Ord är överflödiga
Jag tror att denna bild säger i princip allt om vad vi har gjort de senaste dagarna.
Jag skall ta det i text också så att ni hänger med.
Måndag
Tömkörning i padocken som vanligt. Idag var inte Hisan ensam och därför var han mer än lovligt taggad. Taggad fladdrig häst på töm med en något orutinerad tömkörare i andra ändan är ingen hit.
Dock slutade det bra och Hisan jobbade bra.
Jag använde därefter lasern på de ställen där Hisan reagerade när massören var ute sist. Lite åsikter om var jag fick köra med aparaten hade han men stod lungt stilla.
Tisdag
Jag dristade mig att sadla för att ge mig ut på en skrittrunda. Hisan var mycket pigg och sökte sig framåt-nedåt och klev på med stora steg. Han bjöd även på en del skutt när vi mötte andra ekipage ute men var för vånadsvis avslappnad.
Jag har lagt den gamla fårskinnspadden under sadeln. Det borde ju ta mer plats men jag tänkte att den kanske mildrade lite om nu sadeln klämmer... ludd och lurv brukar jag inte använda i vanliga fall.
Efteråt lasrade jag igen. Han var mindre spänd i bogen men reagerade fortfarande där sadelgjorden sitter.
Jag är ju inte så duktig på detta men det märks att han tar emot lasern bättre för varje gång. Fösta gången var han mer irriterad på mig. Nu står han och sover. Det kan ju inte vara negativt i alla fall.
Jag var också på Jägersro och red Sir Remington. Det var ett tag sedan sist men jag har inte hunnit med. Just perioden före jul är så otroligt stressig ändå.
Den svarta hingsten kom ju från seger i sitt senaste v75 lopp och jag måste säga att han har tagit det super. Han var mycket finare än sist och svarade utmärkt på mina hjälper. Uffe har häftiga planer för honom framöver så det skall bli spännande att få följa hans framfart på ovalerna. Nästa ridtur är inbokad till lördag i vart fall.
Onsdag
Idag begav jag mig till Flyinge och ridhusen. Det är fruset här och marken är stenhård. Det duger att skritta på men vill man rida mera fungerar det inte. Och jag har ju bara ridhuskort på hästmeckat.
Det var lugnt där men jag valde ändå att följa reglerna så jag tog mig till "skolridhuset"-Wallenbergshallen. Den är tokigt stor den också och har sådana där häftiga knappar för att öppna dörrarna. Hisan har börjat vänja sig vid dessa nu och rycker bara till ibland när de pyser. I början kastade han sig när det pös.
Det var i vart fall lite läskigt att ta sig till hallen. Det stod ju sådana här ute på vägen dit.
I själva hallen då, red jag med bara lätta krav och kände efter.
Faktiskt måste jag säga att det föll väl ut för det var nog första gången på länge som inte Hisan protesterade genom att sparka bakut när jag red.
Dock var jag inte helt nöjd med höger galopp. Men det är inget nytt problem utan ett känt om man så säger.
Laser efteråt och Hisan stod och mös.
Nu skall jag sova på detta för att bestämma mig för var det innebär och se om jag överhuvudtaget hinner med något i morgon.
I vilket fall som blir det nog ett Hbg besök för Hisans del efter nyår. Den där nesliga bölden är på väg tillbaka och då är det nog tyvärr bara operation som gäller för att bli kvitt det problemet. Men det är nästa års bekymmer.
Förövrigt har jag varit nere hos Lena både idag och igår. Så nu har hon blivit borstad något hemskt mycket. Hon har snart ingen päls kvar om ni frågar henne. ;)
Gott nytt år önskar jag er alla.
Jag skall ta det i text också så att ni hänger med.
Måndag
Tömkörning i padocken som vanligt. Idag var inte Hisan ensam och därför var han mer än lovligt taggad. Taggad fladdrig häst på töm med en något orutinerad tömkörare i andra ändan är ingen hit.
Dock slutade det bra och Hisan jobbade bra.
Jag använde därefter lasern på de ställen där Hisan reagerade när massören var ute sist. Lite åsikter om var jag fick köra med aparaten hade han men stod lungt stilla.
Tisdag
Jag dristade mig att sadla för att ge mig ut på en skrittrunda. Hisan var mycket pigg och sökte sig framåt-nedåt och klev på med stora steg. Han bjöd även på en del skutt när vi mötte andra ekipage ute men var för vånadsvis avslappnad.
Jag har lagt den gamla fårskinnspadden under sadeln. Det borde ju ta mer plats men jag tänkte att den kanske mildrade lite om nu sadeln klämmer... ludd och lurv brukar jag inte använda i vanliga fall.
Efteråt lasrade jag igen. Han var mindre spänd i bogen men reagerade fortfarande där sadelgjorden sitter.
Jag är ju inte så duktig på detta men det märks att han tar emot lasern bättre för varje gång. Fösta gången var han mer irriterad på mig. Nu står han och sover. Det kan ju inte vara negativt i alla fall.
Jag var också på Jägersro och red Sir Remington. Det var ett tag sedan sist men jag har inte hunnit med. Just perioden före jul är så otroligt stressig ändå.
Den svarta hingsten kom ju från seger i sitt senaste v75 lopp och jag måste säga att han har tagit det super. Han var mycket finare än sist och svarade utmärkt på mina hjälper. Uffe har häftiga planer för honom framöver så det skall bli spännande att få följa hans framfart på ovalerna. Nästa ridtur är inbokad till lördag i vart fall.
Onsdag
Idag begav jag mig till Flyinge och ridhusen. Det är fruset här och marken är stenhård. Det duger att skritta på men vill man rida mera fungerar det inte. Och jag har ju bara ridhuskort på hästmeckat.
Det var lugnt där men jag valde ändå att följa reglerna så jag tog mig till "skolridhuset"-Wallenbergshallen. Den är tokigt stor den också och har sådana där häftiga knappar för att öppna dörrarna. Hisan har börjat vänja sig vid dessa nu och rycker bara till ibland när de pyser. I början kastade han sig när det pös.
Det var i vart fall lite läskigt att ta sig till hallen. Det stod ju sådana här ute på vägen dit.
I själva hallen då, red jag med bara lätta krav och kände efter.
Faktiskt måste jag säga att det föll väl ut för det var nog första gången på länge som inte Hisan protesterade genom att sparka bakut när jag red.
Dock var jag inte helt nöjd med höger galopp. Men det är inget nytt problem utan ett känt om man så säger.
Laser efteråt och Hisan stod och mös.
Nu skall jag sova på detta för att bestämma mig för var det innebär och se om jag överhuvudtaget hinner med något i morgon.
I vilket fall som blir det nog ett Hbg besök för Hisans del efter nyår. Den där nesliga bölden är på väg tillbaka och då är det nog tyvärr bara operation som gäller för att bli kvitt det problemet. Men det är nästa års bekymmer.
Förövrigt har jag varit nere hos Lena både idag och igår. Så nu har hon blivit borstad något hemskt mycket. Hon har snart ingen päls kvar om ni frågar henne. ;)
Gott nytt år önskar jag er alla.
Uppdatering
Det har gått ganska så länge sedan sist. Men orken har verkligen inte funnits.. och så har det ju varit jul och då skall man ju hinna med annat än att sitta klistrad framför datorn. För min del har det blivit en massa bilkörning. Vi åker alltid en massa runt jul. I år hade vi inte heller någon värme i bilen under färd vilket gjorde det än jobbigare. Nu är vi i vart fall hemma och det är ju alltid något.
Söndag
Det var ett strålande vinterväder och snön gnistrade. Det kliade i ridtarmen och jag kunde inte hålla mig från en snögalopp till. Vi tog oss ut på fältet bredvid. Hisan fick lyfta högt på benen och ta i rejält i galoppen. Kul var det men det blev också snabbt jobbigt för honom. Vi var inte ute länge i och med detta.
