Hisan betyder häst

Idag har jag fixat undan det mesta på jobbet. Just nu finns det i princip inga högar. Här jag kommer tillbaka kommer det att finnas stora sådana som väntar.

Ninis har kommit hit och har installerats på den ena balkongen. Jag skall kaninsäkra den de kommande dagarna så att han kan vara lös där ute.

Hisan har blivit motionerad. Han var märkbart tagen av flugorna idag. Jag switchade igen och sprutade honom full med annat flugmedel innan vi gav oss ut. Det var som ett stort moln av citronella doft runt oss och kanske hjälpte det lite, eller så berodde det på att vi red så sent.
I vart fall var han en gentleman idag också. Snäll och go fast pigg. Det bådar gott detta. De går fortsatt ute de flesta nätter och det är härligt att de kan det nu när vädret är så bra.

Eftersom gårdagen mest spenderades här hemma så passade jag på att göra allt idag i stället.

Jag började med att rida Hisan i morse. Ridturen blev inget vidare faktiskt. Flugorna var för ettriga. Stackars Hisan kunde inte koncentrera sig alls på banan utan slog och bet efter flugor. Jag avbröt ganska snabbt och for till hästaffären för att köpa än mer flugmedel. Han har redan switch på sig men det räcker inte långt. Vi är bra bortskämda med att ha det relativt flugfritt på hemmaplan vilket är en förutsättning för träning. Dessutom hade Hisan ett skrapsår på utsidan av skenan vänster bak. Jag undrar så vad han hittar på i hagen.

Därefter blev det Jägers med ridning av båda.

Först ut var Sir Remington som var som vanligt. Mjuk och fin och svarade direkt på mina hjälper. Lite motig var han när det kom till höger bog men annars kanon.

Tysken hade en räv bakom varje öra idag. Han for iväg när han fick syn på ett ponnytravarekipage men lugnade ner sig lika kvickt. Han är mycket spänstig den lille busen och han tar verkligen i i allt han gör. Efter hand när han lär sig mer kommer han nog bli superrolig att rida med hans exposivitet och spänst.
 
Efteråt blev det lunch hemma innan det bar av till Annettes.

Lena blev omklappad i hagen. Hon ser ut att trivas som fisken i vattnet. På onsdag skall vi åka med henne på sista ultraljudskollen.

Jag och Malin red en sväng på fältet. Hon på Morgan och jag på Dina.
Dina kommer att kvala på tisdag i sulky.
Hon hade verkligen tagit till sig av midsommardagens träning och var superfin att rida. Vi travade några rundor på fältet i fin balans.

I morgon får vi en gäst hit. Han kommer stanna ett tag och jag hoppas att han kan tänka sig att bo på den ena balkongen.

Efter en minst sagt hård kväll igår och en morgon som jag gärna slipper uppleva igen på ett bra tag eller kanske aldrig. Åkte jag ut till stallet först vid fyra tiden. Nog för att jag behöver ta det lugnt ibland men det behöver ju inte betyda att man skall behöva må piss då också. Det är väl sådant som händer.

Hisan har sovit ute sedan i onsdags nu och trivs som fisken i vattet. Jag trodde att han skulle vara bra i gasen idag eftersom han vilade igår och började med att släppa honom lös i padocken. Hisan var dock inte sugen på att springa idag så vi blev inte långvariga där uppe.

I stället bestämde jag mig för att bege mig ut på Revinge själv. De senaste gångerna vi har varit där ute har han inte varit kul att rida men skam den som ger sig.

Idag var det helt andra bullar. Hisan betedde sig som han skall. Det vill säga, han var pigg och framt men inte störig och bråkig alls. Det var ändast när vi stod still för att jag skulle kunna öppna och stänga grindarna som han blev mycket störd av alla hästflugor som passade på att bita honom. När vi sedan var på gång igen var det inga prolem. Jag lät honom springa på rejält i en svag backe och det var superkul enligt Hisan.
Vi galopperade nästan hela vägen ute på heden så han blev rejält rastad.

Han sår har nästan läkt färdigt nu. Det är ingen ficka kvar och det betyder att tvättandet är över.

