Hisan betyder häst

Nu har det blivit sådär igen... en hel helg har gått och jag har inte hunnit skriva förrän nu.

Lördag:
Avdelningsridningsträning på Torns... det går faktiskt framåt även på denna fronten. Hisan lastar sig bättre och bättre för varje resa nu ochnär tävlingssäsongen börjar räknar jag med att vi skall ha kommit över problematiken. Jag får även köra lite mer normalt med honom nu och slipper krypa fram i 20 kilometer i timmen för att han skall acceptera att stå still i släpet. På själva träningen har vi kommit så långt att vi nu kan möta de andr hästarna utan att kasta oss åt sidan om det går fortare än skritt... detta är ett stort framsteg. Vi siktar på den första tävlingen som dessutom blir på hemmaplan den 8 mars. ;)

Söndag:
Jag började med en tur på Revinge med Hisan som kunde ha tagit en ände med förskräkelse... jag skall berätta från början.
Direkt när jag kom utanför stallplan kom en bil som kördejättekonstigt och som dessutom hade något allvarligt fle för det skrapade något frutktansvärt om den när den körde. Detta reagerade alla hästarna på och Hisan blev genast i gasen och for iväg...
Väl ute på heden började det bra med bara lite bus i galoppfattningarna. Vi höll oss i kanten på grusvägarna i och med att det är sunkigt i gräset. Jag red de vägar som fanns utan att behöva sitta av ytterligare gånger för att öppna grindar. Det var ovanligt mycket traffik på fältet idag.
På vägen tillbaka lyckades jag med att bli jagad av en bil vilket gjorde att det blev super svårt att sakta av Hisan och när jag väl lyckades sakta in honom pressade bilen sig för oss strax innan ett möte. Just som vi blev passerade fyrade Hisan dessutom av ett rejält bocksprång, antagligen eftersom han blev rädd för bilen. Precis efteråt när jag hade lugna honom kom en militärmotorcykel mot oss... suveränt... not. Turligt nog skildes inte Hisan och jag åt utan kunde ta oss hem tillsammans... men det det var mycket nära.

Under ritten blev jag uppringd av Jan som undrade om jag kunde komma ut och visa Lillebror riden. Han hade haft en spekulant ute på honom igår som hade hoppat av honom i farten när han hade tagit fatt på travbanan. Turligt nog hade jag tid och for dit.
Lillebror var sitt vanliga söta jag om än tjockare än innan. Visningen av honom fungerade bra och spekulanterna verkade hyfsat vettiga, den ena av tjejerna var i alla fall diktig nog för att fixa honom. Den andra som var den som hoppade av i farten igår har en hel del kvar att lära.
Det första jag sa när jag berättade om hur jag hade ridit honom var att han ej hade galopperats under sadel och att han därför inte kunde galoppfattning. Ändå ville de se galopp... hallå! De fick se galopp också med hjälp av en snäv sväng... men om man säger att man inte har lärt honom kommandot så har man inte.

Därefter tittade vi på Lena... hon fick ju korsförlamning och har fortfarande mycket ont i bakdelen. Hon krampar i rumpan och har utvecklat karprygg. Alla ryggmuskler är helt borta och den fina hjärtformade musklade rumpan. :(
Jag ville bara ta henne med mig den lilla söta svarta. Och kanske blir det så också... som tävlande travhäst är hon helt slut nu i alla fall. Och jag tror aldrig att det kommer att gå att rida henne igen ens i skogen. Men det skulle nog vara möjligt för henne att gå i hage och få föl. Jag skulle gärna vlija försöka få henne att sluta krampa och åtminstonne få en chans till avel. För vad man än säger så har hon resultat och stam som gör henne tillräckligt intressant för mig att ta förl på i alla fall... Jag skall tänka på det under veckan.

Därefter åkte jag ut till Annette och beundrade hennes nyförvärv Ängelen. En totalt ohandterat trårigt fullblodssto. Hon skall tämjas och sedan starta är det tänkt. Det kommer att bli spännade att följa den hästen.