Måndag
Jag kom inte ens ut till stallet. Bilen var på verkstade för att försöka få ordning på problemet med värmen. Det lyckades tyvärr inte ändå.
Tisdag och onsdag
Jag buntar ihop dessa dagar för det blev samma båda dagarna.
Hisan tömkördes. Det var snö kvar men bra fäste i padocken då det av någon anledning inte frös först.
Hisan var spänd och så här i efterhand kanske jag skulle ha låtit honom vila... men säg när jag har gjort något klokt på sistonne.
Dock jobbade han hyfsat och protesterade inte mot mina hjälper.
Han fick röra lite på sig i alla fall även om snön hindrade till viss del.
Torsdag till lördag
Innebar vila för Hisan. Jag var bortrest och med tanke på att Hisan har haft känningar i ryggen och därför tömkörts tyckte jag helvila i tre dagar skulle kunna vara bar för honom.
Söndag
En hel vecka sedan starten på detta inlägg.
Hisan tömkördes på nytt. Denna gången var det barmark igen i padocken och jag tog det varligt.
Hisan kändes fin och var pigg. Han var mycket spänd från början men slappnade undan för undan av och kom till riktigt bra arbete till slut trots att vi bara latjade.
Hisan travade på en åttvolt och över två bommar som låg utlagda.
Jag tror att underlaget var avgörande för att han kunde slappna av idag.
Han reagerar fortfarande för tryck på samma ställen som tidigare men svarar bättre under arbete.
Jag har lånat Annettes laser och skall gå igenom honom i morgon och de kommande dagarna. Jag hoppas att det kan hjälpa honom för jag gillar inte att han skall ha sådana problem även om det nog är jag som har orsakat dem.
Han får vila från ridning tills det har lugnat ner sig och om det inte fungerar är det sadeln som skall ses över av Ingdams för eventuell justering eller så får jag hitta en ny.
Det blir inte alltid som man har tänkt sig med andra ord.
Jag har även varit nere hos Lena idag.
Jag har inte vågat mig ner på sista tiden för Annette själv har haft problem med snön och hon har en bra mycket bättre bil än mig när det gäller att ta sig fram i sådant väglag. Det kändes med andra ord bra att kunna köra ner idag.
Lena bor nu i ligghallen i stallet. Det är helt perfekt tycker hon. Här kan hon vara i hagen och vara med i allt på en och samma gång. Hon lämnade oss inte en sekund när vi pysslade i stallet. Hon är för söt.
Magen hennes börjar bli gigantisk.
Söndag
Det var ett strålande vinterväder och snön gnistrade. Det kliade i ridtarmen och jag kunde inte hålla mig från en snögalopp till. Vi tog oss ut på fältet bredvid. Hisan fick lyfta högt på benen och ta i rejält i galoppen. Kul var det men det blev också snabbt jobbigt för honom. Vi var inte ute länge i och med detta.
Måndag
Jag kom inte ens ut till stallet. Bilen var på verkstade för att försöka få ordning på problemet med värmen. Det lyckades tyvärr inte ändå.
Tisdag och onsdag
Jag buntar ihop dessa dagar för det blev samma båda dagarna.
Hisan tömkördes. Det var snö kvar men bra fäste i padocken då det av någon anledning inte frös först.
Hisan var spänd och så här i efterhand kanske jag skulle ha låtit honom vila... men säg när jag har gjort något klokt på sistonne.
Dock jobbade han hyfsat och protesterade inte mot mina hjälper.
Han fick röra lite på sig i alla fall även om snön hindrade till viss del.
Torsdag till lördag
Innebar vila för Hisan. Jag var bortrest och med tanke på att Hisan har haft känningar i ryggen och därför tömkörts tyckte jag helvila i tre dagar skulle kunna vara bar för honom.
Söndag
En hel vecka sedan starten på detta inlägg.
Hisan tömkördes på nytt. Denna gången var det barmark igen i padocken och jag tog det varligt.
Hisan kändes fin och var pigg. Han var mycket spänd från början men slappnade undan för undan av och kom till riktigt bra arbete till slut trots att vi bara latjade.
Hisan travade på en åttvolt och över två bommar som låg utlagda.
Jag tror att underlaget var avgörande för att han kunde slappna av idag.
Han reagerar fortfarande för tryck på samma ställen som tidigare men svarar bättre under arbete.
Jag har lånat Annettes laser och skall gå igenom honom i morgon och de kommande dagarna. Jag hoppas att det kan hjälpa honom för jag gillar inte att han skall ha sådana problem även om det nog är jag som har orsakat dem.
Han får vila från ridning tills det har lugnat ner sig och om det inte fungerar är det sadeln som skall ses över av Ingdams för eventuell justering eller så får jag hitta en ny.
Det blir inte alltid som man har tänkt sig med andra ord.
Jag har även varit nere hos Lena idag.
Jag har inte vågat mig ner på sista tiden för Annette själv har haft problem med snön och hon har en bra mycket bättre bil än mig när det gäller att ta sig fram i sådant väglag. Det kändes med andra ord bra att kunna köra ner idag.
Lena bor nu i ligghallen i stallet. Det är helt perfekt tycker hon. Här kan hon vara i hagen och vara med i allt på en och samma gång. Hon lämnade oss inte en sekund när vi pysslade i stallet. Hon är för söt.
Magen hennes börjar bli gigantisk.
God Jul
Jag önskar alla en god jul.
Uppdatering av den senaste veckan kommer senare.
Uppdatering av den senaste veckan kommer senare.
Snöritt
Det har nu snöat i 3 och halv dag på raken. Det betyder kaos i Skåneland.
Eftersom mitt släp skall göras iordning här de kommande veckorna hade jag bokt en tid för besiktning av Jans vita Bojsläp. Det hade nämligen fått körförbud.
Sagt och gjort begav jag mig av i min kalla bil till Lomma med ett stycke släp med sommardäck på. Vi kom både fram och åter men utan bekymmer men jag är glad att släpet var tomt kan jag säga.
Grndplanen var att åka iväg och rida med Kusin Malin idag men det tänker jag inte utsätta lilla Hisan för. Inte efter att ha provåkt med släp dagen innan.
Det blev ridtur för oss igår. Hisan var ju inte riden på ett par dagar och hade dessutom vilat ett par av dem så det var riktigt livat.
Brallades massor och kul var det. Jag provade således den nyomstoppade sadeln och den känns mycket hemtam. Vad gäller Hisan var det svårt att säga exakt. Först var han mycket spänd, men det var även hans kommpis Skrymslan. Det är ju dessutom inte helt ovanligt i snö. Sedan slappnade han av fint efter lugn galopp med bus. Jag måste utvärdera detta framöver.
Snöigt i hagen
Snöig
Jag har inte varit nere hos Lena på en vecka när nu, men jag vågar faktiskt inte på grund av väglaget. Annette rapporterar att hon nätt och jämt kommer av gården med sin fyrhjulsdrivna SUV så risken att jag sitter fast i en snödriva om jag försöker är överhängande.
Jag hade velat åka ner men jag vet ju att hon mår bra oavsett.
Eftersom mitt släp skall göras iordning här de kommande veckorna hade jag bokt en tid för besiktning av Jans vita Bojsläp. Det hade nämligen fått körförbud.
Sagt och gjort begav jag mig av i min kalla bil till Lomma med ett stycke släp med sommardäck på. Vi kom både fram och åter men utan bekymmer men jag är glad att släpet var tomt kan jag säga.
Grndplanen var att åka iväg och rida med Kusin Malin idag men det tänker jag inte utsätta lilla Hisan för. Inte efter att ha provåkt med släp dagen innan.
