Hisan betyder häst

Åkte med Hisan till Oxie för att jag skulle bli "plågad" med sitsträning igen.
Jag känner mig alltid vilsen när vi sätter igång träningen för vi tränar alltid på saker som jag antagligen inte har tänkt på eller som jag gjort fel hela tiden. Jag känner ändå att jag lär mig massor men det är också mycket att smälta på en gång.
Idag jobbade vi med halter och övergångar med hjälp av sätet. Mycket lärorikt. Jag fick också öva på att sitta och styra bakbenen med sätet. Detta har jag inte tänkt på alls tidigare... mycket spänande. Jag har mycket att lära om sitsen. Det har aldrig varit något fokus på sitsen på ridskolan. Det är ju jättesynd för allt bli ju lättare om man kan inverka ordentligt redan från början. Det är verkligen med sitsen som jag skall jobba i första hand för att bli en bättre ryttare.
Hisan jobbade bra och blev nog väldigt trött mentalt av övningarna. Han riktigt somnade på stället när vi var klar. Han är så söt. :D I transporten somnade han på riktigt... han släpte inte ens bettet när jag tog av honom tränset utan stod och höll det i munnen länge.

I morgon tränar vi hoppning igen.

Hisan hade välförtjänt vila idag. Det skall bli spännade om han slappnar av bra i morgon på sitsträningen eller m han är spänd som han brukar kunna vara när han har vilat. Hästarna har gått ute nästan hela dagen i backen i solen utan täcken, härligt.

Efter jobbet började jag med att köra Lillebror. Han är enormt fin nu och verkligen taggad. Håller han nu skall det bli kul att se vad han har kapacitet till. Vi började med att skritta ett par varv och han var verkligen på det. När vi sedan travade låg han på lite hela tiden och ville springa. Jag körde i rygg på Jan och Leo för att kunna släppa av honom och inte låta honom pulla så mycket. Han slappnde av fint och till slut gick det att köra honom bredvid utan att få kramp i armarna. ;)

Därefter red jag en sväng på Lena. När jag hade kommit upp på tippen var det mer vindstilla än nedanför och det doftade underbart av alla träd som stod i blom. Jag förmådde inte att rida ordentligt utan satt bara och åkte och njöt av våren, värmen och alla underbara dofter. Jag försökte jobba henne lite i hagen efteråt men ingen av oss var direkt hågad att göra något allvarligt. Så kan det gå vissa dagar. :D

Min gamla tränare uppe i Kalmar, Loppan, brukade säga att inte var ett psykologiskt dåligt ord. Enligt henne uppfattar inte hjärnan negationer. En tanke som lyder "jag är inte rädd" uppfatts av hjärnan som "jag är rädd". I stället borde tanken vara "jag är modig". Nåväl, i torsdags avslutade Bertil hoppträningen med att säga: tryck nu inte av honom inför hindren. Och vad gjorde jag? På nästsista hindret i första klasen som var ett titthinder tryckte jag givetvis av Hisan och han fick ett frambensfel. Ryttarfel med stort R med andra ord.
I andra klassen rev vi hinder nummer två. Han har varit i och knackat i de första hindern på banan ett tag nu. Jag antar att det beror på att jag har honom dåligt fram för skänkeln i början av banan.
Jag skulle vilja kunna rida som Meredith Michels Beerbaum, hon har alltid hästen fram för skänkeln när hon hoppar och hela hästen framför sig. Det vore något att lära sig...

Nästa tävling blir utomhus i Södra Sallerup på gräs. Jag gillar att rida utomhus, det är mycket lättare att få hästen att gå fram ordentligt då. Jag måste komma ihåg att köpa nya broddar bara... jag tappade de gamla på Övedsklosters jaktritt förra året.

Nu skall jag slappa i värmen på balkongen med mina nyinköpta växter...

I dag kom jag sent till stallet för att jag skulle inhandla blommor till balkongen. Jan var i full gång att jaga Lillebror och Leo. Båda sprang bra. Det visade sig att Leo hade sprungit i från båda sina bakskor så lite tid gick åt att spika på nya. Karin böjdes och vi kom fram till att hon reagerar ytterst lite på frambenen. Kan man blistra armbågar förresten?

Därefter åkte alla hästar upp på backen till gräset medan vi tvåbeningar drack kaffe.

Grundplanen var att skritta Lena och träna lite dressyr med Hisan så att han fick göra något inför morgondagen. Lena hade inte alls samma åsikter och ville absolut inte fångas. Hisan däremot kommer alltid fram i hagen för att bli klappad så han fick bli först.

Jag läste ett träningstips från min dressyrtränare Nina Bengtsson i sista Ridsport som jag tänkte pröva. Hon kallade det måndagsövning och den gick ut på att öka och minska volten i öppna och sluta eller skänkelvikning. Hisan fick öka och minska volten i den grusade hagen i alla gångarter och i båda varven efter uppvärming på tippen. Han gjorde bra i från sig och vi avslutade låg och rund på travbanan. Jag tror att det var en bra uppladdning dagen innan tävlingen.

Lena fick göra en måndagsövning light i skritt efteråt. Hon kändes mycket jämnare idag även om hon bitvis protesterar när man ber henne att jobba.

Dagen avslutades med stor persedelvård. Jag kan ju inte alltid komma till träningar och tävlingar med skitig häst och skitig utrustning. ;)

I dag var Kusin Malin med ut och red. Hon fick rida Hisan, och jag tog en tur på Lena. Vi red vägen genom hoppeskogen.

Det var nog bra för gumman att inte ta en så ansträngade tur. Hoan var märkbart stelare i höger sida än före loppet. Ville inte böja sig alls åt det hållet utan protesterade vilt. Hon behöver nog mjukas upp igen med lite lugna lösgörande övningar. Jag funderar vidare på bakknän och backträning under tiden.

Hisan var lite tuffare mot kusin idag och sprang på snedden i galoppen och var tittig. Lite vårkänslor hade han nog men han brukar uppföra sig bättre med främlingar på ryggen. Nu har Kusin lite problem med balansen, så det kan ju var det också. Tilde brukade enkelt finta av henne när hon red. Jag begrep aldrig vad hästen gjorde som fick henne att flyga, jag var ju aldrig med när det hände. Hästarna är inte dumma, de skiljer på ryttarna. För mig var det helt andra problem med Tilde, hon var stor och tung att rida och hon tyckte i och för sig att hoppning var kul även om hon var dressyrstammad men jämfört med Hisan hade hon lite alls lika lätt för sig.

