Revinge
Efteråt blv det ett skrittjobb med Sir Remington. Jobbigt sa han och vägrade bitvis att gå nr jag satte för mycket press på honom. Enstaka steg blev det riktigt riktigt bra idag. Men det slutade oftast i helt stillastående och en herre som vägrade gå åt något håll. Jag pressar honom nog lite väl mycket när det blir så... Mot slutet kunde vi gå på framåt riktig trevligt i en trevlig form. Vingligt blev det förstos och han belönades med skritt på lång tygel hem till stallet. Nu blir det ingen mer ridning av honom detta året.
Jag hade tänkt att summera detta år som nästan har tagit slut. Det är ju bara en dag kvar och den skall ägnas åt fest och Hisan så klart.
Mina mål för 2008 var att i hoppningen bli stabil på 1.20 och eventuellt nosa på 1.30 om det kändes bra. Dessa mål kom rejält på skam.
Anledningen: jag har funderat mycket på detta. 2007 hade jag ju ett fantaskiskt år, allt gick vår väg. 2007 var också vårt sista "unghäst år". Nu får man ju rida unghästklasserna ändå även om hästen är över 6 år men någon gång måste man ju rida den "stora" klassen också.
2008 började jag rida avdlning A och mycket av våra dåliga resultat bottnar i att det inte längre räcker med en felfri runda, nu skall man ju vara snabbast också. Här någonstanns tappade jag mycket att mitt självförtroende och resultten blev därefter. För att komma tillbaka har jag tränat och ändrat grejer och framför allt lärt mig otroligt mycket nya och roliga saker inom dressyrens värld och alltså grunden. Nu till nästa år när tävlingsdebuten kommer har vi (Hisan och jag) helt andra redskap för att kommunicera och en stabilare grund.
Så vad vill jag 2009:
En felfri 1.20 mot slutet av säsongen vore nog realistiskt kan man tycka. Till en början vill jag att det skall kännas stabilt igen på de höjder där vi har varit innan, mellan 1 meter och 1.15 typ.
Jag vill utveckals mera tillsammans med Hisan inom dressyren. Målet här skulle kunna vara ett LB program med över 60%, dvs godkänt resultat. Dressyren kommer jag endast att tävla i någon gång så de största framgångarna kommer ändå att komma på hemmaplan.
Jag hoppas också kunna bli klar med min körlicens inom travet nästa år, vi får väl se. Och så skulle jag vilja komma ner i den där montévikten som jag har drömt om ett tag nu. (Så fort jag känner mig helt frisk blir det fullt ös med träningen på gymmet igen.)
Jag har en massa personliga mål också som större lägenhet och en större trygghet på jobbfronten men det tillhör ju inte hästbiten.
Ordningen återställd
Igår var jag först hos Hisan. Det ligger en liten skjutbana bakom vinterhagarna. Vanligtvis används denna aldrig, men igår var det en sådan dag när gubbarna tyckte att det var en bra idé att skjuta prick under julledigheten. Detta innbar att hästarna or rundor i hagarna... eller det var nog mest Hisan som for rundor... Eftersom han vilaed dagen innan så tyckte jag att det nog var en bra idé att han fick komma ut lite. Sagt och gjort så tog jag in en helhispig häst som var spänd som en stålvajer och skulle sadla. Det blev inte något extrapyssel kan jag säga utan mer på med grejerna och ut innan han exlpodera. Vi tog turen i Skrylleskogen och någon explotion kom aldrig. Jag lät Hisan trava på så mycket som underlaget tillät och fattade en liten galopp i en backe. Vi var ute i ca 30 minuter.
Därefter bar det av in till Jägers. Den lille röda blev på nytt logerad. Denna gången hade han bestämt sig för att se om han slapp. Han stod ömsom på bakbenen och ömsom gjorde han utfall åt alla möjliga håll i det svåra varvet... Slapp gjorde han inte trots ansträningningarna utan vi slutade med att han faktskt gick fint i båda varven. I vänster varv kan man se att han börjar slapna av lite lite, så långt har vi inte kommit i höger utan där får man vara nöjd om det är på voltspåret han befinner sig och det i den farten man önskar.
