Invanda mönster
I morse kidnappade jag Djurjouren och tog med henne till Jan för sitsträning. Vi hade bestämt tid och plats på MSN men jag menade en sak och hon en annan så det blev lite tokigt.
Vi höll till i barfotahästarnas fd hage där rundkorallen fanns förut. Det som nu är kvar är ett voltspår. Det är ju i o f inte helt fel det heller.
Vi började med att försöka jobba med problemet att Hisan sätter över mig t höger. Jag trodde att det berodde på mina sittben men det visade sig att grunden till problematiken ligger i att jag ofta har honom för dåligt på ytterhjälperna. Detta känns som ett återkommande problem. Nu har jag ridit mycket själv bortsett från hoppträningarna och då har jag återfallit i galma mönster. Det innebär att jag gärna har försökt att fixa till andra brister med att rida för mycket i handen. Det är möjligt att roten till vårt rytm problem i hoppningen kommer därifrån också.
Jag skulle rida Hisan fram för ytterskänkel mot yttertyglen, jag fick inte använda inner alls. Så fort jag använde inner blev min ytterslänkel svag och felplacerad. Det är det där med att jag sitter i hop för mycket i kroppen. Omedvetet följer jag med med resten av kroppen bara jag gör vissa saker med händerna. Vad som även är ett problem när det gäller mig är att jag tror att jag ändrar ställning på kroppen men faktiskt inte gör det i praktiken. Min kroppsuppfattning är inte med fullt ut alla gånger. Jag kan tänka mig att många instruktörer ger upp där. Till exempel när de säger att jag skall räta upp mig och jag inte gör det. Det är inte för att var dum. Jag tror ju att jag rätar upp mig för det käns så, bara att det inte blir så.
I vilket fall skulle jag placera beckenet så att ytterskänkel kommer längre tillbaka och inner lite fram. Jag har tidigare lärt mig var och en av skänklarna för sig. För att verkligen få igenom detta så skulle jag vända ryggen mot tränaren, här blev det ju inte riktigt rätt för visst tittade jag uttåt men det var mest huvudet och inte resten. Jag skrev nyss att jag sitter i hop i kroppen. Detta gäller alla övriga delar utom huvudet då givetvis.
Hisan gick mycket rakt genom hela passet och det behöde han för att orka bära sig. Ofta förböjer jag honom när jag tar för mycket i handen. Resutatet blev jättebra och jag har mycket att fundera över.
Detta inlägg blev nog mycket virrigt och bitvis svårbegirpligt men det fyller mest den funktionen att jag skall berarbeta det jag har lärt mig.
Vi höll till i barfotahästarnas fd hage där rundkorallen fanns förut. Det som nu är kvar är ett voltspår. Det är ju i o f inte helt fel det heller.
Vi började med att försöka jobba med problemet att Hisan sätter över mig t höger. Jag trodde att det berodde på mina sittben men det visade sig att grunden till problematiken ligger i att jag ofta har honom för dåligt på ytterhjälperna. Detta känns som ett återkommande problem. Nu har jag ridit mycket själv bortsett från hoppträningarna och då har jag återfallit i galma mönster. Det innebär att jag gärna har försökt att fixa till andra brister med att rida för mycket i handen. Det är möjligt att roten till vårt rytm problem i hoppningen kommer därifrån också.
Jag skulle rida Hisan fram för ytterskänkel mot yttertyglen, jag fick inte använda inner alls. Så fort jag använde inner blev min ytterslänkel svag och felplacerad. Det är det där med att jag sitter i hop för mycket i kroppen. Omedvetet följer jag med med resten av kroppen bara jag gör vissa saker med händerna. Vad som även är ett problem när det gäller mig är att jag tror att jag ändrar ställning på kroppen men faktiskt inte gör det i praktiken. Min kroppsuppfattning är inte med fullt ut alla gånger. Jag kan tänka mig att många instruktörer ger upp där. Till exempel när de säger att jag skall räta upp mig och jag inte gör det. Det är inte för att var dum. Jag tror ju att jag rätar upp mig för det käns så, bara att det inte blir så.
I vilket fall skulle jag placera beckenet så att ytterskänkel kommer längre tillbaka och inner lite fram. Jag har tidigare lärt mig var och en av skänklarna för sig. För att verkligen få igenom detta så skulle jag vända ryggen mot tränaren, här blev det ju inte riktigt rätt för visst tittade jag uttåt men det var mest huvudet och inte resten. Jag skrev nyss att jag sitter i hop i kroppen. Detta gäller alla övriga delar utom huvudet då givetvis.
Hisan gick mycket rakt genom hela passet och det behöde han för att orka bära sig. Ofta förböjer jag honom när jag tar för mycket i handen. Resutatet blev jättebra och jag har mycket att fundera över.
Detta inlägg blev nog mycket virrigt och bitvis svårbegirpligt men det fyller mest den funktionen att jag skall berarbeta det jag har lärt mig.
Kommentarer
Trackback