Karin har inte återhämtat sig väl efter sista starten. Det är möjligt att hon slog i knäet hårt i loppet även om hon inte är ett dugg svullen eller varm. Det är tur att det är gott om tid till nästa start så att blisterflaskan hinner komma fram...

Nu har svalorna kommit tillbaka och flyttat in i sina bon i stallet. De är efterlängtade, dels skvallrar det om att sommaren är på väg och dels gör de ett bra jobb med att hålla antalet flugor nere.

Idag var det hoppträning för Bertil inne på LCR. Jag funkar tydligen bättre när jag tränar själv. Det känns som om jag rider bättre i alla fall. Hisan hoppade som en gud.
Först hoppade vi en liten kombination med tre hinder med ett galoppsprång emellan. Hisans matte är lite dålig på att korta honom så det blev studs ut. Bertil lägde då distansen så att det blev perfekt avstånd för honom och då funkade det.
Hoppade sedan ett par linjer på böjda spår och avslutade med ett par titthider på båge. Även om han tittade lite så hoppade han allt utan att tveka och kändes fin.
Mot slutet av träningen när vi satte ihop allt till en lång bana fick Hisan glädjefnatt. Det är sällan han brallar men efter sista hindret kom ett par skutt.
Det var en bra träning inför helgens tävling.

Hemma i stallet kollade jag igenom Lenas ben. Hon har sett bra ut hela tiden efter den sista starten. Vilket är kanon, fast hon kan ju gärna få skärpa sig lite till nästa start så att det inte blir lika mycket pullande.

Därefter hjälpte jag Elina att lasta ett stycke envist treårssto på ridskolan. Hon protesterade ett tag men sedan gick hon på släpet två gånger.

Uppe i ottan och start på resan från stallet klockan 06.00.

Damerna gick snällt upp och var nog lättade att få vara tillsammans. Karin som annars står och skrapar stod som ett ljus hela vägen precis som Lena. Jag fick dessutom utnytja mitt fina BE-körkort och agerade chaufför.

Vi anledde som en av de första till banan eftersom resan bara tog 3 timmar (en korrekt tidsangvelse som jag fick av Annette ;) och som "ingen" trodde på). Karin som hetsar upp sig lite lättare fick en kort promenad för att lugna nerverna. Hon lyckades dock att skygga för en man som kom ut från toaletten så att hon fällde mig, begriper inte riktigt hur hon lyckades stoppa in ena hoven som krokben mellan mina ben... nåja.

Först ut till ridvärming var Karin. Jag hade fått veta att det fanns en slinga där uppe. Den var ömsom ok och ömsom djup och stora stenar fanns i sanden. Ingenstanns som man låter hästen springa på i full kareta direkt. Karin slappnade av bra när hon hade fått titta lite på alla transporter som stod parkerade utmed en del av slingan. Värmingen avslutades med en tur fram och åter på rakbanan i friskt tempo.
När Karin var klar var det bara att snabbt sadla om och ut med nästa.

Lena var grymt het att värma. Hon brydde sig inte ett dugg om omgivningen utan låg på som bara den. Inte en tanke på att ta en repa med henne på rakbanan, för då skulle jag vara rädd att jag inte hade fått stopp förrän vi kom fram till Jönköping faktiskt.... ;)
Jag lyckades lugna ner henne lite men så het har hon inte varit att värma innan. (Jag diskuterade pullade hästar med Lindah på kvällen, kan det ha varit den djupa sanden som gjorde henne het? Känningar i bakknäna? *Spekulerar*)

Karins lopp gick hyggligt fort som ett sprinterlopp bör. Hon brukar vara startsnabb men var inte med i den första ruschen utan kom bra med i ryggar. I sista sväng sa Forsgren sedan att hon hade problem med travet men att hon tog fatt när hon kom ur svängen. Hon fick sista pengarna (2000kr). Efter loppet upptäkte jag i duschspiltan att hon hade slagit på sig på höger framknä. Hon brukar aldrig gå på sig när hon är barfota annars. Nästa lopp blir med knäkappor...

Lenas lopp blev bara pankaka. Innan loppet frågade Jan om Forsgren tyckte att Karin pullade mycket... Sedan sa han att Lena var värre... om han bara hade anat vad som skulle komma.
Han tog det lugnt i defilering och provstart. När väl loppet gick (spår 12) kom fältet iväg långsamt och han hade ingen annanstanns att ta vägen än sist. Där blev han direkt instängd. Lena pullade för att det gick för sakta och var nästan på väg upp i vagnen framför. Forsgren låg ner i sulkyn och fick skrika till kusken utanför att släppa ut honom för att undvika att en olycka skulle ske. Tror ni att tokan slutade pulla? Nädå, inte förrän i sista sväng lugnade hon sig och då var kusken rätt så mör. ;)
När hon kom in var hon knappt svettig och drog inte en suck efter andan, den svarta dåren. Det ända possitiva var väl att hon inte galopperade kanske. Tror ni att Forsgren vill köra henne igen? ;) Nästa start för begge damerna är beräknad till Halmstad den 19 maj.

Så böjade resan hem. 18.00 var tiden för träff med tjejerna inna på Jägers för tjejkväll. Strax efter 18 anledde en mör Ullis med andan i halsen. Kvällen blev rolig med mycket hästsnack lite spel och nya bekantskaper. Jag tror inte att något av det jag har satsat på i dag har gått in... men jag hade i alla fall tur med vädret!

Skrittade Lillebror i vagn idag igen. Avslutade med lite trav. Han var grymt taggad. Något måste ha stört honom i slutet av förra veckan när han var hängig. Misstänker att det var någon vajsing med magen. Det verkar hur som ha gått över. Han är rolig att köra när han är så fin. Lite till långsam träning till så är det nog snart dax att köra lite fortare med honom.