I morgon är det nya tag med nya krafter. Jag skall både in till Jägers och till Annettes och så Hisan förstås.

Hela banan - 11 hinder


Linje - oxer, kombination med ett språng ur sväng och fyra språng ut över plank.

Det känns som precis rätt rubrik för dagen. Idag är det mycket som har gått i det tecknet... inte allt men mycket. Till exempel är det varken varmt eller kallt... ljummet kanske. Och inte kan man bestämma sig för att ha jackan på eller inte.
Morgondagen lovar bättre väder och tur är vl det.

Jag åkte in till Jägers idag efter jobbet. Givetvis lagom till när de där utlovade regndropparna kom. Så är det alltid.

Först redjag en skrittrunda på Tysken. Han var rikigt fin, men visade prov på att han minsann kunde ha tungan på alla möjliga ställen. Över bettet, under och ut på sidan. Givet vis påverkade detta til det neggativa men kvallitén på när tungan höll sig på rätt plats och hästen slappnade av och lyssnade var ändå övervägande och bidrar till det possitiva omdömmet. (Shit vad formell jag låter såhär på kvällskvisten.)
Den vilda tungan kommer att bindas till nästa gång så att den vet sin plats.

Sir Remington var också varken eller idag. I skritten kunde jag först samla honom kanon. Senare närvi skulle jogga kollapsade allt och han hamnade något enormt på framdelen och blev hängig i handen. Jag bröt av och fattade ny trav, samma. Red vidare i skritt och gjorde våra vanliga övningar som gav gensvar. På volten var han kanon i vänster varv men gick emot typ allt i höger. Ville inte böja, inte ställa, bara vara rak eller på snedden. Jag fick igenom några steg men det kändes inte som att han lossnade. Jag fick en känsla av att det satt i ryggen men jag är kass till att känna sådant. I vart fall brukar han inte vara så. Hoppas att det är något övergående.

Efter middag hemma var det dax för Hisan.
Min plan var en lugn skrittrunda då jag kunde sitta och jobba med sitsen men Hisan ville anorlunda. Jag undrar så vad de har i gräset där på Rusthållaregården för det är något otroligt vad Hisan är pigg. I natt har han dessutom sovit ute men icke sa nicke att hästen skulle vara lite trött av det inte. Dessutom gick han ju ett rejält pass igår. HA, sa Hisan, jag vill att det skall gå undan.
Skritten blev snarare småspring då varje gång jag hade bromsat och sedan släppte efter lite så ville Hisan trava. Det blev avsutning i padocken för att låta honom jobba lite. Blåsten idag gjorde väl sitt till och det faktum att jag efter flera dagars idoga försök att räta upp mig och två hästar tidigare på dagen inte riktigt orkade sitta som jag skulle hela tiden även om jag försökte bidrog nog till att det inte riktigt blev som jag ville. Hisan jobbade på bra men inte lika fint som de senaste dagarna ...

I morgon ger jag mig själv ridledigt. Jag behöver nog vila mina nyfunna muskler en dag för att ge dem lite andrum att utveckals (märk mitt skryt här, muskler, ha).

Idag har jag varit på Flyinge och hoppat. Det var Fredrik som höll i träningen idag.
Hisan var på ett strålande humör idag, kanske var det lite på gränsen till att vara för laddat. I vilket fall höll han sig på mattan och lät energin komma ut på rätt sätt. Och som han hoppade. Jag var påväg ur sadeln några gånger. Kul sa Hisan.

Veckans sitsträning hade tydligen redan givit resultat. Fredrik tyckte att jag hade rätat upp mig bra och red inte längre som en fällkniv. Det är alltid trevligt med beröm. ;)

I vilket fall var det superkul enligt Hisan som till en början for iväg något enormt. Mot slutet av passet gick det fortfarande för fort men på ett possitivt sätt. Han kändes kanon och jag känner att jag börjar få förtroendet tillbaka i hoppningen.

Mitt i passet försökte jag få ihop honom men gjorde helfel och fick honom i stället på bogarna utan framåtbjudning. Det resulterade i ett stopp men det var också det ända.