Det blev ridtur för oss igår. Hisan var ju inte riden på ett par dagar och hade dessutom vilat ett par av dem så det var riktigt livat.
Brallades massor och kul var det. Jag provade således den nyomstoppade sadeln och den känns mycket hemtam. Vad gäller Hisan var det svårt att säga exakt. Först var han mycket spänd, men det var även hans kommpis Skrymslan. Det är ju dessutom inte helt ovanligt i snö. Sedan slappnade han av fint efter lugn galopp med bus. Jag måste utvärdera detta framöver.
Snöigt i hagen
Snöig
Jag har inte varit nere hos Lena på en vecka när nu, men jag vågar faktiskt inte på grund av väglaget. Annette rapporterar att hon nätt och jämt kommer av gården med sin fyrhjulsdrivna SUV så risken att jag sitter fast i en snödriva om jag försöker är överhängande.
Jag hade velat åka ner men jag vet ju att hon mår bra oavsett.
Operation tömkörning har inletts
Kung Bore har verkligen Skåne i ett järngrepp nu. Det ligger ett täckande lager snö överallt.
I morse begav jag mig av mot Helsingborg med den inte ont anande Kaninen tidigt. Han var inbokad sedan länge för att bli av med kulorna. Jag trodde att en kula var väck... det vill säga aldrig hade ramlat ner men påpassligt nog var den på plats när jag kom upp... ingreppet blev bra mycket billigare och mindre jobbigt för honom. Win-win med andra ord.
Resan upp och hem var en plåga eftersom värmen i bilen fortfarande inte fungerar. Nu är det dessutom mellan 5-6 minusgrader ute vilket inte direkt gör det varmare inne i kupén. Jag var formligen en isklump när jag kom hem. Tur var det också att jag hade tagit ledigt från jobbet för i god skånsk ordning betyder snö kaos och resan upp tog minst en och en halv timme... brrr
Som tur var var jag med trevligt sällskap och åt jullunch i Staffanstorp vilket gjorde det uthärdligt.
Först vid klockan 19 var jag åter i Lund och upptinad. Då var det dax för sadelhämtning och pyssel med Hisan. Tömkörning är det som står på schemat för hans del och det var ju bra att padocken var tillplattad och med ett fint snölager på för då kunde den nyttjas idag utan bekymmer... den var inte heller frusen utan den gav bra fäste.
Hisan var lugnare än väntat efter 2 dagars vila men lite spänd var han speciellt i galoppen. Dock slappnade han av fort och kom till arbete i en trevlig form.
Min plan är att jobba honom med tömkörning över bommar på lördag. Spännande att se hur jag lyckas med det konststycket och på söndag blir det eventuellt ridning igen.
I morse begav jag mig av mot Helsingborg med den inte ont anande Kaninen tidigt. Han var inbokad sedan länge för att bli av med kulorna. Jag trodde att en kula var väck... det vill säga aldrig hade ramlat ner men påpassligt nog var den på plats när jag kom upp... ingreppet blev bra mycket billigare och mindre jobbigt för honom. Win-win med andra ord.
Resan upp och hem var en plåga eftersom värmen i bilen fortfarande inte fungerar. Nu är det dessutom mellan 5-6 minusgrader ute vilket inte direkt gör det varmare inne i kupén. Jag var formligen en isklump när jag kom hem. Tur var det också att jag hade tagit ledigt från jobbet för i god skånsk ordning betyder snö kaos och resan upp tog minst en och en halv timme... brrr
Som tur var var jag med trevligt sällskap och åt jullunch i Staffanstorp vilket gjorde det uthärdligt.
Först vid klockan 19 var jag åter i Lund och upptinad. Då var det dax för sadelhämtning och pyssel med Hisan. Tömkörning är det som står på schemat för hans del och det var ju bra att padocken var tillplattad och med ett fint snölager på för då kunde den nyttjas idag utan bekymmer... den var inte heller frusen utan den gav bra fäste.
Hisan var lugnare än väntat efter 2 dagars vila men lite spänd var han speciellt i galoppen. Dock slappnade han av fort och kom till arbete i en trevlig form.
Min plan är att jobba honom med tömkörning över bommar på lördag. Spännande att se hur jag lyckas med det konststycket och på söndag blir det eventuellt ridning igen.
Utbildningslopp 3/5
Det gäller att trotsa vädermakterna... eller vara galen nog att inte banga trots att SMHI har utlovat snöoväder. Nu började inte det riktiga ovädret förrän efter 22.00 och då var både jag och Fredrik och hästen hemma på respektive plats utan bekymmer.
Dagens schema har sett ut som följer och konstigt nog har allt klaffat för en gång skull.
6.48 - Avfärd med bilen till verkstaden.
6.59 - Nycklar inlämnade
7.07 - Bussen till Lund C från bilfirman
7.22 - Tåg till Malmö
7.40 - Buss till Triangeln. - Jag anlände till jobbet 5 minuter i 8... vilket är en klar förbättring mot tidigare dagar.
8.00 - 16.34 jobb
16.44 - Buss till Jägersro
16.56 - Frammen
Karin hade anlänt med hjälp av Göran som så snällt hade skjutsat henne in då Jan hade dragit på sig någon influensa eller liknande.
17.15 - 20.00 Licens kurs.
20.30 - Avfärd med Karin hem till Jan. Fredrik hade slutit upp med bilen på Jägersro så att Karin kunde skjutsas hem.
21.55 - Hemma igen.
Snön har fallit hela eftermiddagen men det är först nu som det blåser och blir drivbildningar... tur måste jag säga för det var drägligt både under kursen och under hemfärden innnan.
Själva loppet då.
Jag hade fått spår 4 vilket innebar en riktigt tajt vänning. Själva vännningen var inget bekymmer för fina Karin men Kolgjini JR ledde volten och det blev en ryckig historia vilket gjorde den sjöna madammen rikigt sur.
Hon höll sig dock i skinnet och vi klarade voltningne. Måldommaren var på plats så jag antar att jag hade fått veta om jag hade gjort något rejält tokigt.
Själva loppet startade i 21-fart men en avslutninge i 17-tempo. Bra för madammen som gillar när det blir lite fart, hon hade nog blivit rejält sur annars. Nu gick hon i ryggar som tidigare och kom ikapp på ett par snabba steg när det blev luckor. Hon hade mycket krafter kvar och fick känna sig stark och var gåendes ända in i mål. Om inte annat är det bra terapi för damen.
Nu är det lång väntan till nästa lopp, det blir inte förrän den 27 januari. Under jul skall jag plugga instuderingsfågor så jag inte bommar uppskrivningen som jag planerar att göra då.
Dagens schema har sett ut som följer och konstigt nog har allt klaffat för en gång skull.
6.48 - Avfärd med bilen till verkstaden.
6.59 - Nycklar inlämnade
7.07 - Bussen till Lund C från bilfirman
7.22 - Tåg till Malmö
7.40 - Buss till Triangeln. - Jag anlände till jobbet 5 minuter i 8... vilket är en klar förbättring mot tidigare dagar.
8.00 - 16.34 jobb
16.44 - Buss till Jägersro
16.56 - Frammen
Karin hade anlänt med hjälp av Göran som så snällt hade skjutsat henne in då Jan hade dragit på sig någon influensa eller liknande.
17.15 - 20.00 Licens kurs.
20.30 - Avfärd med Karin hem till Jan. Fredrik hade slutit upp med bilen på Jägersro så att Karin kunde skjutsas hem.
21.55 - Hemma igen.
Snön har fallit hela eftermiddagen men det är först nu som det blåser och blir drivbildningar... tur måste jag säga för det var drägligt både under kursen och under hemfärden innnan.