Red Hisan i hagen men det är lite trångt där. Hela övre delen är för knagglig för att rida på så kvar blir en volt i nedre delen. Bytte snabbt hagen mot travbanan som ger mycket bättre förutsättning för ordentlig ridning även om det hade varit bra med lite böjt spår...
Hisan spände sig lite i början med så fort vi kom till bortre lång där vi brukar jobba så slappnade han av och jobbade kanon. Jag testade ett nytt "dressyrbett" dvs ett helt vanligt tvådelat. Hisan har ju tidigare visat att han gillar det bättre än tredelat. Mycket bättre tycker jag även om han när han inte koncentrerar sig fortfarande gapar och fibblar med bettet.

Avslutade kvällen med att packa inför morgondagen och styla damerna. ;) De ståtar nu båda med en fläta fram och en bak och utredda snygga svansar. I morgon bär det av från stallet vid 6.00. Håll tummarna för att båda får pengar!

Just nu känns det bara som om jag skriver om lydnads problem... Här kommer lite till.

Åkte in till Bulltofta för att rida med Jenni och Berra inne på Jägers. Hisan var lite spänd till en början men det var han ju igår också och jag är ganska säker på att han har åkt på en släng av vårkänslor. När vi väl började trava slappnade han av och det var inga problem förrän vi kom in på Jägers område. Vi travade först på slingan upp mot stallarna. Lagom till när slingan går ihop så började det TILTA i Hisans lilla huvud. Det liksom står TILT i pannan på honom med stora bokstäver när detta händer. När väl stadium TILT inträffar går det oftast mer bakåt och åt sidorna, mest åt vänster faktiskt, än framåt. Jag brukar vänta ut honom för det är inte lönt att bråka, han är ändå inte kontaktbar i det läget. När han väl slutat TILTA funkar framåt bra igen. Vi red en runda på galoppbanan närmast den djupa travslingan. Här var det Berras tur att helt flippa i huvudet. Han skulle promt galoppera på vallen vid sidan av banan, absolut inte PÅ banan. Jenni fick slita mycket i honom för att få stopp och kunna styra honom på rätt plats. Hisan funkar bra utan några konstigheter så fort han för galoppera i alla fall. Vi hade bestämt att tatvå galopprundor så vi skrittade tillbaka på de små stigarna mellan travslingan. Sedan var det dax för TILT igen. Jag höll på att inte komma upp tillbaka där galoppbanan börjar för Hisan kunde tydligen bara gå bakåt. Sedan blev det en tur baklänges på den djupa travslingan också innan vi kom in på galoppslingan. De som var ute med sina travhästar skrattade åt oss när vi höll på. Japp, min häst är en sådan där fjantig gräshoppa, jajjamen. Så fort han fick galoppera var det lugnt igen. Nu betedde sig Berra ännu sämre så det blev inte mycket till galopp tyvärr. Lite taskigt att galoppera i från kompisen när han är så där uppe i varv. Nästa gång får jag nog dra en repa själv där inne om han skall få gå fort alls.Så kan det gå när man beger sig in till banan med två ex galoppörer minsann.

Innan jag begav mig till Malmö fick Lillebror en skritt tur i vagn hemma tillsammans med Leo. Han såg mycket piggare ut och det var han verkligen. Avslappnad i skritten men mycket fokuserad och när vi tillslut joggade litegrann var han super. Låg på och ville tafatt. Så fort han har travat blir han lätt lite hetstig och dår blir det lätt passgång. Det har blivit bättre med passandet men det är något som vi får jobba med rejält framöver. Han kommer antagligen att passa när vi kommer in till Jägers hur som.

Trimmade frisyrerna på damerna inför tisdagens start. ;)

Dagen började med genongång av tisdagens travprogram tillsammans med Annette och Lindah inne på Jägers. Vi ska sätta ihop ett system till tjejkvällen. Jag verkligen suger på spel så det var inte så lätt att veta vilka hästar som har chans att vinna. Jag brukar ju hålla på Kronoborgs hästarna i vanliga fall och sätta en tia på någon av dem om jag får lust. Intressant var det i alla fall och det skall bli kul att se om vi tippade rätt. Inte var det fel heller att sitta i vårsolen och diskutera fina hästar heller. Annette visade upp två av sina uppfödningar som hon hade med sig in på banan. Fina var de även om hingsten var tolkigt busig.

Efter att ha sett Olympiatravet på TV hos Jan red jag ut en sväng på Hisan bort mot Linero. Idag var han verkligen Hispan. Hur kan andra hästar som man möter ute vara så farliga, för att inte tala om den röda tröjan som hängde på en stolpe längs med vägen. Frust sa Hisan och blåste upp sig till sin dubbla storlek och balanstravade och tacktade långt efteråt. Det tog ett bra tag att få honom att slappna av igen så att det gick att jobba honom. Det skall bli spännade att se hur han uppför sig inne på Jägers i morgon efter detta. Efter ridturen släppte jag honom naken i hagen. Han rullade sig länge och väl under högjudda stön av välbehag. Han är för rolig.

Därefter var jag ute och joggade med Lena. Jag vet att jag är lite knäpp. ;) Och ja, det är mest mental träning för hästen (att få komma ut och göra något) och konditionsträning för mig om någon undrade vad det var som jag sysslar med.
Jag kan inte jogga i min vanliga takt när hon är med så det blir till att springa för mig så att hon kan jogga. Fatta vilket flås jag kommer att få när jag har varit ute med henne lite mera. Vi tog vägen genom Skrylleskogen och hundstigen. Bitvis blev det ganska lerigt så det var lite av hinderbane karaktär på rundan. Kul var det i alla fall och jag blev helt slut efteråt.

Lillebror var lite hängig idag. Ville inte riktigt äta upp och såg lite trött ut. Igen feber att tala om. Kanske har Hisan jagat runt honom för mycket i hagen igår? Han verkar inte vara öm i senorna i alla fall. Vi vilar honom några dagar så får vi se om han blir piggare.