Jag hann även med en tur på Sir Remington. Vi började i padocken och lite lättare var det att styra runt honom där inne denna gången. Vi gjorde lite sidvärts och lite öka och minska volterna. Kvallitén var bäst i vänster varv men jag hade inte förväntat mig något annat med tanke på hur han känns. Vi får öva vidare, det blir bättre och bättre, fast han tycker nog att jag är bra jobbig. Därefter tog vi en liten runda ut på slingan. Jag testade att göra några övergångar till trav. Extremt jobbigt för honom, han ville knappt trava och när jag väl fick trav satt han verkligen lite ihop. Jag tror att vi skall vänta med det tills vi har jobbat mycket mera i skritten.
Så till vad jag har gjort idag:
Först har jag ngnat mig åt persedelvård. Detta är ofta bortprioriterat och något som jag har dåligt samvete för. Det spelar ju ingen roll om jag köper kvallitéts grejer om jag inte underhåller dem. Riktigt jätteilla är det inte men att smörja oftare hade lixon inte skadat och dessutom hade det sett renare och trevligare ut. Nog om det.
Därefter tänkte jag göra slag i saken och geomföra lastträningen som jag hade planerat nu när jag var ledig och hade tid.
Transporten rullades fram och Hisan skulle lastas. Först gick han på och stängdes in med bara en liten protest. Därefter skulle vi göra om det och nu protesterades det mera men han kom in igen efter ett litet tag och kunde stängas in på nytt, duktig Hisan. Idag var jag dessutom själv vid lastningen så det var ett klart framsteg nu efter vår tillbaka gång när det gälr detta.
Slutligen blev det en timmes skritt på lång tygel för herrn. Underlaget var stenhårt överallt så några snabbare turer var uteslutna. I morgon blir det vila igen och sedan har jag väl en krutdurk till Hisan igen kan jag tro. På tisdag skall jag försöka köra iväg med honom till ett ridhus eller se om det går att rida i något av de som finns i byn i väntan på mjukare underlag ute.
Två uteritter
Jag vill föst och främst önska alla en riktigt god jul!
I går var jag först inne på Jägers. Det blev longering av den lille. Uffe hjälpte till och på så vis gick det att få honom att gå på voltspåret. Han acepterade inte linan runt rumpan och var på inget vis avspänd, men han är heller aldrig longerad så innan så vi får se det som ett framsteg att det ens gick. Han lär sig snabbt så det kommer nog att bli bättre nästa gång.
Jag var även ute med Sir Remington i lina med bara grimman. Han hade definitivt gjort det innan. Gud vad snäll den hästen är, helt otroligt. Innan jag kom hade en massör varit ute det var därför som vi tog det så lugnt.
Hisan fick en lugn tur med sällskap av Morena med matte. Vi red en blandning aved nya rundorna som jag har lärt mig åt Dalby hålet. Det blåste lite men hästarna håll sig snälla och vi blev inte allt för sönderblåsta. Endast skritt och trav på denna rundan. Hisan fick ändå jobba lixom mina rumpmuskler. ;)
Idag varedt först Jägers som gällde. Den lilla gick snabbjobb och det var kul att se. Han gick 1640 m 23 biten och avslutade 12 sista 500m. Uffe provade honom barfota fram och med murphy. Han sprang felfritt, de sista tre starterna har han galopperat så detta kanske är lösningen...?
Därefter blev det en ridtur med Sir Remington. Jag testade gramanen på honom. En annan tjej hade testat innan och då hade han tydligen bockat och haft sig. Idag var det inga problem. Vi började med en runda på Husiefältet och sedan avslutade vi i padocken. Han var rejält stel i höger sida. Så pass mycket att jag fick sitta och parera högerbogen hela tiden även på raktspår. I padocken var det tänkt att jag skulle öka och minska volter i skritt. I vänster varv gick det fint men i höger fick vi koncentrera oss på att gå på voltspåret och att inte välta in i mitten av volten. Här finns det massor att jobba på. Han är mycket läraktig men stannar när han inte begriper eller tycker att det blir för jobbig.
Hisan fick sedan en tur på Revinge i sällskap av Haifa och hunden Sigge. Han var bra mycket lugnare än sist när jag var ute på heden. Vid ett tillfälle blev det dock ett lite allt för snabbtrace upp för en backe och Hisan var taggad under hela ritten men han höll sig på mattan och det uppskattas. Härligt med en fin tur nu när jag skall vara iväg ett par dagar.
Nu blir det hästfritt för mig fram till lördag då jag är tillbaka igen. Förhoppningsvis är jag utvilad då och risk från min förkylning.
