Pass i paddocken

När Hisan har vilat en dag vet jag tt det är dumt att jag på egen hand skall försöka rida något avancerat. Jag har testat detta förr och det brukar inte funka. Det fungerade inte idag heller.
Jag var fast besluten att öva på att inte förböja och att rida fram till ytterhjälperna. Jag klädde på Hisan dressyr prylarna och gav mig av till paddocken. Jag tog varken graman eller sporrar för det gick ju så bra när jag tränade i Lördags. Någonstans här glömde jag nog bort att han brukar vara lite stökig efter vila och att jag då brukar bli frustrerad. Det kan inte vara lätt att vara Ulrikas häst...
Väl framme vid paddocken var Hattes ena häst själv i stallet och hon stog och skrek så att det stod härliga till. Det i kombination med allmän pigghet gjorde Hisan mycket ofokuserad och mig frustrerad. Jag försökte rida honom för ytterskänkeln vilket ledde till spring och tvärande häst eller att han gick rakt fram i stället för runt på volten... kan eventuellt bero på för lite skänkel...
Efter en stund kom Hatte och med lite sällskap på banan fungerade det bättre fast inte helt bra. Inte mycket blev som jag hade tänkt från början och det känns inte bra. Jag borde tydligen ha en tränare med mig varje gång när jag rider... för det är ju då det känns bäst.
I morgon blir det hoppträning igen och jag skall ta med mig pallen så att jag slipper att sätta foten i magen på honom samtidigt som han tittar på hemska körekipage...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0