Ullis är en mes

Det är bara att inse att mitt redan ganska låga självförtroende när det gäller ridningen fick sig en rejäl törn av julhelgens luftfärd och skuttserenader.
Jag har börjat rida för försiktigt i hoppningen igen... det innebär alltid att det blir en massa stopp.
På tävlingen förra helgen var detta inte något probelm men det är lättare att tagga till på tävling.
När jag väl sätter mer press och en bättre galopp stämmer allt... när det i stället bara blir mesande av det lämnar Hisan in handduken och skiter i det.

Mot slutet av träningen var jag lagom arg för att sätta upp den galoppen som behövs och rida med mer fokus... då fixar vi allt utan problem.

Blä för min dåliga ridning.

En grej som jag noterade var att Hisan faktiskt flåsade lite mot slutet... det är inte vanligt. Undrar om inte hela historien med öldet etc har tagit mer på honom än vad som har märkts av tidigare... så fort underlaget medger får vi ut på mer konditionfrämjande ridturer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0