Själva loppet då.
Jag hade fått spår 4 vilket innebar en riktigt tajt vänning. Själva vännningen var inget bekymmer för fina Karin men Kolgjini JR ledde volten och det blev en ryckig historia vilket gjorde den sjöna madammen rikigt sur.
Hon höll sig dock i skinnet och vi klarade voltningne. Måldommaren var på plats så jag antar att jag hade fått veta om jag hade gjort något rejält tokigt.
Själva loppet startade i 21-fart men en avslutninge i 17-tempo. Bra för madammen som gillar när det blir lite fart, hon hade nog blivit rejält sur annars. Nu gick hon i ryggar som tidigare och kom ikapp på ett par snabba steg när det blev luckor. Hon hade mycket krafter kvar och fick känna sig stark och var gåendes ända in i mål. Om inte annat är det bra terapi för damen.
Nu är det lång väntan till nästa lopp, det blir inte förrän den 27 januari. Under jul skall jag plugga instuderingsfågor så jag inte bommar uppskrivningen som jag planerar att göra då.
Mörklagt...
Jag måste få ordning på mitt fokus... jag brukar skylla Hisan för att inte fokusera på rätt saker men den som har minst fokus är nog jag.
Idag kom massören och som befarat tyckte han att Hisan hade försämrats sedan sist... jag håller med. Jag har ju haft en riktigt jävlig vecka när i princip ingen har fungerat. Och anledningen är ju så klart sadeln... inte min sadel utan lånesadeln som han har haft för att hans är på omstoppning. Smidigt tyckte jag att låna en men tji fick jag. Fokus på helt fel saker med andra ord. Nu kommer Hisans sadel tillbaka i morgon och denna lämnar jag då tillbaka...
Har man fokus på fel grejer missar man lätt det uppenbara... hoppas nu att detta är hela svaret.
Hisan hade spänningar runt manken som sedan sträckte sig ner i bogarna... ja just det... de där bogarna som jag svor över under ridpassen... orsak och verkan.
Nu blir det tömkörning så gott det går under den kommande veckan. Jag får nog åka iväg och träna i ridhus ändå för att kunna få något gjort.... kallt och hårt som det är nu.
Fokus Ulrika, FOKUS!
Jag var inte rikigt med sedan heller. Jag lyckades mörklägga stallet genom att nästan sätta fyr på vattenkokaren i sadelkammaren... bra jobbat. Men nu vet vi att jordfelsbrytaren verkligen fungerar som den skall och jag vet var den sitter.
Sadel och Lenas träns och sele blev i vart fall putsat vilket var målet med vattenkokandet...
Idag kom massören och som befarat tyckte han att Hisan hade försämrats sedan sist... jag håller med. Jag har ju haft en riktigt jävlig vecka när i princip ingen har fungerat. Och anledningen är ju så klart sadeln... inte min sadel utan lånesadeln som han har haft för att hans är på omstoppning. Smidigt tyckte jag att låna en men tji fick jag. Fokus på helt fel saker med andra ord. Nu kommer Hisans sadel tillbaka i morgon och denna lämnar jag då tillbaka...
Har man fokus på fel grejer missar man lätt det uppenbara... hoppas nu att detta är hela svaret.
Hisan hade spänningar runt manken som sedan sträckte sig ner i bogarna... ja just det... de där bogarna som jag svor över under ridpassen... orsak och verkan.
Nu blir det tömkörning så gott det går under den kommande veckan. Jag får nog åka iväg och träna i ridhus ändå för att kunna få något gjort.... kallt och hårt som det är nu.
Fokus Ulrika, FOKUS!
Jag var inte rikigt med sedan heller. Jag lyckades mörklägga stallet genom att nästan sätta fyr på vattenkokaren i sadelkammaren... bra jobbat. Men nu vet vi att jordfelsbrytaren verkligen fungerar som den skall och jag vet var den sitter.
Sadel och Lenas träns och sele blev i vart fall putsat vilket var målet med vattenkokandet...
Är man duktig och sätter lås på släpet får man skylla sig själv...
Nu har jag inte skrivit på ett par dagar men jag har inte orkat, och så har jag faktiskt varit lite orolig för Hisan.
I torsdags vilade han ju. Han brukar vila en dag i arbetsveckan och det är mer för att jag skall orka med än för att han behöver vilan just nu. I och med att hagen är liten måste han ju få ut mer energi någonstanns. Men det var ju det där med att jag skulle orka med också. Jag har haft eller har en riktig down-period när det gäller energi just nu... men hade jag inte haft häst hade jag nog mer eller mindre inte orkat med något alls. Hästen både ger och tar energi. Jag hade mer ork förra vintern även om det blev jättemotigt då också. Det är tur att det går mot ljusare tider snart, då har jag i alla fall något att se fram emot.
I fredags hade jag bokat in träning för Nina igen. Jag var full av förhoppning, det gick ju så bra sist. Nu gick det verkligen inte enligt plan. Jag var sen hem från jobbet, stressade till stallet, stressade iväg och kom fram percis i tid.
Hisan verkade först inte stressad, han har varit med förr om man säger så och det är inte första gången jag kommer med andan i halsen till en träning. Men det brukar aldrig vara bekymmer. Denna gången var det dock det. Jag tror knappt att jag har känt honom så motig och spänd överallt. Bogarna sköt han ut och ställningen åt höger fanns inte, dessutom var fokus på de andra i ridhuset. Vilken feltajming på allt. Och vi som skulle träna och visa att vi minsann hade börjat komma på rätt köl på riktigt... tji fick jag och jag skämdes faktiskt massor för denna mediokra uppvisning.
Traven var bitvis ok, men galoppen var rent ut sagt skit. Vi avbröt och jag trimmade ett tag själv i ridhuset innan jag åkte hem.
Kontentan är heltokigt upplägg men inte skall väl en dags vila kunna påverka så negativt. I tisdags när jag red senast hade jag inte alls den upplevelsen.
På lördagen plockade jag fram bommar och ställde ut cavaletti i padocken enligt en övning i senaste ridsport. Lösgörande för galoppen. Det kunde ju inte bli sämre än dagen innan. Denna dagen fungerade galoppen men inte traven. Ideligen omslag och bakutsparkar. Fortfarande mycket låst i bogarna men det blev bättre. Mot slutet av passet kunde jag öka och minska galoppen och så började det släppa i traven.
Söndagen bjöd på uteritt. Det blev nog den sista under den kommande perioden. Vi har nu minusgrader och det fryser stadigt på. Det började bli hårt i markerna men det gick att rida. På Flyinges galoppbana hade det annars så lösa underlaget antagit en bättre fason är vanligt. Jag och stallägaren lät hästarna galoppera på. Lite för kul sa Hisan som brallade så jag var framme vid öroen och vände men lyckades hålla mig kvar i sadeln på något konstigt vis. Hästarna var mycket nöjda och vi avslutade ritten med att gå genom vattnet på fälttävlansbanan Hisan skrittade lugnt och skäptiskt genom vattenet. Skrymslan galopperade igenom så det stänkte och stod härliga till. Superkul sa hon. Hisan var nöjd med att få beröm för att skritta försiktigt, nästa gång skall han också galoppera. Och nästa gång vi är där och det är tort väder skallt vi gå över bron, den hade frostskorpa nu och det såg inte så säkert ut att bege sig över en träbro med stålskodda hovar då.
Idag har jag trimmat själv i Cafoordhallen på Flyinge. Det var ingen träning idag. Piia tyckte inte underlaget var bra, för hårt sa hon. Det var dock mjukare där inne än ute i padocken vilket var vårt alternativ och det är skillnad på med och utan hinder.