Samanfattning 4 dagar
Hoppsan nu känns det som om jag inte har hängt med alls här på bloggen... jag har både min förkylning att skylla på och att mitt internet faktiskt har varit ur funktion.
I torsdags blev det ett kort pass i padocken. Gramanen åkte på eftersom jag kände mig sliten. Hisan jobbade bra äen om det var lite spänt till en början. Jag fokuserade mest på att rida fram för skänkeln. Jag försöker att inte sitta och nöta på honom när jag rider men jag märker att det oftast behövs ett antal påminnelser inna han tar skänkeln och går fram i stället för att gå emot och sparka mot min hjälp. Det är dock inte protester på samma vis som när han hade låsningen i bogen utan nu verkar det mer vara tjurighet. Det släpper ganska fort.
Fredag efter att ha fått jobba över för att få allt i ordning inför min julledighet blev det vila för Hisan och endast en grundlig rykt innan jag begav mig hem ör en välbehövlig vila. Förkylingen har tagit ett nytt tag om mig och jag var rätt sliten sådär på fredagskvällen.
I lördags red Jessica på en lång tur vilket jag tror uppskattades av Hisan, jag rider ut aldeles för lite... det skall bli bättring på det planet nu under ledigheten när jag kan vara ute i stallet i dagsljus. Vad som var mindre bra var att Hisan fick gå med Hardy i en annan hage eftersom en ny ponny hade kommit till stallet. Utanför hagen växte det en gammal ek och givetis hade Hisan och Hardy kalasat på en massa ekollon... De verkar dock inte ha satt i sig sådana mängder att de har tagit skada men det är ju inte bra att det finns sådana i hagen. Själv spenderade jag min lördag i Köpenhamn med Cattis. Vi hade det trevligt med god mat och en massa att uppdatera varandra om (tjejsnack helt enkelt) och jag lyckades givetvis göra av med en massa pengar på shopping... jag unnar mig det allt för sällan... annat var det när jag bodde i Italien och hade 2 miljoner Lire att göra av med varje månad... *drömmer mig tillbaka*
Jessica kom hit en sväng på kvällen i stormen och drack glögg. Det är kul att ses i bland utan hästarna också.
Idag började tidigt med morgonfodring i stallet. Jag red ett litet pass i padocken i gryningen innan utsläppet enbart för att jag skulle slippa ta in en lerig häst lite senare och behöva befria honom från kopiösa mänder lera innan jag ens skulle kunna rida. Hisan skötte sig bra idag också en han gick emot skänkelntill en början idag också. Han fösöker hitta sätt att komma undan jobb och det gäller att hålla tungan rätt i mun för att hålla ordning på bogarna som han föröker sticka ut och komma undan med.
Därefter var det hop släpp med den nya ponnyn... Hisan slog nog alla rekord gånger man kan rulla sig. Synd att jag inte har bildbevis på hyr han såg ut efteråt men jag kan säga att jag var nöjd med mitt val att ha ridit innan.
Jag hann med att åka in till Jägers en sväng idag också för att gå med den lilla. Han var lite spänd idag, och att de hade släppt ett gäng ponnyer i padocken som de satte fart på hjälpte ju inte till kan man säga. Jag förökte mig desutom på att longera honom (tömkörning på volt). Man kan samanfatt resultatet såhär: vanster varv, gick helt ok och det kommer att fungera bra där. Höger varv var ren katastrof... "Volta" sa den lille... "nu går starten" och så sprang han iväg. Det kommer att ta ett litet tag innan han lär sig att gå lugnt i detta varvet...
I morgon skall jag in på Jägers igen och ta en dust med Sir Remington och gramanen.
Nu i eftemiddag kom Jan förbi på fika och hade med sig en julklapp. Jag är glad att han hörde av sig, det trodde jag faktiskt inte att han skulle göra.
2008:s sista hoppträning
Idag tog den 20 minuter att övertyg Hisan om att han skulle gå in i släpet på hemmaplan. Jag måste verkligen lastträna massor nu under ledigheten. Hur som åkte han bra i alla fall.
