Nu är allt flyttat

Det har varit en lång dag idag igen, men konstigt og är jag fortfarande fylld av energi. Jag undrar dck när det kommer att ta slut, det borde göra de någon gång i alla fall.
I morse hade jag tid för besiktning av CUL i Lomma. Det gick väldigt snabbt och jag kom ut med anmärkningar på bromsarna. Det hade ju i och för sig tjejen jag köpte det av sagt så jag var inte förvånad. Jag fick komma med ner i hålet under och titta på golvet och hela underredet. Golvet var fint men en balk var lite missformad. Det kommer att behöva åtgärdas men det var inte akut. Det fanns en hel del rost på balkarna så när vädret tillåter så skall det rostskyddsbehandlas.
I morgon skall jag upp till Klippan med CUL på morgonen. Lemmen skall fixas och bommar skall sättas in. Dessutom får de fixa till bromsarna så att jag får köra med det. Nog om CUL nu.

Efter jobbet åkte jag ut till Jan och städade ur det sista och gjorde upp det ekonomiska. Lillebror kommer att lämnas tillbaka till Kent Roland. Det blir upp till honom vad som kommer att bli hans öde. Han är lite läng halt men han är långt i från frisk.
Jan skall träna sina själv men ingen av dem har några poäng kvar att snacka om och Jan är nog sämre än han vill ge sken av. Det känns ju inte som en fullträff att lämna stallet åt sitt öde på detta sätt men jag får ju ändå inte hjälpa till så det är inte så mycket att göra.
Efter att alla grejer var i hop plockade så sade jag hej då till travarna. Jag pussade extra länge på Lena. Hon är den av dem som har tagit den största delen av mitt hjärta. Jag tycker otroligt mycket om dem så det är inte lätt att bara ta föraväl sådär. Sedan fick Jan en kram och jag kunde inte hålla tårarna tillbaka. Det var riktigt tungt att lämna allt.

Väl ute på Rusthållaregården möttes jag av min underbara Hisan som befann sig i en stor gräshage och såg ut att tycka att livet var underbart. Jag hann med att ta en liten runda i paddocken innan jag plockade in resten av grejerna. Hisan var pigg men inte alls så störig som han kan vara ibland när han har vilat. Jag har inte hunnit få alla grejer på plats än... men det kommer. Mitt hinder fick stanna i Hardeberga. Det bor nu i Petras paddock där hon och Hatte kan slita det med hälsan till den dagen jag behöver det igen.

Det har som sagt varit en lång dag... I morgon kommer Lindah på besök och förutom sitsträning skall vi hinna med att dricka gott vin och skvallra för fulla muggar. Det kommer att bli superkul.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0