Jag höll ändå inte på att komma iväg. Jag var ju duktig igår och städade ur släpet så fint och låste det men transportlåset. Idag hade det frusit och jag bröt givetvis av nycken. Det fick därför sågas upp. Det är inte min dag idag. Jag jobbade hemifrån innan och mitt under jobb bestämde sig min gamlad laptop för att stänga av... det rispade om den när jag försökte slå på den och den säger att det inte finns något operativsystem... oroveckadne... tur att jag köpte ny dator igår.
Tillbaka till Hisan. Trots mycket sparkade i början när jag bad om öknning i trav och när jag sedan bad om samling i galoppen fick jag en bra känsla tillslut. Sparkarna avtog och jag kunde kräva mer utan protest. Ställningen gick att få igenom och det blev inga protester när jag bad om öppna till höger. Vi är på rätt väg igen. Det har bara tagit hela helgen.
I morgon blir det massören till Hisan. Sedan blir det skritt onsdag, fast då är det inte jag som skall rida. Sedan får vi ta vid igen och försöka få en hållbar utveckling så gott det går nu när kung bore verkligen tagit en rejält grepp om Skåneland.
I torsdags vilade han ju. Han brukar vila en dag i arbetsveckan och det är mer för att jag skall orka med än för att han behöver vilan just nu. I och med att hagen är liten måste han ju få ut mer energi någonstanns. Men det var ju det där med att jag skulle orka med också. Jag har haft eller har en riktig down-period när det gäller energi just nu... men hade jag inte haft häst hade jag nog mer eller mindre inte orkat med något alls. Hästen både ger och tar energi. Jag hade mer ork förra vintern även om det blev jättemotigt då också. Det är tur att det går mot ljusare tider snart, då har jag i alla fall något att se fram emot.
I fredags hade jag bokat in träning för Nina igen. Jag var full av förhoppning, det gick ju så bra sist. Nu gick det verkligen inte enligt plan. Jag var sen hem från jobbet, stressade till stallet, stressade iväg och kom fram percis i tid.
Hisan verkade först inte stressad, han har varit med förr om man säger så och det är inte första gången jag kommer med andan i halsen till en träning. Men det brukar aldrig vara bekymmer. Denna gången var det dock det. Jag tror knappt att jag har känt honom så motig och spänd överallt. Bogarna sköt han ut och ställningen åt höger fanns inte, dessutom var fokus på de andra i ridhuset. Vilken feltajming på allt. Och vi som skulle träna och visa att vi minsann hade börjat komma på rätt köl på riktigt... tji fick jag och jag skämdes faktiskt massor för denna mediokra uppvisning.
Traven var bitvis ok, men galoppen var rent ut sagt skit. Vi avbröt och jag trimmade ett tag själv i ridhuset innan jag åkte hem.
Kontentan är heltokigt upplägg men inte skall väl en dags vila kunna påverka så negativt. I tisdags när jag red senast hade jag inte alls den upplevelsen.
På lördagen plockade jag fram bommar och ställde ut cavaletti i padocken enligt en övning i senaste ridsport. Lösgörande för galoppen. Det kunde ju inte bli sämre än dagen innan. Denna dagen fungerade galoppen men inte traven. Ideligen omslag och bakutsparkar. Fortfarande mycket låst i bogarna men det blev bättre. Mot slutet av passet kunde jag öka och minska galoppen och så började det släppa i traven.
Söndagen bjöd på uteritt. Det blev nog den sista under den kommande perioden. Vi har nu minusgrader och det fryser stadigt på. Det började bli hårt i markerna men det gick att rida. På Flyinges galoppbana hade det annars så lösa underlaget antagit en bättre fason är vanligt. Jag och stallägaren lät hästarna galoppera på. Lite för kul sa Hisan som brallade så jag var framme vid öroen och vände men lyckades hålla mig kvar i sadeln på något konstigt vis. Hästarna var mycket nöjda och vi avslutade ritten med att gå genom vattnet på fälttävlansbanan Hisan skrittade lugnt och skäptiskt genom vattenet. Skrymslan galopperade igenom så det stänkte och stod härliga till. Superkul sa hon. Hisan var nöjd med att få beröm för att skritta försiktigt, nästa gång skall han också galoppera. Och nästa gång vi är där och det är tort väder skallt vi gå över bron, den hade frostskorpa nu och det såg inte så säkert ut att bege sig över en träbro med stålskodda hovar då.
Idag har jag trimmat själv i Cafoordhallen på Flyinge. Det var ingen träning idag. Piia tyckte inte underlaget var bra, för hårt sa hon. Det var dock mjukare där inne än ute i padocken vilket var vårt alternativ och det är skillnad på med och utan hinder.
Jag höll ändå inte på att komma iväg. Jag var ju duktig igår och städade ur släpet så fint och låste det men transportlåset. Idag hade det frusit och jag bröt givetvis av nycken. Det fick därför sågas upp. Det är inte min dag idag. Jag jobbade hemifrån innan och mitt under jobb bestämde sig min gamlad laptop för att stänga av... det rispade om den när jag försökte slå på den och den säger att det inte finns något operativsystem... oroveckadne... tur att jag köpte ny dator igår.
Tillbaka till Hisan. Trots mycket sparkade i början när jag bad om öknning i trav och när jag sedan bad om samling i galoppen fick jag en bra känsla tillslut. Sparkarna avtog och jag kunde kräva mer utan protest. Ställningen gick att få igenom och det blev inga protester när jag bad om öppna till höger. Vi är på rätt väg igen. Det har bara tagit hela helgen.
I morgon blir det massören till Hisan. Sedan blir det skritt onsdag, fast då är det inte jag som skall rida. Sedan får vi ta vid igen och försöka få en hållbar utveckling så gott det går nu när kung bore verkligen tagit en rejält grepp om Skåneland.
Brrr...
Det verkar som om värmen i bilen har pajat... vad är det med mig och värme... den verkar ju aldrig fungera runt mig denna vintern. Vare sig i lägenheten eller i bilen.
Idag vilade Hisan och fick i stället lite extra pälsvård.
Sedan blev det Lenas tur. Muggen är utläkt helt och hon fick också extra pyssel idag. Nu när jag inte klyddar med benen på henne längre tycker hon att det är trevligare att följa med in.
Dessutom kunde jag lyssna och känna sparkar från fölet. ;)
Oj vad det kommer att bli spännande när det kommer.
Förövrigt är Hisans sadel snart klar. Bommen är ok trots att jag hade fastnat och dratt krampan sned. Den skall för övrigt bytas. Det skall bli härligt att få tillbaka min sadel i vart fall.
Idag vilade Hisan och fick i stället lite extra pälsvård.
Sedan blev det Lenas tur. Muggen är utläkt helt och hon fick också extra pyssel idag. Nu när jag inte klyddar med benen på henne längre tycker hon att det är trevligare att följa med in.
Dessutom kunde jag lyssna och känna sparkar från fölet. ;)
Oj vad det kommer att bli spännande när det kommer.
Förövrigt är Hisans sadel snart klar. Bommen är ok trots att jag hade fastnat och dratt krampan sned. Den skall för övrigt bytas. Det skall bli härligt att få tillbaka min sadel i vart fall.
Utbildningslopp 2 av 5
I tisdags konkade jag lite bommar som jag hade bestämt.
Hisan var supertaggad och det var minst sagt en upplevelse att komma över 4 snedställda travbommar. Jag har en del teorier om varför han är så taggad... bla hagen och för lite motion etc.
Men alltså... hallå... springs det inte en massa så sparkas det bakut i mängd... jag är glad att han inte brallar på ridbanan just nu, han brallar till ute ibland. Detta är ju något han har börjat men detta året och det är sjukt frustrerande... jag får väl ta tag i det rejält men jag är rädd att jag får äta grus då och den idén är jag inte så förtjust i.