Idag körde vi Leo och Lillebror på banan. De skrittades 4 varv och så joggade vi 3. Träningen var mest för Leos del eftersom han sällan slappnar av alls. Lillebror var avspänd redan från början och kändes kanon. Skrittade med spänstiga steg och travade långsamt utan att varesig springa på eller tappa takten och börja passa. Vi väntar dock någon eller några veckor till innan han får gå fortare. Det gäller att inte gå för fort fram så att senskadorna går upp igen nu när han har blivit så här bra.
Han är så fin att köra när han inte pullar utan avslappnat bara rullar på.
Leo där emot slapnade av lite men så fort vi joggade så låg han på som bara den i stället. Min teori är att den lugna ridningen får hästarna att slappna av lättare. Lillebror har ju mest gått uppmjukande och skolande pass under sadel. Lena varvas ju mellan dressyr och snabbjobb och hon går ju att skritta framför vagn numera även om hon pullar som en gris även när hon skrittar. Förr skrittade hon inte ens utan taktade bara. Karin slappnar av när hon ridväms. (Man kan ju tolka det som ett mönster om man vill.) Leo har jag inte ridit på länge nu och han är helt klart stallets mest spända häst. Han är lixom inte riktigt där i huvudet när man jobbar honom, koncentrerar sig på allt annat. Lite läskigt är det om man kör inne på Jägers till exempel. Känslan jag får är att han inte riktigt litar på sin kusk eller ryttare. Jag hoppas att han blir bättre med tiden när han mognar mentalt.

Hisan vilade och spenderade kvällen med att försöka äta upp Lillebrors täcke... Jättekul kommer det bli att laga det sedan...

Idag var det dax för Nina-träning igen. Hon är jätteinspirerande som dressyrtränare, även om hon brukar köra med mig så dant att jag nästan trillar ihop när lektionerna är slut. Fniss...

Hisan blev väldigt lösgjord av gårdagens sitsträning. Han kom direkt till en fin och rund form och jobbade stabilt i traven hela passet. Jag försökte tänka mycket på cigaretterna och paddan vilket nog gav effekt. Han har bara varit så här fin på en träning innan. I galoppen hittade jag inte riktigt badollen så det blev inte riktigt så harmoniskt som det skulle kunna ha blivit. Tillslut fick jag ihop galoppen ordentligt ändå och då är det bara att flyta med, han är så härlig. Mot slutet av passet övade vi på övergångar. Jag har problem med att han spänner sig när vi går från trav till skritt. Nina trodde att jag sätter mig för tungt på honom i avsaktiningen när vi kommer i en större trav och det är det som gör att han spänner sig. När jag i stället rider lätt nästan hela tiden blir han mer avslappnad och stabilare i formen. Jag skall helt klart öva på det för jag tror att jag indirekt spänner mig också inför avsaktiningarna eftersom jag tror att han skall spänna sig... moment 22 alltså. Jag är oerhört nöjd med honom idag! :D

Efteråt red jag ut på Karin tillsammans med Elin på Lillebror. Hon sa att Lillebror var lite mattare än i helgen. Han har vilat någon dag sen han jobbades sist och det var färre hästar med nu, kanske det beror på det. Jag får känna lite på honom i morgon och se var jag tycker. Kanske jogga honom i vagn om inte min axel gör för ont. (Jag har felbelastat mig framför datorn på jobbet, tokknäppt att stillasittande skall göra att man får ont på det viset.)
Karin var pigg och väldigt på efter att jag hade övertygat henne om att allt inte var farligt. När man väl rider henne annat än rakt fram som när jag värmer henne eller i lopp så blir det tydligt hur lite skolad hon faktiskt är. Hon har ju ridits ganska mycket men jämfört med Lena är hon vinglig som bara den. Hon tar inte sidförande skänkel heller. Dessutom går det ju inte att tvinga henne till något med bra resultat så det är till att lirka hela tiden för att få henne dit man vill. Hon var ganska så stel, men det berodde dels på att hon spände sig mycket efter som hon inte är van att ridas ut.
Helt klart är att hon borde skrittas och mjukas upp mera. Det kommer dock att ta lite tid innan man får tillåtelse att mjuka upp henne bara. Hon är ju hästen som inte ens gick att berömma med en klapp på halsen till en början, för det tolererade hon inte. Det får bli ett projekt i sommar.

Jan har joggat och skrittat Leo i vagn de senaste dagarna för att han skall stärka sig ytterligare. Han menar att han behöver jogga i en ordentlig backe för att bli starkare i baken och orka bredda bättre. Dessutom skrittar han inte ordentligt utan han trippar mest. Detta är också ett projekt att ta tag i.

Lite fler timmar på dygnet vore något att uppfinna kanske?

Lagom till att det var dax att gå hem från jobbet började det givet vis att regna, typiskt.

Först blev det en genomkörare för Lena. 6 var i jogg på banan och sedan 3 snabba ruscher på 600m. Hon var avslappnad och fin. Det gick att jogga henne på lång tygel utan att hon ökade. Det är ett stort framsteg för damen. I sista ruschen flög Lena upp för backen på det sättet som bara hon kan springa, hon lixom svävar. Det var ett gott tecken inför nästa veckas start. Nu blir det ett stoppi uppsuttna aktiviteter för hennes del fram till starten. Det blir bara promenader vid hand för hennes del, det har ju funkat starterna innan.

Därefter tog jag Hisan med mig hem till Djurjouren i Oxie för sitsträning. Vi övade på att få mig att slappna av i bäckenet. Till en början kände jag mig som en trasdocka som inte alls kunde rida längre. Det är ju svårt att lära om när man har suttit på ett felaktigt sätt i en massa år. Viristerna och knäna har jag mycket dåligt med muskler i. Jag blev rejält trött där och det gjorde ont när jag försökte få benen till rätt läge.
Jag är nog överlag för mycket Charlie Chapplin med mina ben. Jag fick göra en övning som kunde liknas vid att släcka en fimp med foten för att vinkla benet i ett läge där foten var mer parallell med hästen och inte så mycket tå ut. Med hjälp av denna övningen kommer min skänkel att bli starkare när jag kan använda mig av lårmusklerna på ett mycket effektivare sätt. Att rida lätt mer fram och tillbaka än upp och ner (det är här man inte skall mosa paddan på bakvalvet tror jag...) visade Hisan tydligt att han föredrog. Den sista övningen "klappa katten" dom innebar att underskänkeln skulle följa med kroppen mera bakåt var den som jag hade absolut svårast för. Koordineringen fungerade inte alls och det kändes knas.
I galoppen fick jag tänka att jag satt på en blå badboll som snurrade mot hästens rörelseriktining. Det gjorde direkt att galoppen blev mera avspänd. Jag sitter ner dåligt på vänster skinka i galoppen det kan vara en förklaring till att Hisan ofta drar till höger när vi hoppar. Jag får helt enkelt se till att jag sitter ordentligt på badbollen med vänsterskinkan i fortsättningen.