Vi hoppade flera linjer på böjt spår och flera kombinationer med vatten under. Det fanns ingen tvekan i honom idag och det känns bra. Det blev inga högre höjder, bara runt metern, men eftersom vi inte har hoppat på ett tag är det helt ok.

Detta inlägget känns lite rörigt... men så är det ibland.

Idag blev det uteritt. Vi var ute i ca en timme och red i alla gångarter. Vi galopperade på ett av fälten som var nyslaget och jag lät Hisan sträcka lite på sig. Inte någon fyrsprtång utan bara lite ökad galopp. Fyrsprånget tar vi sedan när vi är helt i form igen.

Kan ni tänka er att Hisan faktiskt skötte sig. Det var ett tag sedan vi kunde var ute sådär fint och problemfritt så jag är faktiskt riktigt impad.

Själv försökte jag sträcka upp mig, tänka på champagneglasen och rida som igår. De stackars nyupptäckta musklerna i ryggen och axlarna protesterade dock rejält så bitvis var jag långt ifrån på plats. Men med en sådan duktig Hisan som idag så kan man faktiskt tänka på sitsen trots galopper och mycket roligt att titta på. Mer sådant önskar jag mig verkligen.

I morgon bär det av till Flyinge för lite hoppning. Jag planerar att ta det lugnt i och med att det framför allt är länge sedan jag hoppade. Jag hoppas att det är Piia som håller i lektionen men det lär jag se i morgon. Hon brukar alltid drilla oss hårt på backen innan vi får hoppa. Det kommer i vart fall att bli kul. Tävlingarna lär låta vänta på sig ett tag till för vår del men jag hoppas att vi är i gång i slutet av juli om inte förr.

Det skall Hisan ha idag för sitt uppförande. Det har ju varit lite si och så med det de senaste dagarna men nu verkar vi vara tillbaka på banan igen. Igår fick han ju springa av sig rejält i padocken eftersom det höll på att bli lite för bra när vi var ute och red. Och det lönade sig idag.

Lindah följde med ut och drillade mig i longerlina. Vi jobbade på att räta upp mig och att hitta rätt possition i både lättridning och nedsittning. Jag var lite mesig så hoppsadeln åkte på och då får man skylla sig själv om man sitter ner i traven. Dock brukar även Piia drilla oss i detta så viss vana finns där redan. I lördags fick jag lära mig att rida mer upprätad när jag skrittade på Dina. Jag fick tänka mig hållning mer som om jag hade varit en lucia och dessuom sitta ordentligt på alla sittbenen. Jag har ramlat bak lite på rumpa med krummad rygg på sistonne.

Idag byggde vi vidare i linan och jag fick koncentrera mig på att hålla blicken, släppa ner axlarna, föra ihop skulderbladen och slutligen händernas position med armbågarna längs med sidorna och händerna omvridna som om jag höll varsitt högt champagneglas i varje utan att spilla. Det där med att hålla ordning på champagnen var tydligen helt min grej... hmmm.

Hisan gick i alla gångarter och jobbade kanon. Jag behöver verkligen bli tilltittad när jag rider för att inte hamna i helt fel banor på nytt. Dessutom är det mycket stimulerande för mig att lära mig mera.

Mot slutet av passet blev ryggen bra trött och nu är jag helt mörbultad... det kommer att ta emot att gå mellan skrivbordet och skrivaren på jobbet i morgon.

Dagen efter allt firande är man inte allt för pigg...

Från början skulle jag ha följt med Sir Remington upp till Kalmar när han startade i v75. Så här i efterhand var det verkligen synd att jag inte följde med... I stället stod jag inne i ett stall på Jägersro och tittade på en liten T när han sprang. Och som han sprang... han var grym och vann på sitt tangerade rekord. När det blir dax för finalen uppe i Stockholm skall jag med! Grattis säger jag till Uffe och alla ägarna!