Jag tror också att det bottnar i det vanliga att han inte är framme för hjälperna... men det är ingen trög häst jag har på banan hemma som det kan vara annars och på uteritt är inte planen att gasa järnet överallt heller...
Det är väl små bekymmer men ack så irriterande.
Igår var det utbildningslopp på Jägers igen och jag överlämnade ridandet av Hisan tillförmån för körande av Karin.
Karin hade vrickat sig i hagen förra veckan men denna veckan var hon på G igen och det med besked.
Planen var 4 varvi i bakvar för värmning. Det gick väl sådär tills jag blev omriden... då taggade Karin till och jag fick hitta en rygg att sitta i för att det skulle gå i moderat tempo.
I själva loppet fick jag spår 1... typiskt. Men det skall ju göras under utbildningen. Jag lyckades sådär... var på plats hyfsat men hade nog fått för illa ledd volt i vart fall sista gången.
Karin uppförde sig fint ändå. Gick iväg lugnt de första gångerna och lite snabbare i själva loppet. Jag kunde komma i rygg och satt där fint hela loppet.
Helhetsintryck är bättre än att köra fort nu, fort kan jag köra sedan.
Spray
Idag har det sprayregnat hela dagen. Sådär så att man blir riktigt blöt utan att riktigt märka det först. Blä...
Jag hade tänkt att släpa fram bommar och köra lite eget markarbete då träningen verkar ha uppehåll. Det skall bli träning nästa vecka sa de när jag frågade. Jag kan ju inte på onsdagarna nu fram till jul eftersom jag prioriterar att kunna köra utbildningslopp. I vart fall har jag hittat en massa trevliga övningar på Hippson som passar hindermaterialet som vi har i stallet och som jag tror att jag kan ha nytta av.
Nu blev det inte så i kväll på grund av sprayregnet utan det får bli i morgon då det enligt prognosen skall vara uppehåll.
Idag blev det i stället tömkörning som stod på schemat.
Hisan var först lite stretig men fokuserade snabbt på mig och lossnade bra. Jag försökte mig på att öka och minska honom både i trav och galopp. Det fungerade över förväntan. I slutet av passet när jag travade av honom sökte han sig framåt nedåt så fint så och såg mycket elastisk ut.
Detta med tömkörningen går stadigt framåt. De första gångerna hade vi bekymmer med att han inte skulle tvärnita och vända runt eller bralla iväg men nu går han stabilt. Han är inte heller rädd för linorna längre och han kan byta varv utan att flippa ur. Det är inte lätt att vara litet fullblod ibland.
Nu slappnar han av och fokuserar fint. Jag har lite bekymmer att hålla reda på både linor och pisk men jag lär mig jag med. Variation förnöjer heter det ju och jag måste inte sitta på honom varje dag, ibland tycker jag att det är trevligt att bli kvar på marken. Dessutom är det intressant att se honom från sidan.
Hisans julpynt
Förövrigt önskar sig Ullis en kamera av tomten. Mobilen tar sjukt dåliga bilder.
Jag hade tänkt att släpa fram bommar och köra lite eget markarbete då träningen verkar ha uppehåll. Det skall bli träning nästa vecka sa de när jag frågade. Jag kan ju inte på onsdagarna nu fram till jul eftersom jag prioriterar att kunna köra utbildningslopp. I vart fall har jag hittat en massa trevliga övningar på Hippson som passar hindermaterialet som vi har i stallet och som jag tror att jag kan ha nytta av.
Nu blev det inte så i kväll på grund av sprayregnet utan det får bli i morgon då det enligt prognosen skall vara uppehåll.
Idag blev det i stället tömkörning som stod på schemat.
Hisan var först lite stretig men fokuserade snabbt på mig och lossnade bra. Jag försökte mig på att öka och minska honom både i trav och galopp. Det fungerade över förväntan. I slutet av passet när jag travade av honom sökte han sig framåt nedåt så fint så och såg mycket elastisk ut.
Detta med tömkörningen går stadigt framåt. De första gångerna hade vi bekymmer med att han inte skulle tvärnita och vända runt eller bralla iväg men nu går han stabilt. Han är inte heller rädd för linorna längre och han kan byta varv utan att flippa ur. Det är inte lätt att vara litet fullblod ibland.
Nu slappnar han av och fokuserar fint. Jag har lite bekymmer att hålla reda på både linor och pisk men jag lär mig jag med. Variation förnöjer heter det ju och jag måste inte sitta på honom varje dag, ibland tycker jag att det är trevligt att bli kvar på marken. Dessutom är det intressant att se honom från sidan.
Hisans julpynt
Förövrigt önskar sig Ullis en kamera av tomten. Mobilen tar sjukt dåliga bilder.Andra advent
Nu har det gått en hel helg igen utan inlägg.
Lördag
Jag var först nere hos Lena och fixade. Hennes mugg är nu i princip utläkt och hon får gå ute dygnet runt igen. Madammen har fått smak på det där med att vara ute... eller jag tror mest att det är flocken som kallar.
I vart fall är det skönt att hon slipper ha en massa krångel med benen i alla fall.
Sedan blev det en lugn ritt med Hisan. I och med att ponnyn är skadad så har de mindre hage tillfälligt. De flesta dagar spelar det mindre roll men tydligen var det inte så denna helgen.
I och med dressyrpasset under fredagen tänkte jag ta en lugn ritt hemmavid. Vi var i "runda skogen" och red. Det var på gränsen till slipprigt på marken så jag vågade bara galoppera på rakt spår.
Som sagt kort runda. Hisan kändes fin i vart fall och var laddad.
Söndag
Jag började dagen inne på Jägers med ritt av Sir Remington. Enligt Uffe skulle jag hålla i mig för han hade varit rikigt busig på väg ut tidigare under dagen.
Lite busig var han men han har varit busigare måste jag säga. I veckan hade han blivit behandlad i bogen och det märktes skillnad. Nu har den gode herren idéer och då skall det diskuteras innan han gör som man vill. Samma som idéen om att det var farligt att gå in i boxen eller detta med att busa på vägen ut från stallet. Nu är det höger öppna som är uppe till diskussion. I vart fall utförde han den tillslut och vi jobbar vidare utifrån det. På onsdag blir det start för den svarta på Valla. Jag hållar tummarna.
Sedan var det Hisans tur. Vi begav oss ner till Flyinge för uteritt. Nästan framme kom jag ju på att det var Flyingedagar och kanske inte helt intelligent att försöka parkera släp på parkeringen vid Kungsgården. Det fick bli parkering vid Granelundshallen i stället.
Hisan var mer än lovligt hyper och lyckades på något förunderligt sätt att inte komma ur sitt hyperstadium. Han var dock inte tiltad utan bara spänd. Vi galopperade hela tiden så fort underlaget tillät men trots detta kom vi inte till avslappning. Uppförandet var det väl inget större fel på förutom att det var hypermode som gällde.
Väl hemma igen släppte jag honom lite i padocken. Det skall ju inte behövas efter en ritt på en timme men är man inte trött så är man inte.
Efter ritt blev det pyssel i stallet och julpyntning. Hisan fick godsaker på snöre som kunde hängas från takstolarna. Rikigt mysigt blev det och något att lägga tid och energi på för Hisans del. Ätbara pynt är det som uppskattas mest från de fyrbenta. Synd bara att sakerna "försvinner" lite väl fort.
Lördag
Jag var först nere hos Lena och fixade. Hennes mugg är nu i princip utläkt och hon får gå ute dygnet runt igen. Madammen har fått smak på det där med att vara ute... eller jag tror mest att det är flocken som kallar.
I vart fall är det skönt att hon slipper ha en massa krångel med benen i alla fall.
