Revinge

Efter diverse skritturer och vila var det tänkt att Hisan skulle kunna få röra lite mer på sig... om nu inte vädergudarna var emot mig. Det är superfruset överallt. Hela detta lovet har jag hålt mig ifårn padocken först för att Hisan nu äntligen skulle kunna få ridas ut i dagsljus och nu för att det är stenhårt där precis som överallt annars. Jag satte mitt sista hopp till att det skulle vara bättre ute på Revinge, men tji fick jag. Bitvis var det bättre men bitvis var det också katastrof rent ridmässigt. Vi lyckades med en liten tur med sparsamt med galopp där det gick för sig och alla gångarter i kort tempo för att inte halka på det frusna gräset. Så mycket för att röra på sig... Trots allvilan skötte sig lilla Hisan med beröm. Det verka som om vi kan komma att få mysiga rundor på Revinge i stället för bråkandet som vi har haft nu ett tag.

Efteråt blv det ett skrittjobb med Sir Remington. Jobbigt sa han och vägrade bitvis att gå nr jag satte för mycket press på honom. Enstaka steg blev det riktigt riktigt bra idag. Men det slutade oftast i helt stillastående och en herre som vägrade gå åt något håll. Jag pressar honom nog lite väl mycket när det blir så... Mot slutet kunde vi gå på framåt riktig trevligt i en trevlig form. Vingligt blev det förstos och han belönades med skritt på lång tygel hem till stallet. Nu blir det ingen mer ridning av honom detta året.


Jag hade tänkt att summera detta år som nästan har tagit slut. Det är ju bara en dag kvar och den skall ägnas åt fest och Hisan så klart.

Mina mål för 2008 var att i hoppningen bli stabil på 1.20 och eventuellt nosa på 1.30 om det kändes bra. Dessa mål kom rejält på skam.
Anledningen: jag har funderat mycket på detta. 2007 hade jag ju ett fantaskiskt år, allt gick vår väg. 2007 var också vårt sista "unghäst år". Nu får man ju rida unghästklasserna ändå även om hästen är över 6 år men någon gång måste man ju rida den "stora" klassen också.
2008 började jag rida avdlning A och mycket av våra dåliga resultat bottnar i att det inte längre räcker med en felfri runda, nu skall man ju vara snabbast också. Här någonstanns tappade jag mycket att mitt självförtroende och resultten blev därefter. För att komma tillbaka har jag tränat och ändrat grejer och framför allt lärt mig otroligt mycket nya och roliga saker inom dressyrens värld och alltså grunden. Nu till nästa år när tävlingsdebuten kommer har vi (Hisan och jag) helt andra redskap för att kommunicera och en stabilare grund.

Så vad vill jag 2009:
En felfri 1.20 mot slutet av säsongen vore nog realistiskt kan man tycka. Till en början vill jag att det skall kännas stabilt igen på de höjder där vi har varit innan, mellan 1 meter och 1.15 typ.
Jag vill utveckals mera tillsammans med Hisan inom dressyren. Målet här skulle kunna vara ett LB program med över 60%, dvs godkänt resultat. Dressyren kommer jag endast att tävla i någon gång så de största framgångarna kommer ändå att komma på hemmaplan.
Jag hoppas också kunna bli klar med min körlicens inom travet nästa år, vi får väl se. Och så skulle jag vilja komma ner i den där montévikten som jag har drömt om ett tag nu. (Så fort jag känner mig helt frisk blir det fullt ös med träningen på gymmet igen.)

Jag har en massa personliga mål också som större lägenhet och en större trygghet på jobbfronten men det tillhör ju inte hästbiten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0