Vad gjorde då jag idag förutom att titta på TV då? ;)
Jo, Annette och jag åkte in till Jägers med alla tre hästarna. Blixtra gick ett jobb med Håvard först. Håvard joggade och Blixtra sprang. Jag körde Håvard och fick sitta i sulky för första gången på snart ett år... kul var det verkligen.
Efteråt fick Håvard gå en runda till tillsammans med Dina. De gick tre intervaller 3000 meter i långsamt tempo... eller Håvard tyckte att det skulle kunna gå lite långsammare och Dina tyckte nog att det hade kunnat gå bra mycket snabbare. Annette hade lite att hålla i om man säger så. Det lyste om hästen och hon såg ut att säga... "Titta, jag är statklar nu". Håvard kan bra mycket mer än så men det är bekvämare att inte springa så fort. Han är annars värdns snällaste häst och helt klart underbar att köra. Han gör precis allt du ber honom om, kul häst.

Slutligen var det Hisans tur. Jag red ut och tänkte att i nog skulle kunna ta en liten galopp ute eftersom benet såg så mycket bättre ut. Det är endast lite svullet runt sårkanterna nu i övrigt är det normalt. Lilla Hisan hade andra planer och formligen for iväg. Jag beslutade mig för att det var en dum idé att försöka rida vidare utan styrde kosan hem och släpte honom i padocken i stället. Han spran i full fart och stannade inte i första taget. Anledningen till att jag vände hem var för att slippabli arg på honom. Det blir jag allt som oftast när han beter sig på detta vis. Nu fick han springa av sig utan arg matte och det måste ju vara värt ågot också.
Det brukar bli såhär när man vilar honom... det går hyfsat och så smäller det.
I morgon är det slut på vilan och det lugna för hans del. Nu måste vi få ordning på det hela så att vi kan komma till start i sommar.

Midsommar och helg betyder att jag har mycket mindre tid för att sitta vid datorn. Det är ju i och för sig inte dåligt...

Torsdag

Jag åkte in till Jägers efter jobbet. Jag var ute en sväng på Sir Remington. Han var lika fin som vanligt. Han hade gått ett jobb tidigare under dagen men det är inget man märker av, han är pigg oavsett. Det är alltid lika kul att vara ute med honom eftersom han verkar tycka att det är superkul och han är mycket samarbetsvillig.

Jag var även ute med Tysken som även han hade gått lite jobb sedan sist. Det innebar att han kunde slappna av lite nu när han hade fått utlopp för sin energi. Vi gjorde ett bra jobb på slingan där han gick i en fin låg form. Vi var även inne i gropen en sväng och övade på böjda spår. Höver varv är helt ok men vänster kommer att bjuda på massor av jobb innnan det blir lika bra. Man måste ju börja någonstanns så det kommer att bli bra tillslut.

Därefter åkte jag med Annette till Slätteröd för att köra intervaller med Dina. Jag gillar Dinas attityd. Hon är så glad och vill verkligen vara till lags hela tiden. Vi körde 5 intervaller i 30-tempo. Dina hade gladeligen sprungit fortare och fortare för varje intervall.

Slutligen på kvällen var det intag av hästarna och sårtvätt som gällde för Hisans del.

Fredag - Midsaommarafton

Idag var det enbart Hisans tur. Vi var ut en liten sväng på ca 50 minuter med mestadels skritt och endast lite trav. Hisan skötte sig över förväntan och blev ändast lite pigg på slutet men inte på något jobbigt vis.
Svullnaden har börjat lägga sig rejält och det som förvånar mig mest är att han tillåter att jag sticker en plastspruta rätt in i såret utan bedövning/lugnade. Det går framåt med dem bestämda herren.

Jag hälsade även på Lena i hagen innan festligheterna började. Hon såg ut att ha det kanon där ute med sina polare i den enorma hagen.

Lördag

Efter en härlig fest blev det en natt med ganska lite sömn. Vi hade en mycket gullig hund springandes över våra madrasser halva natten. Sådana här grejer är jag ju inte så van vid så att sova då är nog lite mycket att bejära. Jag har i och för sig varit med om värre... nämligen en vild musjakt utförd av en mycket söt katt rakt över min sovplats och även i min sovsäck... Det är tur att det inte är så varje att. ;)

När vi väl hade pignat till var jag och Lindah ute och skrittade en sväng på Dina och Håvard. Jag fick mycket bra tips om hur jag skulle räta upp mig av Lindah och även om jag satt i min montésadel utan stigbyglar eftersom dessa befann sig i Hisans stall så gick Dina jättebra. Jag tycker att det där med sitsen är så häftigt. Varje gång jag lär mig något nytt så får man ett sådant kraftigt gensvar i hästarna.