Dagens träning gick ut på att öva på att inte röra överlivet. Eller det var lite konstigt förklarat kanske. Det var Jan Jönsson som höll i träningen idag och han ville att vi skulle fokusera på att galopprörelserna skulle stanna i benen och melladelen (undrar om det är rätt benämning på det) och inte fortplanta sig upp i övelivet. Detta gick bra att åstadkomma så länge som man fokuserade på detta. När sedan avstånden och hindren blev tittigare så halkade jag lätt tillbaka i gamla mönster.
Först började vi med att öka och minska galoppen på volten för att sedan lägga till en liten studs med tre språng på samma volt.
Sedan gick vi över till att hoppa en serie på fem hinder med galoppbommar emellan som sccesivt höjdes till 1.20.
Därefter lades två titthinder med 4 galppsprång till. När sedan hinderna kom upp lite i höjd kom min osäkerhet fram igen och då blev jag för "drivig" med överlivet igen. Bitvis lyckades jag ha honom bra fram för skänkeln, och bivis blev det rejäl pannkaka när jag nästan var på väg att äta grus... jag räddade mig med nöd och näppe kvar.
Under ledigheten skall jag se till att hoppa lite hemma och försöka tänka på dessa saker så att jag verkligen lär mig hur det skall vara. Det känns ändå som om vi är på rätt väg med hoppningen nu det gäller bara att befästa det.
På vägen hem bestämde sig Hisan hyfsat snabbat för att det var en bra idé att gå på sälpet och åka hem, vilket var tur eftersom jag var iväg själv och inte hade någon som kunde hjälpa mig med lastningen.
Icke hästrelaterat
I hate mondays...
Idag har jag lyckats med att skaffa mig en bauta fläskläpp genom att sätta en låda på en "säckakärra" på jobbet... jajamen. När jag satte ner lådan slog kärrans handtag mig rätt i ansiktet... så kan det gå. Jag tycker hemskt synd om mig själv.
Hisan skötte sig bra idag, han fick ett 45 minuters dressyrpass i padocken. Jag red med gramanen idag eftersom jag kände att det var en dålig dag för mig och jag ville inte hamna i en situation där jag skulle bli frustrerad.
Hisan var på bra humör och jobbade super. Jag fick ihop honom bra. I bland kan det dock bli lite lite framåt och mer uppåt i dessa lägen. Lite sura miner blir det också när jag ber honom att gå mer fram då. På det hela taget blev det ändå bra.
Innan ridturen roade jag mig med en stilstudie av hästens rumpa. Jag har tidigare fotat en mycket snedmusklad Hisan-rumpa. Idag ställde Hisan upp sig mycket fint själv i stallgången och jag passade på att ta ett nytt foto (jag hade bara mobilen att tillgå båda gångerna... därav kvallitén). Det är ca 2 år mellan bilderna.
Tidigare:
Nu: 
Sådär i efterhand när man ser bilderna bredid varandra kan man ju se att han stårhyfsat olika med benen på de båda bilderna...
Söndag och massor att göra
Efter att årets graninköp hade genomförts åkte jag till Jägersro.
Lillhingsten skulle få en omgång och en ny häst skulle ridas.
Lillhingsten har verkligen utvecklats. Nu verkar han ha nått en ny mognadsfas. Han har i stället för att vara spänd och motsträvig gått och blivit mer cool och avslappnad. Redan från borjan skrittade han ivåg med långa avslappnade steg. Han svarade fint och fick ännumer driv i steget när jag bad om det. Det negativa denna gången var möjligtvis att han försökte slingra sig i från att jobba mer än tidigare. Dessutom märktes det tydligt att han är mer ovillig att ställa sig åt höger och han vill gärna att jag går snett bakom honom på vänster sida. Detta får vi jobba vidare på.
Däreter var det dax att testa att rida stallets nykomling. En 5årig hingst som redan har tjänat en hel del pengar. Hingsten var redan riden tidigare.
Jag blev väldigt imponerad av denna häst, ett sådant underbart psyke, lite som en stor nallebjörn. Jag bekantade mig lite med honom i boxen och det första han gjorde var att sticka huvudet i min famn och be om att bli kliad bakom örornen. När det kom till ridningen var han väldigt snäll och stannade bara när han inte begrep vad jag ville. Han måste nog mest ha varit riden rakt fram för han tog inte skänklarna och det var mer körning från ryggen som gällde, men det skall vi nog kunna fixa till. Målet med denna hästen är att förbättra hans skritt. Han blir lätt hög och spänd i nacken, typ som om han har käk och så tar han inte för sig i skritten utan snarare vinglar med bakdelen. Jag har inte så lång tid på mig med honom då tränaren planerar att starta honom i Frankrike nu i vår men lite skall vi nog kunna få ordning på tills dess. Till nästa gång skall en mer ändamålsenlig sadel med och så kommer gramantygeln att användas.