Sedan blev det en lugn ritt med Hisan. I och med att ponnyn är skadad så har de mindre hage tillfälligt. De flesta dagar spelar det mindre roll men tydligen var det inte så denna helgen.
I och med dressyrpasset under fredagen tänkte jag ta en lugn ritt hemmavid. Vi var i "runda skogen" och red. Det var på gränsen till slipprigt på marken så jag vågade bara galoppera på rakt spår.
Som sagt kort runda. Hisan kändes fin i vart fall och var laddad.
Söndag
Jag började dagen inne på Jägers med ritt av Sir Remington. Enligt Uffe skulle jag hålla i mig för han hade varit rikigt busig på väg ut tidigare under dagen.
Lite busig var han men han har varit busigare måste jag säga. I veckan hade han blivit behandlad i bogen och det märktes skillnad. Nu har den gode herren idéer och då skall det diskuteras innan han gör som man vill. Samma som idéen om att det var farligt att gå in i boxen eller detta med att busa på vägen ut från stallet. Nu är det höger öppna som är uppe till diskussion. I vart fall utförde han den tillslut och vi jobbar vidare utifrån det. På onsdag blir det start för den svarta på Valla. Jag hållar tummarna.
Sedan var det Hisans tur. Vi begav oss ner till Flyinge för uteritt. Nästan framme kom jag ju på att det var Flyingedagar och kanske inte helt intelligent att försöka parkera släp på parkeringen vid Kungsgården. Det fick bli parkering vid Granelundshallen i stället.
Hisan var mer än lovligt hyper och lyckades på något förunderligt sätt att inte komma ur sitt hyperstadium. Han var dock inte tiltad utan bara spänd. Vi galopperade hela tiden så fort underlaget tillät men trots detta kom vi inte till avslappning. Uppförandet var det väl inget större fel på förutom att det var hypermode som gällde.
Väl hemma igen släppte jag honom lite i padocken. Det skall ju inte behövas efter en ritt på en timme men är man inte trött så är man inte.
Efter ritt blev det pyssel i stallet och julpyntning. Hisan fick godsaker på snöre som kunde hängas från takstolarna. Rikigt mysigt blev det och något att lägga tid och energi på för Hisans del. Ätbara pynt är det som uppskattas mest från de fyrbenta. Synd bara att sakerna "försvinner" lite väl fort.
Hästen som hatar lindor
Igår var jag elak mot Hisan. Jag iklädde honom vita lindor lindade på värsta dressyrvis ner till halva kotan och lastade honom inför träning för Nina Bengtsson på Torns.
Hisan gillade inte denna finess utan levde rövare i släpet hela vägen dit, och inte blev det bättre av att det var rejäl kö på ringvägen i Lund.
Väl framme ville han ut! Sedanvar det inga direkta protester mot lidorna förrän passet var slut för då skulle de av... helst på studs. Han har åsikter den, men han var så stilig så. På hemvägen stod han så fint så fint i släpet med nakna ben.
Själva träningen då. Jag trodde faktiskt att Nina skulle bli besviken på oss för det har inte känts så stablt när jag har ridit själv hemma.
Jag satt och tittade igenom mina sitstränigsinlägg för att komma ihåg och så tittade jag igenom mina filmer från sitsträningarna. Kanske var det bidragade eller så är det så att jag måste betala dyra pengar för att skärpa mig till att rida ordentligt.
I vart fall gick Hisan super. Han var stabil i formen och övergångarna satt bra mycket bättre än jag hade vågat tro. Han ramlade i och för sig iväg i skänkelvikningarna åt vänster men det gick hyfsat att stävja det med ytterhjälperna.
Framför allt svarade han bra på min hjälpgivning och så stabil i formen och med med ryggen på ett mycket trevligt sätt.
Kanske blir det en ny träning till nästa fredag, jag hoppas på det.
Det som gör mig mycket stolt är att faktiskt Nina gillar honom som "dressyrhäst". Hon tror till och med att han skulle kunna bli rikigt bra. Man skulle nog kunna säga att piloten begränsar honom ganska mycket här. ;)
Men kanske, kanske vikan våga oss ut lite på dressyrtävlingsbanorna till våren.
Hisan gillade inte denna finess utan levde rövare i släpet hela vägen dit, och inte blev det bättre av att det var rejäl kö på ringvägen i Lund.
Väl framme ville han ut! Sedanvar det inga direkta protester mot lidorna förrän passet var slut för då skulle de av... helst på studs. Han har åsikter den, men han var så stilig så. På hemvägen stod han så fint så fint i släpet med nakna ben.
Själva träningen då. Jag trodde faktiskt att Nina skulle bli besviken på oss för det har inte känts så stablt när jag har ridit själv hemma.
Jag satt och tittade igenom mina sitstränigsinlägg för att komma ihåg och så tittade jag igenom mina filmer från sitsträningarna. Kanske var det bidragade eller så är det så att jag måste betala dyra pengar för att skärpa mig till att rida ordentligt.
I vart fall gick Hisan super. Han var stabil i formen och övergångarna satt bra mycket bättre än jag hade vågat tro. Han ramlade i och för sig iväg i skänkelvikningarna åt vänster men det gick hyfsat att stävja det med ytterhjälperna.
Framför allt svarade han bra på min hjälpgivning och så stabil i formen och med med ryggen på ett mycket trevligt sätt.
Kanske blir det en ny träning till nästa fredag, jag hoppas på det.
Det som gör mig mycket stolt är att faktiskt Nina gillar honom som "dressyrhäst". Hon tror till och med att han skulle kunna bli rikigt bra. Man skulle nog kunna säga att piloten begränsar honom ganska mycket här. ;)
Men kanske, kanske vikan våga oss ut lite på dressyrtävlingsbanorna till våren.
Jag är bortskämd
Igår förjdejag med stallägaren till hennes hoppträning på Flyinge ryttarförening. Träningen hölls av en ung hipolog i deras lilla ridhus och vi var 4 st.
Det som verkligen slog mig redan från början var hur förskräckligt bortskämd jag har blivit här nere i Skåne. Jag tränar för namnkunniga tränare i stora, och nu menar jag STORA, ridhus där hoppbanan knappt tar upp halva ytan. Visst kostar det pengar men det är väl investerade sådana om det nu är träna man vill investera pengar i.
När jag bodde i Kalmar höll jag senast till i så här små ridhus och det var ju inte går. dessutom är Hisan stor och storgalopperad.
I vart fall. Övningen vi gjorde bestod i en något kort framridning med ökningar och halter mellan bommar.
Det var en ganska tokig övning för vår del för Hisan och jag missförstod varandra redan här plus att jag trodde att jag skulle rida över precis alla andra i ridhuset.
Bommarna låg på galoppavstånd vilket också Hisan såg och skuttade över. Det var bara det att vi skulle trava in och göra halt i mitten.
Hm... galoppen var etter värre. Hisan sparkade och brallade och jag drev inte heller på tillräckligt eftersom det var trångt, eller jag upplevde det som trångt.
Dessutom tror jag att vi behöver mer uppvärmning för att komma igång, eller i vart fall är vi vana vid det. Eller jag kanske skall skriva att Hisans tröga matte behöver mer tid för att komma till ridning och alltså få hästen hjälpligt på hjälperna.
Hoppningen gick därefter. Jag hade bestämt mig för att inte hoppa högt och det var nog en bra plan eftersom det stämde dåligt med allt.
Väggarna kom snabbt och vi vinglade i svängarna. Hans hunger på hinder som vi har haft på slutet ville inte infinna sig och inte ens sitsen över hinder kändes som det brukar.
Tränaren tyckte att Hisan var studsig... den har jag aldrig hört förut... han brukar bli lång och loj. Och hon smackade som en galning på oss vilket fick mig att helt tappa allt koncept.