Innan vi kom hem stannade vi till hos Hisan också. Han fick en halvtimmens skritt i Skrylleskogen. Inga konstigheter direkt förutom att han protesterar häftigt mot sluta åt vänster. Nu skall han ju vara lossad så jag gick på honom rejält vilket resulterar i ett jätteskutt med salut innan rörelsen kan utföras. Dessför innan roade jag mig med att öva vidare på min sits när jag ändå skrittade. Hisan blev mycket sörd av alla flugor i skogen men emellan flugatackerna gick det bra. Dax att swicha honom kanske.
Benet är näst intill normalt i omfång nu men såret är inte helt läkt än.

Går något bra så kan man ge sig på att det blir en backlash.

Igår var massören inokad och när jag kom till stallet efter jobbet för att ta i honom möttes jag av en inte allt för rolig syn. Svullnaden som i princip var nere runt såret dagen innan hade exploderat i omfång och omfattade även insidan av skenan på vänster fram. Att benet var tjockt syntes på långt håll.
Massören gick ändå igenom honom fast han lät det benet vara.
Han var fin i ryggen och de spänningar som fanns där innan var borta. Dock fanns det spänningar kvar strax bakom armbågen längs med bröstkorgen på vänster sida. Det är med stor sannolikhet detta som orsakar problematiken med det som jag kallar vänsterbogen. I övrigt var det mer massage och njutning för Hisan denna gången.

Efteråt försökte jag mig på konststycket att badagera en knäled för att lägga ett jodopaxbandage. Det satt väl sådär bra...
I morse var jag ut och tog av det... Den avsedda verkan att ta ner svullanden hade helt gått om intet. Inte för att det satt så lilla utan det var än mer svullet. Det är kanske möjligt att han hade reagerat på Jodopaxen, vad vet jag.
I vart fall gick jag ut och sprang med honom och enligt min bedömning var han lite halt. Därför ringdes veterinär ut.

På eftermiddagen kom en Distriktare som drågade och tvättade ur. Det syntes tydligt att det var ett sticksår som i och för sig inte var allt för djupt men tillräckligt för att ge svullnad. Enligt mitt tycke jättesvullet... enligt veterinären så var det inte så farligt. Hon upplevde det heller inte som en direkt hälta utan mer som en stelhet på grund av svullnaden.... japp, Hisan har en sjåpig matte.



I vart fall fick jag sprutor för att rengöra med koksaltslösning och pensilin som skall användas lokalt. Dessutom var det bra att han blev drågad så att det blev ordentligt rengjort i vart fall en gång.
Han skall ändå ridas, lugnt då förstås för att bli av med eländet snabbare.
Så nu har jag att göra i midsommar med andra ord.

Jag åkte också på jakt efter Lena. Hon har fått gå ut på bete en liten bit bort från gården och jag visste inte exakt var det var. Jag hade givetvis fått en detaljerad vägbeskrivning men ibland räcker inte det för att hitta. Då jag trodde att jag var helt vilse så såg jag dem...



Lena såg väldigt nöjd ut. Jag fick stå länge och reda ut tovor i hennes man, jag tror att hon börjar tycka att det där med att bli pysslad med är trevligt och inte vara "något så de där jobbiga tvåbeningarna tycker att man skall göra" längre. Jag har bestämt mig för att hon bara skall få vara "vild och vacker" hela sommaren. Då är det ju inte fel att gå på bete heller.

Jag avskyr faktiskt mångar men idag var det nästan helt ok. Om man bortser från att typ alla bussar här i norra Lund hade lagts om, heja Skånetrafiken, så det var helt enkelt ett mindre kaos att ta sig till och från jobbet.

Ute hos Hisan flöt allt på som det skulle. Svullnaden i knäet har börjat kasa så nu är den nog snart borta. Han rids ändå eftersom den inte verkar störa honom och jag vet vad den beror på.