Därefter åkte jag ut till Hisan. Eftersom han fick gå så pass mycket igår blev det en lugn tur i skritt på lång tygel för hans del. Jag tog sällskap med en av islandsryttarna som visade mig en ny rolig ridväg. Tydligen skall det även finnas lite hinder i en av skogspartierna längs denna vägen... spännande. Hisan visade inga tecken på trötthet utan var snarare åt det piggare hållet under hela ritten.
Jag borde ha lasttränat med Hisan men orken till det fanns inte. Jag är inte helt frisk från min eländiga förkylning än heller. Får de om jag hinner träna innan onsdag då det blir hoppträning på Flyinge igen.
Helt slut
Idag har jag varit iväg till Annette utanför Blentarp och ridit Hisan i galoppsadeln tillsammans med Annettes Howard Roark. Det var välbehövligt för Hisans del att han fick tömma sig på alla överskottsenergi. Jag har ju haft lite insidenter med honom nu på sistonne när han har varit så full av energi att det bara har bubblat över och han har varit odräglig.
Annette har en sugande backe där hon brukar träna sina travhästar. Vi red alltså intervaller i denna, ca 10 intervaller blev det.
Hisan var taggad med skötte sig med bravur idag. Jag trodde att han skulle bli het och studsig men inte, han jobbade super och var lättreglerad. Han fick gå några repor och den sista vändan märktes det att han började bli trött. Då avbröt vi träningen.
Det är superhäftigt att kunna låta honom gå på för fullt. När man kör två racing hästar i olika dicipliner brevig varandra som vi gjorde nu märker man verkligen skillnaden. Hisan accelererar på två röda, travaren tar längre tid på sig att komma upp i fart. Att svänga tvärt är heller inget problem i galopp. Dessutom kan man inte störa galoppören till att fela... det är bra mycket enklare med andra ord.
Jag är supernöjd med Hisans uppförade idag, och han verkade nöjd med dig själv efter passet också.
Vad som däremot inte funkade idag var lastningen. Han ville inte gå upp hemma, och han ville inte gå upp hos Annette. Däremot åkte han bra båda gångerna. Väl hemma fick han ett sådant där ryck igen när jag hade stängt av motorn och började sparka i släpet. Detta känns lite som en fix idé. Släpet står still och han lever om... vad är det som kan störa honom i detta läget?
Jag ville att han skulle gå upp en vända till igen på hemmaplan. Det tog ett tag men tillslut gick han in efter att jag hade blivit frustrerad och stälde mig och hoppade i släpet... då gick Hisan upp... jag undrar hur han täcnkte då. Hur som fick han mycket beröm och fick gå in och äta mat i boxen.
Om vissa saker tycker jag ibland att Hisan faktiskt har lite för mycket åsikter... Jag utsätter honom inte medvetet för något som kan skada honom.
På hemmaplan
Det blev i stället att jobba över lite på jobbet och att rida hemma i stället.
Vi har lite vinterkänningar här nere i Skåne igen nu och i går var det minusgrader... en sådär en eller en och en halv grad i alla fall. Det innebar att padocken var lite frusen på ytan och kanske inte helt optimal som underlag.
I vilket fall bestämde jag mig för att ta det lugnt och mest öva på övergångar. Gramanen åkte på idag och det blev ett bra jobb. Hisan var mycket rundare än sist och svarade snabbt på hjälperna.
Han fick ju inte jobba så mycket som han behövde men jag planerar att ta igen det i helgen.
Har det lossnat?
Jag hade med mig Fredrik för att ha en backup för körningen i fall Hisan skulle få stora hispan i släpet.
Först innan vi kunde åka fick hovslagarjouren rycka ut. Vänster framsko saknades när jag tog ut Hisan ut boxen. Träsktrollet ute i leran i hagen har nog tagit den. Lite av hovväggen hade försvunnit så det är bara att hålla tummarna att denna sitter till nästa skoning. Jag är inte säker på att jag få på den igen själv nämligen. Vad jag skall komma ihåg är att köpa en ny hovtång så fort som möjligt... min är askass.