Hängde ni med?
Det gör nog inte jag, inte i skriven text i alla fall. ;) Det är bara att öva på, så blir det nog bra tillslut.

Dax för första hoppträningen för Bertil på mycket länge. Det började illa och fortsatte i samma stil.
Vi värmde upp med trav över upphöjda bommar. Hisan snublade över dem och blev konfunderad. Gång på gång hoppade han över rubbet. Vi har inte haft problem med travbommar sen han var 4 år...
När vi började hoppa skulle vi komma på en oxer och titta bakåt. Här knöt det sig för mig, Hisan vägrade och vägrade och inte förrän jag tittade framåt så hoppade han. Det berodde nog på mig. Direkt där efter höjde Bertil till 1.10 och vi skulle göra samma sak. Det gick inte alls. Jag bara kunde inte.
Därefter gick det i undertempo och Hisan ville inte hoppa om han inte hade stöd från matte, och det stödet fanns inte till 100% idag.

Idag fick Hisan en välförtjänt vilodag. Att vila är ju iof inte hans favorit sysselsättning men det var en varm och härlig dag att spendera i hagen.

Lillebror debuterade i dressyrarbete efter lite uppvärming i bacarna på tippen. Han fick skritta på "ridbanan" (läs den grusade hagen) och fick böja sig, öka och minska volten. An fattade galoppen ganska direkt med han har ingen jättebalans och känns ganska vinglig så här på främmande mark. Han försökte och hajade nästan direkt även om hans långa tunga fick lite frispel och var både här och där men mest utanför mungiporna när han koncentrerade sig. ;)

Däreftervar det Lenas tur. Hon är ju bra mycket mer riden och fick ett tuffare jobb. Hon var dock med på noterna direkt idag och skrittade ut från gården i en mycket mer långsam och bärig skritt än hon brukar göra. Mjuk och fin kunde hon gå i långsam, långsam trav och samlade sig fint. Jag har tänkt att eftersom hon av sig själv alltid går i 190 knop så skall vi jobba på att hon skall ta det lugnt. Tvärt om lixom. Jag vet inte riktigt varför jag vill att hon skall göra tvärt om men det känns bra. (Nu har jag verkligen avslöjat mig. Jag har faktiskt ingen aning om hur man tränar travhäst...) Det finns en mer utvecklad tanke bakom faktiskt. När ridning verkar vara det damen föredrar för att hålla sig lugn så får man göra det så hållbart som möjligt. Med två knackiga framben så borde vikten läggas bakåt. Och skall man bära så får man inte springa på för fort för då funkar det inte att bära. Därav dressyrarbetet, om det för något bra med sig till sulkyloppen har jag nada aning om.
Tillbaka till passet. Lena samlade sig kanon hagen. Hon kunde öka och minska volten i både skritt och trav i bibehållen form. Jättenöjd med henne är jag. När hon ändå kändes så fin och lyhörd passade jag på att testa och se om hon kunde tänkas fatta galopp. (Här är jag ute på helt okänt territorium faktiskt.) Den svarta donnan fattade rätt galopp i båda varven och fick galoppera i ca 3 språng i vardera. Duktig var hon hur som.

I morgon vet vi om hon och syrran kommer med i Vaggeryds loppen. Vi har ingen given kusk heller, nervpirrande.

Karin är lite off och inte så taggad. Planen är att hon skall ridas lite i skogen in för starten för att se om hon piggnar till av lite miljöombyte. Hon tränar ju i princip på banan hela tiden.

Idag fick jag hjälp med träningen av hästarna, eller... Jag, Elin och Jessica red ut på Lena, Lillebror och Hisan. Det blev en härlig tur med vackert väder. Hisan drog iväg lite i galoppen med Jessica på Billebjär vilket medförde att Lena trissade upp sig så till den milda gran att hon bara kunde studsa på stället... Det är en hetlevrad dam det där. Väl upptrissad så visade hon prov på att hon minsann har 4 gångarter och kan lägga tungan över bettet. Med tungan på rätt plats så kunde hon tillslut slappna av och mjukna.

Lillebror tycker att det är latjo lajban med uteritt. Man riktigt ser på honom hur kul han tycker att det är att komma ut. Dock blev det lite passgång bitvis när Elin red. Framför allt om det går för sakta och i övergångarna. Annars skötte han sig fin och hon tyckte att han var rolig att rida.

Bus Hisan passade på att bli lite stark och dra om oss andra i backarna. Därefter fick han gå först och då skötte han sig kanon. Han testar nog Jessica lite för att se om han kan komma undan med lite bus. Nästa gång hon rider skall hon rida i hoppsadeln med kortare läder så är det lättare att säga ifrån till honom när han får sådana idéer.

Tillslut var det dax för träning av Karin. Hon fick ett rejält pass. Hon pringer och joxar massor när hon går lös, blandar galopp med några nickande steg för att sekunden efteråt springa helt felfritt igen. Vad tolkar man det som?
Träningspasset var 6 bakvarv i joggtempo och därefter 6 intervaller i rätvarv i 35 fart. Lite snabbare gick det väl, jag klyddar alltid med klockan när det skall gå fort. Kanon kändes hon i alla fall. Hon pullade inte men var pigg och fin. Dock har jag aldrig varit med om att hon har skakat så mycket på huvudet innan när jag har kört. Kanske det beror på bettet, hon har alltid haft vanligt travbett innan men denna gången åkte det gula gummibettet på. Leo hade ju det och hennes huvudlag i senaste starten.



Därefter blev det 15 minuters vila i stallet och kusk byte. Jan körde två intervaller med 18 och 20 fart.



Mina tre skyddslingar fotades sedan ut nakna någon timme i hagen för att få lite solsken på pälsen och möjligheten att rulla sig ordentligt utan täcke.