Han gick ett kortade pass i padocken idag med graman. Passet blev modell kort eftersom jag hade lite planer för kvällen och gramanen kom på för att komma fortare till jobb.
Vi övade på att öka och minska gångarterna så som vi har fått i hemläxa från dressyrtränaren och det gick mycket bra. Hisan blev mycket eftergiven och jobbade fint.

I morgon kommer massören ut och i övrigt är det vila som gäller för herrn.

Idag blev det sovmorgon. Det är härligt att vakna utan att klockan ringer och dessutom känna att det går utmärkt att ligga och dra sig lite extra.

Morgonen började med en springtur på något matta ben. Men det gick ju bra det också. Skall jag nu få chansen att rida något löp i sommar får jag ju se till att jag är i form. Inte för att jag inte orkade rida loppet igår men jag skulle ju kunna väga lite närmare 65kg och så kanske jag skulle kunna bli ännu bättre om jag var i form på rikigt.

Efter en tupplur i soffan (här går jag ju lite emot mina planer på att bli aktiv va...) så bar det av ut till Hisan.

Framknäet var fortfarande litetjockt men bättre än igår. Planen var uteritt och vi gav oss ut. För mycket vila sa Hisan som absout inte kände av något knä utan var sjukt pigg. Jag har aldrig varit med om att det har funnits så mycket farliga saker i buskarna på den vanliga vägen som det fanns idag. Vi var ute en timme i alla gångarter. Dessutom hittade vi åres första slagna fält där vi kunde galoppera. Nästa gång jag rider där skall vi släppa på rejält... härligt kändes det.
Förutom när vi skulle förbi ett nyligen nedsågat träd så skötte sig Hisan super. När han väl fick springa på lite också så att han slapp att titta på allt i buskarna så slappnade han av och kom till jobb riktigt fint.

Det blev tidigt upp idag också och det bar av in till Jägersro med Annette och tre av hennes hästar. Håvard skulle starta i B-lopp och jag skulle rida provstart i monté med Dina.
Blixtra skulle också med in för att bekanta sig lite med storabanan.

Först ut var min start. Det visade sig att vi till slut bara var tre stycken totalt som skulle köra provlopp/utbildningslopp, två i sulky och så lilla jag i monté. Jag är inget fan av sådan där mixade tillställningar men är man bara så få må det vara hänt.
Vi startade med 20 meters tillägg på en egen volt. Det där med att volta var en piece of cace sa Dina som uppförde sig kanon på alla sätt.
I loppet gick vi först ikapp de andra, fösta varvetgick i 28-tempo. På sista varvet gick vi först om det ena ekipaget på bortre långsidan och og sedan det andra i svängen. Dina svarade kanon på små signaler om att öka eller minska. Till slut tyckte jag att vi kom först över målinjen men det kan ha varit på håret. Loppet gick totalt på ca en 25-tid vilket var ett bra tempo för att testa henne i monté. Hon hade mycket krafter kvar och behövde aldrig drivas. Kul tyckte vi båda att det var i vart fall.

Tysken skulle också ridas nu när jag var inne på banan. Uffe sa att han nog var lite pigg... jag trodde väl dock inte att han skulle vara rikigt så pigg och busig. I och med att det var tävlingsdag var alla hans nerver på helspänn och det var mycket folk och fä i rörelse överallt. Vi höll till nere på slingan och till en början gick allt super. Jag hade förstås lite att bita i för att få honom att slappna av ordentligt men med hjälp gramanen fick jag ändå honom att komma till sans och gå i en låg form. På väg tillbaka från slingan fick han dock ett spunkryck och drog sönder gramanens spännen och for iväg i galopp. Han var inte ostoppbar utan mer överfrisk. Med gramanen slängade runt benen blev det förstås inte lugnare. Uffe var påpassligt nog ute och körde den lilla röda så vi kunde ta rygg på dem in till stallet vilket gav en mycket lugnande effekt.

Håvard slutade femma i sitt lopp och Blixtra gjorde ett väldigt bra intryck både i stallet och sedan på milen. Hon kommer att bli en trevlig häst att åka och tävla med med tanke på hennes fina uppförande.