Idag föråg jag Hisan med trasportskydden för ovanlighetens skull innan vi skulle åka. Så här efteråt kan jag meddela att bakskydden numera är att anse som slaktade. Nya sådana behöver därför också införskaffas... Hisans julönskelista (eller hans mattes kanske ;) Hisan vill nog hellst bara ha morötter och äpplen tror jag) bara växer.
Lite problem hade jag med att få in honom i släpet men med hjälp av lite islandsfolk gick det bra. Hisan kom mycket väl ihåg sin förra resa i släpet och började banka redan innna jag hade startat bilen. Nu var ju allt som inte funkade sist lagat så jag körde helt sonika iväg med honom trots protester... Hisan märkte snart att det var skillnad och stog fint resten av vägen. Jag hade dessutom försett honom med mina rycktussar i öronen så han var lite dövad. Inte helt poppis tyckte han men det fick han tåla. Bra att jag fick någon användning för mina guldfärgade tussar också. ;)
Att Fredrik följde med fyllde en funktion till, han filmade träningen.
Det var Fredrik (Jönsson då va...) som tränade idag.
Vi hoppade flera olika linjer och kombinationer... ni ser mera på filmerna.
Fredrik J var mycket nöjd med Hisan idag. Han sa att han hoppade med mycket mer lätthet och var mycket mer possitiv idag än tidigare vilket jag tyckte var jätteroligt att höra. Jag kan tänka mig att problemen i bogen har varit anledningen till att det har varit lite motigt.
Idag tog han tag i hindren som han gjorde förut och dessutom bjöd han till och hoppade även i lite svårare situationer. Det är så här som min Hisan har hoppat tidigare. Det är nu bara under detta året som det mesta har strulat, jag hoppas att det har vänt nu och att vi är inne på en bättre väg som skall leda till att det blir bättre.
I morgon blir det dressyrträning för Nina igen...
Syrketräning
Jag har fotfarande en hosta som heter duga, blä. Men nu börjar orken komma tillbaka i alla fall.
Målet för denna veckan är att Hisan skall få jobba ordentligt. Inget mesande, energin skall ut så att Hisan kan bli mysig att rida på igen. Sagt och gjort. Veckan är planerad som följer:
Måndag: dressyr hemma (60 minuter blev det)
Tisdag: Mys med Jessica
Onsdag: Hoppträning
Torsdag: Dressyrträning
Fredag: Nytt pass i padocken, i fall det inte regnar blir det med bommar
Lördag eller söndag: ritt på Revinge i minst 2 timmar...
I fall han inte får ut energin av detta och fortfarande är på tårna så vet jag inte vad jag skall göra med honom. Minska maten kanske? ;)
Nu till dagens dressyrpass. I bästa dressyrmunderingen fast utan gramanen bega jag mig ut i padocken. Till en början av timmen var det uppehåll och det funkade fint. I takt med att det sedan började ducka och senare regna blev det lite sämre kvallité på jobbet. Jag vet inte riktig vem av oss som tycker sämst om regnet i detta fallet, det är nog ömsesidigt.
Hisan jobbade ok, bitvis tyckte jag att han blev lite hög i formen, hade velat ha honom lite rundare men fick inte till det 100%. När Hisan är som han är nu blir han lätt frustrerad på mig och vill förekomma. Sitter man då och till exempel vill öva galoppfattningar blir det lätt så att han försöker tolka allt som att jag ber om en fattning. När jag då säger till bli han frustrerad, ibland vill han lixom bara göra rätt fast det blir fel. Jag kan tänka mig att jag ger honom lite difusa signaler när det bilr så också... förstås. Frustration leder oftast inte till något gott så det var nog därför formen blev för hög till exempel. Bitvis förstod vi varandra bra och då blev det också bra, tills det började regna då...
I morgon skall det tydligen bli regn hela dagen... blä. Och jag skall till metropolen Kävlinge på julbord med jobbet... =)
Skritt
Hisan skötte sig kanon idag och var till och med den mest stabila av de två. Det känns som det var ett tag sedan han visade den sidan nu.
Vi hade en skön tur där vi pratade om gamla minnen från Kalmar och alla hästar som vi hade kommit i kontakt med hos Loppan bland annat. Desutom fick jag lära mig ytterligare en ny ridväg som lämpade sig som skrittrunda. Inte helt fel med andra ord.