Det är andra året i rad som jag tävlar i Eslöv, och det har varit blött och regnit båda gångerna. Jag åkte tillbaka för att jag gillade banan och organiskationen var bra. Till och med bätte i år än förra året.

Efter lite panil i stallet när jag fick för mig att vi hade brottom kom vi fram i perfekt tid inför första klassen. Ett kvickt besök i sekriteariatet, vetrinärbesiktning och sadling direkt. För övrigt är det första gången som jag har varit med om att någon har kollat Hisans identitet mot passet, spännade.
Framridningen ute på gräs var under all kritik, dvs snorhalt, men de hade öppnat upp det lilla ridhuset i stället. Hisan har på senare tid börjat vägra på oxern på framridningen. Han vägar 5-6 meter innan. Vi har kommit fel på den någon gång men han överreagerar något extremt. Jag måste rida med ett enormt tryck för att komma över. När detta hinder väl avklarat gick framhoppningen som en dans. Jag planerar att bara hoppa låga oxrar tills detta släpper och vi kan hoppa den normalt. Troligen har han tagit mer illa vid sig på någon framhoppning än vad jag har förstått.
Väl inne på banan i första klassen var han lite loj mot första hindret men efter lite påmaning av matte så hoppade han hela banan felfritt. När grundomgången var slut så missförstod vi varandra rejält vilket ledde till en tokigt lång väg till omhoppningens första hinder. Detta kostade oss med all sanolikhet en plasering. Jag slutade 11, de 8 första var placerade.



Inför klass två 1.10 red vi fram i det dammiga lilla ridhuset och mjukade upp med skänkelvikningar, öppna och tempoväxlingar. Hisan svarade jättefint och kändes kanon. På framhoppningen var han okomplicerad frånsett oxern och inne på banan la jag upp ett bra tempo. Hisan svarade och hoppade högt över alla hinder. Jag tror att vi trivs bäst på utebanorna. Det är lättare att rida i en bra galopp ute och det känns att det bara stämmer.
Vi placerade oss tyvärr inte i 1.10 heller trots att vi dubbel nollade denna klassen också. Men jag är ändå jättenöjd med resultatet. För mig räknas nollorna mycket, placeringarna kommer i sinom tid och mitt mål är inte en vinst i lätta klasser utan att bygga upp ett ömsesidigt förtroende så att vi kan klättra i klasserna och där tror jag att vinsterna kommer.
Hisan är en härlig häst att tävla med, det känns att han tycker att det är kul.



Innan tävlingen hann jag med en tur på Lena i skogen. Hon kändes fin och possitiv. Jag skall försöka rida lite mer lösgörande arbete på henne innan nästa start förutom ett snabbjobb som troligtvis blir på onsdag.

Lagom till att jag slutade jobba hade det mulnat på och börjat blåsa upp, sicken tur man har med vädret.

Lillebror tränades av Jan "à la Ludde" på travbanan tillsammans med Leo och Karin. Han var dock inte med på hela passet utan var bara med sista halvtimman. Tydligen var han med i 20 minuter igår också. Så är det när man delar på träningen. Koll på hälften ungefär... Planen var ju att han skulle hänga med på den träningen också till slut. Karin springer och joxar lite. Hon skall gå ett snabbt intervall jobb på söndag för att se var hon står inför kommande start.

Lena har vilat tre dagar efter sin senaste start. Hon är mindre gallig runt kotan än efter förra starten. I morgon skall hon gå en lugn tur för att jag skall känna av var hon står.

Hisan fick en tur i skogen. Han fick mycket vind under svansen idag när det blåste. Okoncentrerad som bara han kan vara. Inte förrän han har fått galoppera lite så börjar han kunna slappna av och börja jobba. Det fanns dessutom två lejon (läs två golden retrivrar) på skogsstigen. Ni skulle sett vilken snygg slidestopp han gjorde när han fick syn på dem. ;) "Hindret" från förra gången fanns kvar fast någon hade rivit det så det var bara hälften så högt. Det bekymrar ju i och för sig inte Hisan som hoppar allt som inte är i marknivå.
Tillbaka i stallet fick Hisan sig en ordentlig rykt så att jag inte behöver skämmas över att han är skitig på tävlingen i morgon. Det är 177 startande innan min klass i morgon... många startande betyder lång väntan, kul eller not.

På vägen hem från stallet kom det utlovade regnet, det luktade sommarregn. Det är ett tydligt täcken på att vi närmar oss sommaren i alla fall.

Stallet har delats upp i två läger efter att Jan har sagt sin mening om de andra hästarna. Jag håller med honom att det är för jävligt när man så tydlligt låter principer gå före hästens välbefinnade. Jag skulle önska att de kunde ta av sig skygglapparna och se med mer objektiva ögon på hur hästarna mår och rör sig. Den ena har så ont i alla fyra att den går långsamt, långsamt med näsan i backen utan gädje i ögonen. Den andras matte klagar ofta över dålig framåtbjudning på hästen men relaterar det inte till att hästen faktiskt är sulöm. Men jag är väl antagligen färgad av mitt sätt att se på saken. De har säkert mycket åsikter om min hantering och träning. Snälla säg till mig i tid om jag snöar in på ett allt för ohälsosamt synsätt på hästhållning.

Äntligen!
Jag har inte tränat hoppning på snart 2 månader.
Så nu var det dax. Piia Pantsu var på besök och det var omgång 2 av 3 träningar som hon håller på LCR.
Under uppvärmingen blev vår hemläxa från förra gången kontrollerad. Då fick vi nämligen rida på en fyrkant i förvändgalopp och gör skarpa vändlingar i hörnorna. Lite överkurs för Hisan då jag inte alls har ridit förvänd galopp innan. Denna gången red vi i förvänd galopp hela varvet runt och fick mycket mjukare svängar i hörnorna. Sedan förra passet har jag övat på den förvända galoppen. Men givet vis har jag inte tränat på det sättet utan jag har ridit in på en båge på långsidorna av ridhuset. Bågen har jag sedan varierat för att reglera svårighetsgraden. Piia kommer alltid med nya övningar som utmanar oss.
Sedan när vi kom till själva hoppningen övade vi på olika avstånd både på båge och rakt fram. Hisan tyckte att det var jättekul och tog i mer och mer för varje hinder han hoppade. Mot slutet när vi hoppade en linje med 4 språng oxer in och räcke ut med liten grind tykte nog hans matte att hindren började bli lite läskigt höga. Vi var över vår trygga nivå på 1.10. Hisan stannade men hoppade sedan fint vid nästa anridning. Han är enormt känslig och lyssnar ibland lite för mycket på mattes känslor i anridningarna. Tänker man förhållning lite väl tydligt kan det bli tvärstopp. Piias kommentar på slutet av träningen att "han kan ju hoppa", värmde massor. Det är en pärla till häst som jag har.