Sista rundan fick jag i vart fall fram honom tillräckligt för att det skulle kännas ok.
Jag saknade att trimma mellan rundorna som Piia och Fredrik alltid brukar säga till oss. Det brukar ofta vara det som dels gör att vi inte somnar till aldeles och dels tar det ridningen framåt. Här saknades plats för att ens kunna göra det.
Jag hoppas på ny markarbetesträning på måndag.
Idag är det dressyr för Nina på schemat. Då skall vi trimma så in i bomben. Jag tror att hon kommer att bli lite besviken faktiskt. Jag har nog inte lyckats hålla i allt det possitiva från förra träningen och övergångarna sitter inte trots att jag hade det som "läxa".
Det som verkligen slog mig redan från början var hur förskräckligt bortskämd jag har blivit här nere i Skåne. Jag tränar för namnkunniga tränare i stora, och nu menar jag STORA, ridhus där hoppbanan knappt tar upp halva ytan. Visst kostar det pengar men det är väl investerade sådana om det nu är träna man vill investera pengar i.
När jag bodde i Kalmar höll jag senast till i så här små ridhus och det var ju inte går. dessutom är Hisan stor och storgalopperad.
I vart fall. Övningen vi gjorde bestod i en något kort framridning med ökningar och halter mellan bommar.
Det var en ganska tokig övning för vår del för Hisan och jag missförstod varandra redan här plus att jag trodde att jag skulle rida över precis alla andra i ridhuset.
Bommarna låg på galoppavstånd vilket också Hisan såg och skuttade över. Det var bara det att vi skulle trava in och göra halt i mitten.
Hm... galoppen var etter värre. Hisan sparkade och brallade och jag drev inte heller på tillräckligt eftersom det var trångt, eller jag upplevde det som trångt.
Dessutom tror jag att vi behöver mer uppvärmning för att komma igång, eller i vart fall är vi vana vid det. Eller jag kanske skall skriva att Hisans tröga matte behöver mer tid för att komma till ridning och alltså få hästen hjälpligt på hjälperna.
Hoppningen gick därefter. Jag hade bestämt mig för att inte hoppa högt och det var nog en bra plan eftersom det stämde dåligt med allt.
Väggarna kom snabbt och vi vinglade i svängarna. Hans hunger på hinder som vi har haft på slutet ville inte infinna sig och inte ens sitsen över hinder kändes som det brukar.
Tränaren tyckte att Hisan var studsig... den har jag aldrig hört förut... han brukar bli lång och loj. Och hon smackade som en galning på oss vilket fick mig att helt tappa allt koncept.
Sista rundan fick jag i vart fall fram honom tillräckligt för att det skulle kännas ok.
Jag saknade att trimma mellan rundorna som Piia och Fredrik alltid brukar säga till oss. Det brukar ofta vara det som dels gör att vi inte somnar till aldeles och dels tar det ridningen framåt. Här saknades plats för att ens kunna göra det.
Jag hoppas på ny markarbetesträning på måndag.
Idag är det dressyr för Nina på schemat. Då skall vi trimma så in i bomben. Jag tror att hon kommer att bli lite besviken faktiskt. Jag har nog inte lyckats hålla i allt det possitiva från förra träningen och övergångarna sitter inte trots att jag hade det som "läxa".
Ändrade planer
Grundplanen idag var ju att köra utbildningslopp men Karin hade vrickat foten i hagen så det fick ställas in.
I stället passade jag på att rida den svarta hingsten när jag ändå hade planerat in Jägersro.
Han startade första gången efter sin skada i söndags på Lunden och kom trea i mål. Inte illa i comebacken.
Idag var han riktigt piggelin. Han kom ut ur stallet hyfsat lugnt men spände sig. Jag red inte ut på slingan som jag brukar i och med att det var bäckmörkt. Vi höll oss på lilla banan där vi såg vad vi höll på med. Att det var en massa ekipage som värmde upp inför utbildningsloppen var ingen fördel precis. Dock var han fin som vanligt. Och som vanligt spökade högerbogen dessutom. På raktsprår får jag igenom det jag vill men inte på böjt.
Jag har lånesadeln just nu så vi kan utesluta att den vanliga är sned eller liknade.
För övrigt är sadeln ju på koll och det är bara stigläderkrampan som jag har lyckats böja till. Resten är oskadat, jag var lite orolig. Jag kommer att få den tillbaka om ca en vecka. ;)
Skvallret på Jägers stallbacke säger föresten att den lilla röda har blivit av med kulorna. Jag kollade inte själv när jag var där men det var väl bra. Hoppas nu att han kan fokusera på att springa så kommer det nog bli super.
I stället passade jag på att rida den svarta hingsten när jag ändå hade planerat in Jägersro.
Han startade första gången efter sin skada i söndags på Lunden och kom trea i mål. Inte illa i comebacken.
Idag var han riktigt piggelin. Han kom ut ur stallet hyfsat lugnt men spände sig. Jag red inte ut på slingan som jag brukar i och med att det var bäckmörkt. Vi höll oss på lilla banan där vi såg vad vi höll på med. Att det var en massa ekipage som värmde upp inför utbildningsloppen var ingen fördel precis. Dock var han fin som vanligt. Och som vanligt spökade högerbogen dessutom. På raktsprår får jag igenom det jag vill men inte på böjt.
Jag har lånesadeln just nu så vi kan utesluta att den vanliga är sned eller liknade.
För övrigt är sadeln ju på koll och det är bara stigläderkrampan som jag har lyckats böja till. Resten är oskadat, jag var lite orolig. Jag kommer att få den tillbaka om ca en vecka. ;)
Skvallret på Jägers stallbacke säger föresten att den lilla röda har blivit av med kulorna. Jag kollade inte själv när jag var där men det var väl bra. Hoppas nu att han kan fokusera på att springa så kommer det nog bli super.
Frostigt
Nu sjunker temperaturen. Men med rätta. Nu är det ju december och vinter på riktigt om man skall se till årstiderna. Skönt på ett sätt eftersom leran stelnar och det blir lättare att ta sig fram. I stället blir det hårt och knöggligt vilket skapar andra bekymmer... jag väljer att inte tänka på dem just nu och bara vara glad att det i vart fall inte regnar.
Jag drog fram halstäcket till Hisan... det är fullt möjligt att han är övertäckad... ;)
Det blev ingen ridning igår, någon vilodag skall han ju ha i veckan och detta var den bästa dagen.
Jag hann däremot med att åka ner till Lena och ta hand om henne. Tur att hon har fått nytt täcke, då slipper hon frysa... Som avelsmärr är det viktigt att ha fina täcken... eller hur.
Det absolut bästa är nog att täcket är försett med reflexer vilket gör att hon är superenkel att hitta i hagen med pannlampan. Annars kan jag ha lite problem att urskilja vem som är vem i mörkret på avstånd. Nu är det problemet löst.
Muggen läker jättefint och jag tror att den kan vara botad till helgen redan.
Jag drog fram halstäcket till Hisan... det är fullt möjligt att han är övertäckad... ;)
Det blev ingen ridning igår, någon vilodag skall han ju ha i veckan och detta var den bästa dagen.
Jag hann däremot med att åka ner till Lena och ta hand om henne. Tur att hon har fått nytt täcke, då slipper hon frysa... Som avelsmärr är det viktigt att ha fina täcken... eller hur.
Det absolut bästa är nog att täcket är försett med reflexer vilket gör att hon är superenkel att hitta i hagen med pannlampan. Annars kan jag ha lite problem att urskilja vem som är vem i mörkret på avstånd. Nu är det problemet löst.
Muggen läker jättefint och jag tror att den kan vara botad till helgen redan.