Den kommande veckan skall Hisan gå hårdare än han gjorde de här senaste veckorna. Jag hoppas att han kan få utlopp för all sin överenergi därigenom och kanske bli lite mysigare att rida på.
Resten av denna söndag skall ägnas åt julmarknad i Flyinge och bak av lussekatter och julgodis... mums! Just nu står glöggen på spisen och drar... det luktar juvligt juligt här i lägenheten.
Lång lördag...
Jag började dagen vid elvasnåret efter en härlig sovmorgon med att åka in till Jägers oh ta en promenix med lillhingsten. Det var en hel vecka sedan jag var där sist, det är trist med förkylnig.
Den lille var mycket pigg och spände sig därför en del. Vissa stunder blixtrade han däremot till och jobbade super. Lite testande blev det och det tog ett tag innan jag fick honom att vända utan att kasta/välta sig runt som han gör i vagnen. Mot slutet av våra dryga 20 minuter var han fin och jobbade bra. Efteråt hade vi pall-terapi stallgången. Idag fick jag stå som jag ville brevid honom och han blev då samtidigt grundligt kliad på faoritstället. Ända reaktionen på pallen idag blev således njutning... det går framåt. Själva inridningen är bara veckor framåt i tiden då den kommer att ske efter nyår.
Sedan var det dax för Hisans ridning. Kan hästar utveckla havreintollerans på äldre dagar? Eller är jag bara fjantig nu?
Hisan är explosiv som få just nu, och han är otroligt jobbig när han är det.
Jag red en timmes tur på Revinge. Jag red upp förbi Prästgården till en grind som jag kände till. Väl ute på heden red jag vilse och när jag vände exploderade min lilla häst. Detta är ett beteende som han har lagt sig till med nu på sistonne. Jag har aldrig haft sådan här problem innan. Han fick hel enkelt lugna ner sig med sedan var han som på nålar ända til vi kom hem. En senare insident på turen var när han inte tyckte att vi skulle längs med vägen åt det hållet ja ville utan ville vända och backade. Jag fick min vilja igenom men det är inte kul att bråka. Jag känner som sagt inte igen detta beteende sedan tidigare så jag undrar verkligen vad det är som triggar igång honom nått så extremt på sistonne. Det har varit så här sedan jakten, idag var vi dessutom själva så vi kan inte säga att han triggas av andra hästar heller... suck. Det är ju tur att han funkar bra på ridbanan i alla fall.
Därefter var jag brt till Jan för att hämta mina fodersäckar. Jan själv var inte hemma så jag fick inte pratat med honom. Jag tog även med mig ett par saker till som jag hade glömt. Nu är det bara en stor murarhink som jag inte har fått med sig. Jag klappade även om alla hästarna (Lillebror är kvar förresten). Alla var mycket nyfikna och vill hälsa, jag saknar dem massor. Lena fick en extra kram. Jag vet att hon är dålig igen, lilla gumman.
På väg till Jan passade jag på att åka i släpet igen för att se om jag upptäckte någon skillnad. Jag tyckte att golvet kändes mer stabilt nu, hoppas att Hisan också tycker det. Vad jag äremot tänkte på var att lämmen förde ett jäkla liv (jag åkte på gropig grusväg, på asfalt var det tyst). Det var så illa att jag nästan kände mig lite lomhörd när jag gick ur. Jag får skaffa någon form av list som kan dämpa det ljudet.
Dagsljus
I och med att jag kom iväg i dagsljus passade jag på att dra nytta av det och hinna med stallet innan det blev helt bäckmörkt.
Jag red rundan i Skrylle. Hisan var superpigg. Nu har jag dragit ner på havren så jag misstänker att piggheten beror lite på att jag är ute så lite med honom i skogen. Hade det bara varitfler timmar av dagsljus så hade det inte blivit så. Och så är jag ju hyfsat bekväm av mig nu när det finns en belyst utebana.
Hisan sköte sig i övrigt bra, lite för pigg bara för att det skulle vara helt 100. Vi var ute i 30 minuter vilket var å tok för kort tid med det var vad jag orkade.
Jag hann med att hämta hem släpet idag också. Väggen är svetsad och balken som var böjd undertill är fastskruvad med en bult i golet.