Det roligaste är att enligt Nina har jag en häst med talang för dressyr (tja, kanske igen GP stjärna men han har fallenhet för det i alla fall) och de som ser honom hoppa berömmer honom mycket, han är kanske en multitalang då. ;) Jag är en mycket stolt ägare faktiskt. Konsten ligger i att förvalta hans talanger väl. :D

Kul var det i alla fall och en bra uppladdning inför lördagens hopptävling i Eslöv, årets utomhusdebut (korsar fingrarna och ber om uppehållsväder).
Håll tummarna för att vi nollar där och kanske till och med placerar oss.

Idag var det en härlig kväll med sol och fågelkvitter, möjligen var det lite köldslaget.

Lillebror joggades 10 varv på travbanan. Han är sjukt pigg nu och pullar som bara den. Han lyckades få av sig käken på det tredje varvet och sprang och slog med huvudet varje gång jag påtalade för honom att det faktiskt var en jogging tur som vi var ute på. Han passade lite när han blev för ivrig. Det skall bli kul att se vad han går för nu när han är så fräsch.

Red den korta rundan i Skylleskogen med Hisan. Han hade verkligen vårkänslor och slog rekord i hur många monster han kunde upptäcka vid sidan av vägen. Borta vid andra bommen hande någon lagt upp en gren som hinder på ca 60cm... den gick inte att motstå. Hisan tyckte först att: Nämen här skall det inte vara något, och trodde att grenen också var ett hemskt troll. Sedan hoppade han den utan problem. Det var länge sedan vi tog några skutt nu så det skall bli kul med hoppträning i morgon. Det var tur att han fick komma ut på en sådan "monster-runda" idag för då är han nog mer fokuserad i morgon. ;)

Lena fick sin pedikyr och hon verkar ha klarat loppet i går utan allt för stora men. Det bådar gott inför kommande starter.

Då var det dax för start igen. Leo och Lena startade i loppen efter varandra. Mycket stressigt måste jag säga.
Leo var först ut och han värmde hemma. Nicklas fick order om att köra ett helt varv med honom vid provstarten så att den "lille" kunde titta sig omkring och inte hoppa i loppet för gula stolpar eller annat dösdfarligt. Leo gick ett bra lopp invändligt och slutade 6:a. Lilla Leo blir bara starkare och starkare för varje start och han sänker sitt rekord. Denna gången sprang han på 18,8.

När Leo hade kommit in i stallet var det dax för syrran att gå ut.

Lena var hetare än vanligt att värma. Sprang och galopperade när det gick långsamt för att sedan springa iväg i bländande trav när hon fick. Tog förhållningar lite sämre än varligt. (Dax för ett dressyrpass kanske?) Kändes bra i övrigt.
När starten gick så var hon direkt i ledningen, hon släpte inte trots att hon blev utmanad. Fösta 500 gick i 10-fart, vilket är tokigt snabbt om hon skall stå hem, och det gjorde hon inte. Hon slutade precis som brorsan på en 6:e plats efter att ha stannat av alldeles på upploppet. Det är något som båda Kronoborgs systrarna har gemensamt, de funkar dåligt i ledningen...
Kontentan av starten är att om hon fortfarande är hel efteråt så är det ju ett styrkebesked att hon efter alla skador har blivit placerad i två lopp i rad med två veckors mellanrum.

Hisan och Lillebror spenderade dagen i godanro i hagen.

Idag blev det dressyrträning på dressyrban...*host, harkel* travbanan... he he. Hisan var avspänd och fin. Jag försökte verkligen att inte sitta på paddan på bakvalvet. Men jag är rädd att stackaren blev platt. :(
Vissa protester gjordes från Hisans sida i högerslutan men i stället gick han i en underbar kort höger galopp. Den brukar vara problematisk. Mjuk och lätt blev han, dock lite hög i formen. Red inte så länge då han utan de sedvanliga protesterna på hemmaplan jobbade så bra. Man kan inte tro hur han lever om hemma när man ser honom på främmande mark. Jag antar att det är för att liva upp det lite som han gör så. Annars borde han ju bete sig likadant på andra ställen också.  I morgon blir det vila för herrns del.



Hade mentalträning med Lena på tippen. Hon och jag joggade idag också. Jag är ganska säker på att hon tycker att jag springer lite sakta... ;)
Sedvanlig fotvård följde och hon lindades med Back on track-lindor som vanligt. Gumman har nog pratat sig samman med sin diviga syster. Hon har nämligen börjat kinka med maten. Inte så bra med tanke på den kommande starten i morgon, dock.

Låt mig tillsist få presentera de verkliga kungarna i stallet. De är de som styr, även om vi tvåbeningar verkar tro att vi har något att säga till om.



Håll nu tummarna för att både Lena och Leo presterar bra i sina lopp i morgon!!

Idag red Jessica Hisan samtidigt som jag red Lillebror vilket innebar att jag kunde blir färdig med all träning i me rimlig tid. Igår var jag i stallet i över 6 timmar... ja ja...

Vi tog turen genom hoppskogen. Den lille gör enorma framsteg på ridfronten vilket är jättekul. Snart kan vi nog börja köra lite fortare med honom också och sedan blir det kval, och förhoppningsvis start. ;)
Hisan skötte sig jättebra. Han är en riktigt gentleman som vet om att han skall ta väl hand om sin ryttare. Det rikitgt värmer i hjärtat när man ser hur omtänksam han är. Jag säger det igen, han är en riktig pärla. Jessica tyckte att det var roligt att få rida honom vilket också var kul.

