Stallerhult

Nu har jag precis kommit hem från ytterligare ett träningstillfälle med Hisan.

Det blev hoppning idag också. Hur har hon ny tänkt kanske ni undrar? Men en viss baktanke finns. Och det finns dessutom mer än ett skäl till att jag åkte ner dit för att träna just idag.

Sara, tjejen som tävlar åt mig skulle få ett träningstillfälle då hennes tränare kom dit. Det var det största skälet.

Dessutom skadar det inte att träna två dagar ur rad. Det händer ju inte allt för sällan att träningar för hitresta tränare fungerar så. Då har man ju fördelen att det är samma tränare som vet vad man gjorde dagen innan. Den fördelen hade vi inte nu. Men det spelar mindre roll.
En annan anledning som inte heller får glömmas är att han skall gå hopptävling två dagar på raken nästa helg. Det är därför lika bra att vi tränar på att hoppa flera dagar på raken lite innan.

Vad gjorde vi då.

Jo, vi gick först igenom aktiv och passiv sits i lättridning. Han tycker att jag ofta blir för passiv. Det vill säga att jag reser mig upp framåt och sätter mig ner bakåt, vilket sämmer. Enligt honom är det en bra sits på oruttinerade hästar. Hisan skall inte räknas dit längre. Det han i stället menar med aktiv sits är "klappa katten", att gå fram med bäckenet. Tur att jag inte sa det högt. ;)
Och det stämmer nog alldeles utmärkt att det är så. Men jag har själv en teori om att det beror på att jag lutar mig fram allt som oftast. Då kommer jag lixom fel redan från början.

Han tog över Hisan en stund för att visa vad han menade i och med att jag inte direkt greppar det där med aktiv och passiv. Kanon att han visar, hur skall jag annars hänga med?

Sedan hoppade vi 5,5:a. Först i trav och sedan i galopp. Hisan svarade fint och kom lugnt in över första krysset som är ett hjälphinder till nästa som oftast är ett stigsprång.
Efter det hoppade vi en linje bestående av en oxer med hus under och så fem språng till en grind med vattenmatta under.

Idag vållade inte grinden några bekymmer. Den var ju målad.
Däremot tappade jag galoppen i anridningen mot oxern med huset en gång och fick ett stopp. Dagens stopp berodde dock mest på att jag utan att ha galoppen kom i ett halvläge.

Därefter tog Sara över och hoppade ett par gånger över hindren på maxhöjd. Det såg fint ut och Hisan verkade super.

Jag testade också att rida hennes hoppsto lite på marken. Vilken skillnad på hästar. Hon är liten och mycket mer spänt elektrisk. Mycket intressant att rida en annan häst men jag måste säga att jag hittade inte direkt knapparna på henne.


Kommentarer
Postat av: Ullis

Huvudet var nog inte riktigt med igår.



Den viktigaste anledningen till att hoppa två dagar ur rad för mig är för mitt självförtroende.

Jag brukar oftast mesa till mig lite extra efter fall så att i stället ha en bra sista hoppträning gör massor.

2010-08-20 @ 09:36:08
Postat av: Linda

En annan tolkning av att sätta sig bakåt och resa sig framåt är att man håller en konstant spänning i magmusklerna och låser bäckenet i ett läge.

Läget har många likheter med sk fosterställning. Och den ställningen intar man när man är ledsen eller rädd.

Den intas även när man vill skydda sig, magen är mjuk och innehåller många organ, har ingen skyddande revbenskorg. Rent instinktivt viker vi ihop magen om vi blir hotade av knytnäve eller pistol tex.

Att låsa bäckenet så är mao ett tecken på osäkerhet.

När man är stolt sträcker man på sig och blottar modigt magen.



Förstår du var jag vill komma:-) Liten tankeväckare.

"Jag är inte rädd, jag kan flyga..eh..rida"

Jag behärskar denna hästen, dessa hinder....

2010-08-20 @ 12:04:49
Postat av: Ullis

Jo jag känner igen mig och jag kryper ofelbart ihop allt för ofta.



Nu satt jag ju bra på träningen dagen innan då tydligen något föll på plats men sedan eftersom jag blev blåslagen av min landning i hindret då så är jag säker på att det var anledingen till att jag omedvetet började med att backa och krypa ihop i början av passet.



Förövrigt tror jag att jag måste öva på att fokusera mera under träningarna. ;)



2010-08-20 @ 12:30:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0