Hisan har också fått en mjuk mellanvägg och en ny såkallad sparkskiva på väggen på den sidan han står. Nu är 1/3 av släpet färdigt invändligt... Resten får vänta till sommaren då jag kan måla jälv och till jag har fyllt på plånboken med mera kapital.
Nu får vi bara hålla tummarna för att den lille hästen börjar gilla släpet mera. Han kommer att förses med öronproppar inför nästa resa. Dessutom tror jag att jag skall lasta honom uppe på vägen så att han slipper lutningen och den skarpa svängen ut från infarten till en början i alla fall.
På bättringsvägen
I morgon skall jag nog ringa Uffe och kolla när det passar att jag går ut med Hingsten och så skall jag se till att få hem mitt släp. Någon programridningsträning blir det dock inte för min del. Det kommer jag inte att orka för det första och så skall jag faktiskt på konsert med Ladytron på kvällen i Malmö...
Dagens ridpass blev tillsammans med tränade islandshästar. Det verkar som om Hisan har kommit över sin värsta skräck nu. Han kunde ha en lite töltande skimmen nära sig utan att han reagerade nämnvärt... duktigt av den lilla busen.
Idag var dessutom en sådan där dag som det finns för få av. Hisan var superfin. Lite protester fick vi i början från hans håll, sedan blev han bara så där härlig som bara han kan bli i bland. Som Jessica kommenterade innan så har Hisan faktiskt varit på ett strålade mysigt humör denna veckan. Han har kunnat stå och mysa, lägger huvudet på min axel och bara gosar. På sistonne har han inte varit alls mottaglig för sådant så det är härligt att det har vänt.
Protesterna under ridningen var inte så allvarliga, utan snarare snabbt övergående. Det är som om han testar lite och han kan slippa. Han låtsas att han blir rädd i två steg för att sedan komma till jobb direkt. Jag tar inte så allvarligt på det.
Efter att Lindah lossade bogen har det verkligen blivit skillnad. Det är faktiskt möjligt att roten till allt dåligt humör satt där... den måste ju ha hindrat honom massor och att jag sedan har gått på honom att han skall jobba ändå kan ju inte direkt främja bra humör.
Sådär ja, nu har jag svamlat klart. Det är hur som härligt att ha en Hisan på myshumör att åka ut till efter jobbet. ;)
Förkylt
Hur som åkte jag ut till stallet på kvällen, jag hade kvällfodring och Hisan behövde skötas.
Som vanligt dessa dagar möttes jag av en genomlerig Hisan, lerbad är tydligen mycket uppskattade av min lilla häst.
Jag upptäckte en svullnad på yttersidan av skenan på höger bak. Jag tyckte mig kunna känna en liten rua på ett sår under pälsen. Jag hoppas att den är anledningen till svulladen. Jag tvättade för säkerhetsskull, han verkade inte påverkad alls men sen red jag ju inte heller...vi får se i morgon.
Hisan har slitit upp sitt halvhalstäcke helt på insidan i bogen. (Undrar om han önskar sig ett nytt i julklapp?) Det gör att pälsen blir skavd... vilket inte är snyggt. Hisan får därför ha en sådan här hemsk sak på sig... ;)
Släpet är tydligen färdigt på verkstaden och det skall hämtas så snart jag har ork nog att köra upp där... det blir inte i morgon i alla fall kan jag säga...
I lampors sken
Jag åkte ut på kvällen efter kvällsmaten. Det fick bli ett pass i padocken. Det var tur att Hisan är i bra mycket bättre form än mig just nu, mig är det inte så mycket fart i nämligen. Det är konstigt vad trött man blir av hosta faktiskt -suck-.
Hisan var på supertrevligt humör. Han jobbade superbra. Vid ett tillfälle blev han sur och backade lite men kom snart på bra mycket bättre tankar och jobbade på än bättre efteråt. Vi var ute i ca 30 minuter, mer än så orkade inte jag. Jag försökte rida lite samlande så som jag lärde mig på sista träningen för Djurjouren. Detta varvade jag med mer framåt arbete på volter och fyrkanten. Jag hade på gramanen idag i fall att men jag behövde aldrig ta i den, i stället bara hängde den superlång. Det stör i och för sig mig en massa men jag får skylla mig själv när jag är för lat för att hoppa av och ta av den.
I morgon har jag visning av dyra och stora lägenheter i Kävlinge så Jessica tar hand och ridningen.