Därefter blev det jogg på tippen med Lena i grimskaft. Det är ju lite win-win att jogga med henne där uppe. Jag behöver ju komma i ännu bättre form och varför inte göra det med hästen på släp i så fall? Kanske skall släpa med mig joggingskorna... lättare att springa med dem ju än i kängorna med stålhätta.
Damen bestämde sig förresten för att att lite äta mat med Pro Equo på. Pelletsen skall tydligen ätas naturell annars passar det inte.

Idag var det dax att ta i med hårdhanskar igen.

Först ut var Lillebror som skulle ha grundläggande dressyr. Vi övade på att gå där jag ville på vägen. Det vill säga ibland på höger sida, ibland på vänster. Och så det svåraste, att gå i mitten. Övade också övergångar mellan skritt och trav. Han är inte så stark så emellanåt plev det några steg i passgång. Ju fler övergångar ju bättre blev det. I nedförsbacken börjar det att gå riktigt bra nu. Han springer inte ner lägre utan går lugnt ner nu. Han är duktig den lilla. ;)

Promenix med Lena stod sedan på tur. Vi gick upp till Hardeberga och tillbaka, det tog ca 40 minuter. Det innebar att jag också fick motion vilket är bra. Att promenera med häst i grimskaft är ett bra sätt att "powerwalka". Lena var possitiv och glad och det bådar ju gott. Nu är det 2 dagar till som hon skall aktiveras på ett "ben besparande" sätt inför starten.

Jag red Billebjersrundan med Hisan. Om jag skall vara ärlig är jag spyless på den rundan men det är den bästa som finns där ute. Lagom lång och det går att hålla ett bra tempo nästan hela vägen. Hisan jobbade faktist bra hela rundan trots att han vilade igår, hurra! Det är kul när man känner att vi gör framsteg. Vi skall bara se till att vi kommer i toppform till tävlingen nästa lördag. Hisan själv tycker nog att han kan vila sig i form. ;) - Jag säger att vi skall träna hårt.



I morgon skall Jessica rida med ut på tur med Hisan. Det blir bra för då får jag en häst mindre att motionera, jippie. Jag tror nog att hon tycker att det är roligt att rida en häst som inte är sulöm och gör några fler knop för en gång skull.

Nu skall det slappas resten av kvällen...

Idag har äntligen mina stackars ben fått ta det lugnt.
Lillebror å andra sidan fick inte ta det lika lugnt. ;) 10 varv på travbanan blev det idag också. Han känns jättefin och är pigg som bara den. Inte ett steg i pass idag. Han orkar inte hålla ihop sig i avbrotten än men det kommer nog. Jag att grabben behöver mer skolning. Han vill gärna bestämma själv var på banan han skall springa. Förhållningar har aldrig varit något stort problem. Han blir dock hetare och hetare för varje varv, den lille. Jag ordinerar grundläggande dressyr, så det får jag ta tag i med start i morgon. En tanke är att åka in till Jägers om ett par helger och köra ett lätt jobb i lag med någon för att se hur han beter sig innan det blir tal om utbildningslopp, vilket är planen. Vi misstänker att det är mer go i killen nu än sist han var in till banan. Jag hoppas på att kunna få kvala honom så fort licensen kan plockas ut, det hade varit så kul.



Lena vilar sig i form inför tisdagens start och Hisan fick en välförkänt vila.
I morgon vår vi ta i med nya krafter igen. Hoppas nu bara att regnet som kom har dragit över till i morgon annars blir det till att palla sig in till ridhuset med Hisan tror jag. Lena skall gå på promenad med mig på tippen oavsett väder.

Nu har jag nog tagit i lite med träningen. Jag har ju inte direkt gett mig någon vilodag. ;)

Till dagens dressyrträning kändes Hisan kanon. Möjligen var han lite lat... Vi fick mycket beröm av Nina, men jag höll på att dö under passet. Benen var lixom mer spaghetti och ville inte riktigt lyda. Hur som tränade vi bra trots "problemen". Det känns som om sitsträningen ger resultat även om det är lååång väg kvar till den perfekta sitsen. Hisan blir succesivit stabilare i formen och protesterar mindre och mindre när vi ber honom att jobba. Det är dessutom mycket lättare att komma till riding nu mera än vad det var när vi började med träningarna. Jag har helt enkelt underskattat betydelsen av dressyren... fast det är heller inte helt sant. Det var pengarna som inte räckte till innan. Nu får vi bara hoppas på att vi kan ta med oss detta till hoppningen och bli ännu bättre där.

Nästa torsdag är det dax för träning i den grenen när Piia Pantsu kommer till LCR.

Jan körde Lillebror 10 varv på banan. Det var bra att han fick göra något idag. Stackaren får ofta stryka på foten när tiden tryter. Jag håller tummarna för att senorna håller, det är han värd.

Nu är det dax för lite latin... Nulla dies sine linea

Härligt med ännu en solig kväll. Det har vi ju inte varit bortskämda med. Det går att riktigt känna hur solen ger mer energi.

Idag kollade vi igenom hästarna. Karin var märkbart trött efter gårdagens lopp, hon tyckte att hagen var roligare och inte så intresserad av annat. Lena var som vanligt, lite knackig men inte halt, mest stel eller hur man nu skall säga. Vi kollade dessutom på Lillebror som tyckte att det var kul att han fick vara med och sprätte runt, tvärfin var han.

Jag red ut på Lena. Hon kändes mycket finare än hon såg ut vid kollen. Försökte rida lite lösgörande, det måste ju vara bra om hon kan avlasta sina dåliga framben lite grann i alla fall. Madammen börjar bli ridhäst på riktigt nu, hon är riktigt ridbar. Skillnaden blir uppenbar när man jämför med Lillebror, han är långt efter när det gäller det ridtekniska. 

Sedan var det Hisans tur. Efter att ha hoppat lite och spänt sig för en joggare som tydligen inte ville möta oss på stigen så slappnade han av fint och jobbade kanon. Det var bra uppvärming inför dressyrträningen i morgon. Jag kände mig lite kluven när jag red i skogen med dressyrsadel, hopptränset och så montéhjälmen, men det är väl så jag är numera. ;)

Jag kom hem till kvällsmat som sambon hade lagat. Underbart!