Hisan betyder häst

Jag brukar aldrig vara velig... igår provade jag ytterligare en ny dressyrsadel. Denna gången var det en 18-tummare alltså en rejäl sadel.
Jag uppfattade att jag satt bättre i denna... Hisan gick bra och han satte mig på rejält prov... han visade nämligen hur vig han var och att det var superkul att kasta sig handlöst åt olika håll. Allt av glädje... varför är jag då velig? Jo, jag undrar om sadeln ligger helt rätt på Hisan...
Svettfläckarna på schabraket visade att den låg an där den skulle men jag undrar om den inte är lite vid. Nog för att Hisan inte är optimalt musklad just nu och jag skulle vilja ha mer musklig runt manken. Har jag en sadel som ligger för tajt där borde det vara svårt för honom att bygga muskler också. Eller tänker jag helt fel nu?
Hoppsadeln låg ungefär sådär när jag köpte den. Jag hade till och med fårskin under och då var Hisan inte mer än en liten räka. Nu ligger den utan utfylnad och jag funderar på att bredda sadeln. Att byta ut hoppsadeln finns inte riktigt på kartan.
Vad jag mer kan säga är att det skav som Hisan fick på manken när jag var bortrest läker på och gick inte upp igår trots att jag tyckte att sadeln kanske var för vid.
Jag testade fatksikt att stoppa under fårskinnet för att se men det såg inte klokt ut och Hisan gjorde stora grimascher bara han stor på stallgången utan spänd sadelgjord. Jag skall bestämma mig under dagen.

Vad gjorde vi då igår.
Jag åkte och lämnade den sadel jag hade lånat först i Malmö och åkte och lånade denna andra i Gärdslöv. Sedan bar det av till Torns för avdelningsträning.

Vi har inte ridit i grupp på detta sätt sedan tidigt i våras. Hisan tycker att det är latjo och parades denna gången ihop med en fux som såg ut precis som Figge. Jag rikigt kände att Hisna tittade till men nä, det var inte den gamle polaren.
Hisans bus kommer i olika möten... till exempel när vi möts för att rida i par på medellinjen eller det roligaste snett igenom med möte i mellan trav... iiii.
Man känner hur Hisan laddar för att sedan slänga sig iväg i brall från den mötande hästen. Japp, kul. Eller inte... Där satt jag i ny sadel... dessutom dressyrsadel med en busig häst mellan benen. Jag lyckades hålla mig kvar trots att stigbyglarna flög åt alla håll... ett stort plus för sadeln alltså.

Tredje rundan med samma dressyrprogram hade Hisan kunnat komma till sans och gjorde det han skulle utan bock, pip och skutt. Det är tävling på lördag... hi hi... vi får se hur det går. Då skall vi dessutom visa honom för hand vilket vi tränade lite på också och sedan hoppa en banan på en meter.