På eftermiddagen blev det Hisans tur. Min plan om ett rejält jobb med honom grusades av ett litet sår på karpus som hade gjort att han hade svullnat upp rejält.
Det fick bli skritt i stället. Dock fick det bli jobb ändå så vi höll till i padocken och gjorde lösgörnde arbete i skritt. Det gick bra trots lite delade meningar om huruvida bålen skall böjas i skolorna eller om man bara kan springa på tvären.

Ibland undrar jag hur jag tänker... eller om jag tänker... det kan man nog tvista en del om.

Jag har ju ofta kört efter devisen det finns inget dåligt väder... ja ni vet. Men ibland överträffar jag mig själv.

Idag har det regnat konstant hela dagen. Skam den som ger sig. Dumma jag skulle ändå ut och rida, och vilken väg väljer jag då... jo den i skogen under regn tyngda grenar. Gissa om jag blev blöt... dessutom fick jag ducka nästan hela vägen eftersom grenarna hängde bra mycket lägre än vanligt... smart Ullis.. eller not. Ridningen blev därefter... eller när jag inte låg ner på halsen för att inte få ett lövverk i ansiktet gick det stundtals riktigt bra.
Hisan skötte sig faktiskt kanon. Han gick fram och hittade inte på sedvanligt bus i form av bocksprång och jobbade bra när jag kunde sitta upprätt. Tyvärr blev turen kort... bara en halvtimme. Det räckte för att bli genomsura. I morgon skall jag rida längre i vart fall. ;)

Dina fick sig en liten genomkörare på fältet inför morgondagens montéprovlopp. Gräset är superögt nu i väntan på att bli slaget som hö så hon fick verkligen lyfta på benen. Det blev lite samma känsla som man får när man travar i vatten. Hon kändes fin och vi hoppas det kommer gå fint i morgon då vi dessutom får en chans att testa voltningen.

dag på lunchen fick jag syn på Metros kinesiska horoskop. Det talade om för mig att jag skulle känna mig trött idag... no shit. Jag har varit mentalt sovandes på nästan hela dagen. Efter jobbet blev det några lite mer aktiva timmar och nu är jag mer än bra mentalt trött... jag är utmattad. Efter att detta inlägget är klart kommer jag att däcka i säng och förhoppningsvis vka lite mer utvilad i morgon... jag skall påminna mig själv om hur trött jag var idag nästa gång jag tycker att det är en bra idé att köra bil i 8 timmar efter jobbet.

Som sagt jag är trött men hästabstinensen var större än tröttheten.

Jag åkte in till Jägers först.

Tysken fick sig en omgång longering med inspänning. Det gick bra i skritt i vänster varv. I trav spände han sig något enormt. Höger varv var däremot en katastrof. Undrar om han ens har bilvit ledd från den sidan förr för det blev total stopppå komunikationen där och han förstod inte alls varför han skulle gå åt det hållet och ville smita iväg så att han hamnade i vänstervarv i stället. Efter lite övertygande gick det hygglig men det var en mycket spänd häst som gick i" fel" varv. Man kan ju inte kunna allt från början ju.

Han fick en kort ridtur med graman också. Uffe vill att han jobbar med ryggen och jag tycker att gramanen är ett mycket mer lätthandterligt och effektivt verktyg än longering. Han svarade direkt på det och gick i en mycket rund och djup form utan att jag behövde ta i gramanen. Vi fortsätter på denna linjen så skall vi nog kunna se lite tendes till mer muskler inom snar framtid.

Sir Remington kom också ut på en liten tur. Vi skrittade en sväng och jag jobbade honom i öppna och sluta. Han var lite mer framtung än vanligt till en början men skiftade snabbt vikten mer bakåt till normalläge. Jag red honom på gummibettet som på något konstigt vis alltid segar till vår komunikation. (På Tysken är det tvärt om... gummi=bra, metall= tungan över) Med Sir är det gummi=allt är segt/gummiartat, metall/tredelat=fin komunikation. Ja de är ju olika individer så varför inte...

