Finns det verkligen hopp?

Idag har jag varit uppe i Klippan efter jobbet och hämtat CUL. Hela notan för släpet blev exakt 9.305kr inklusive besiktning och reparationer. Hyfst billigt tycker jag. Reparationerna blev bra så nu är det bara tvätten av släpet kvar innan jag är nöjd för i höst. Om målning får bli till våren och nästa sommar, det är för kallt redan för att det skall bli bra.

Vid 18 idag var det träning på Flyinge igen. Och premiäråkningen i släpet. Annorlunda sa Hisan. Denna gången var vi inne i stora ridhuset. De har verkligen high-tech portar där. En massa knappar att trycka på för att öppna och stänga och så puffar det om hydraliska annorningar som sköter öppnadet och stängandet. Hemskt farligt sa Hisan som hoppade till varje gång.
Vi hoppade små banor med olika linjer. Värst var nog hindret med regnbågarna under men det kom vi över utan allt för stora missöden. Vad som inte fungerade alls idag var högergaloppen. Den hade nada energi och jag fick gå på honom massor för att det skulle gå att hoppa ur den. Kan det vara så att han fortfarande har känningar sedan träningen i fredags... fast det är ju ett tag sedan så det känns otroligt. Jag måste nog bara träna mera. Att vi var innomhus kan spela roll kanske? Vad jag tänkte på var att han blev supersvettig redan, det är bara oktober. Jag brukar klippa i december... jag skall ta mig en funderare på det. Vad jag deffinitivt måste träna mera på nu när jag har möjlighet är små skutt  så att de kan bli många och att öva avstånd. Jag får försöka hinna med det så fort som möjligt framöver. Jag måste också se till att han verkligen alltid tänker frammåt. Jag är dålig på det och det märks både i hopningen och i dressyren. Skärpning säger jag till mig själv. I morgon blir det dock att träna in programmet inför lördagens programrindning.

Övriga noteringar idag:
Jag kom sent till träningen och var själv mycket stressad när vi började. Hisan blev väl lite därefter när det gäller det mesta. Och är matte ur gängorna blir allt lite tokigt.
Hisan hostade inte alls idag trots att han både hade åkt transport och var i ridhus... mycket possitivt.
Hisan sågs väva i lördags morse. Jag har inte sett honom göra det alls nu sedan han flyttade. Jag fodrade själv kvällsmat och han fick ingalunda maten först, ingen vävning när jag såg på i alla fall. Jag hoppas att han kommer att trivas så bra att han i princip inte väver alls. Fast en gång skadad med en olat så finns de alltid kvar, de skall bara minimeras med så trivsam miljö som möjligt.

Kommentarer
Postat av: Lindah

Jag tror nog att han kan slippa hostan helt i ditt nya stall, otroligt bra luft där.

2008-10-09 @ 15:08:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0