Till slut blev det min Hisans tur.
Det blev ett pass i padocken. Det var härligt att sitta på en genom riden häst. Han var framför allt mycket mjuk och fin i nacken. Inget stelt eller styvt där. De få gånger hn protesterade var det mycket milt... härligt. 10 dagars semester kändes verkligen här. Jag flåsade som en jag vet inte vad och orkade egentligen inte rida men eftersom en annan tjej i stallet red dressyr samtidigt ville jag inte vara sämre så jag höll igång så länge hon red. Hisan gick bra och så fort jag kom över tröskeln av att vara för trött till att komma in i andra andningen så gick det super. Vänsterbogen var stel men kontrollerbar... dock tappade han bakdelen (jag tror att det är vänster bra, i vart fall bara i vänster varv) minst tre gånger under passet. Det är mer än han brukar göra.

Vi fortsätter på detta spåret och kör hårt framöver med längre pass med mera jobb varesig det bli i ute eller i padocken. Hoppningen sparar vi nog till nästa vecka om jag inte får en stark lust att släpa hinder i helgen.

Over and out... dax att sova.

Gårdagen bjöd på en LÅNG resa. Jag åkte upp till Småland själv direkt efter jobbet för att hämta hem min lilla häst.

Jag möttes av en glad Hisan som nog har blivit lite solblekt i pälsen. ;)
Han har fått rejäl träning i form av markarbete, uteritter och två hopp-pass. Han skall tydligen ha skött sig bra dessutom. Han har dessutom haft en ung tjej som hagkompis och de skall ha rejsat rundor i hagen. Helt i Hisans smak med andra ord.

Mina snälla släktingar bjöd på smaklig kvällsmat som tillsammans med allt kaffe som jag hällde i mig under körningen hjälpte mig att hålla mig vaken.

Resan hem gick bra även om den var dryg. Hisan stod tålmodigt still hela vägen och jag märkte i princip inte av honom alls därbak.

Vi var framme på Rusthållaregården strax innan midnatt.

Nu är allt på plats igen efter resan förutom två basilikaplantor som jag glömde hämta hem i tisdags. De har också varit borta på passning under resan.

Idag fortsätter vi på samma spår med träning för Hisans del, hoppas bara att det inte kommer att regna för mycket i eftermiddag. Sedan blir det tidig kväll för min del. Det tär på krafterna att köra så länge.

Så var man hemma igen och oj vad tiden gick fort.

Såhär efter resan slås man av att det är fruktansvärt kallt här hemma just nu. Brrr
Jag saknar redan den italienska attityden på flera plan. Bland annat till och med i trafiken... det går inte att ens bli trött när man kör där nere för då smäller det. Här rör det knappt på sig så här blir jag bara supertrött när jag kör. (Eller, jag vill i alla fall tro att det är så). För övrigt har jag konstaterat att italienare inte kan köra i rondeller... det blir alltid köer och annat elände. Det gäller att hålla tungan rätt i munnen när man skall ge sig in där.



Jag saknar redan maten, shoppingen och språket.



10 dagar är just den tiden som behövs för att väcka grammatiken till liv och så skall man hem. Suck... 10 dagar är dessutom för kort tid för att inte lägga på sig några semester kilon av en Italienresa, det finns ju så mycket gott som måste ätas på plats. Jag har därför varit ute och joggat i regnet idag...



Det går förstås snabbt att komma tillbaka i de gamla gängorna. Jobb och lite häst blev det idag.

Jag var en sväng och hälsade på Lena i hagen. Hon såg rätt nöjd ut och hade fått tre nya adepter att uppfostra nu när Ängelen hade åkt. De nya var yngre och antagligen lite mer att bita i. Nu har hon dels Blixtra (2 år), Amazing och Sueme (1 år vardera) att hålla ordning på. Men det kommer nog att gå fint. Snart går de väl på led bakom tanten i hagen. ;)

Jag var också en sväng in till Jägers för att kolla när Svarta Hingsten sprang. Det var tyvärr inte hans dag idag. Ingen placering men nästa gång blir det nog bättre.

I morgon kommer Hisan hem igen. Jag har saknat honom massor så det skall bli trevligt att åka och hämta honom men det blir en lång resa framför allt för mig.
Dax för lite sömn med andra ord...