Det är mycket lättare i dagsljus
Allt presis allt är lättare när man ser vad man gör. Nu när det är sagt måste jag beklaga mig lite över hur snabbt helgerna bara springer iväg. Jag hinner ju knappt hem från jobbet på fredagen förrän det är söndagskväll... På något vis skulle det behövas lugnas ner tempot lite. Frågan är ju bara hur man bär sig åt för att lyckas med det. Jag har i vart fall bara varit i två stall per dag denna helgen...
Nu kommer det att bli ca 1,5 månad med fullt upp för mig på hästsidan. Nya medryttaren är borta och mitt i allt det skall Lena föla. Hur nu det skall gå ihop, och så heltidsjobb på det. Jag blir trött och helt utmattad bara jag tänker på det.
Tillbaka till nuet... eller i vart fall vad som nyss varit.
Morgonen började på Jägers med ridning av Winello. Sir Remington ska ner till Frankrike igen och Uffe skulle åka med honom lite senare på eftermiddagen så det blev endast lite klapp på honom idag.
Winello har haflt lite skakiga resultat på sistonne. Han tränar bra men i loppen vill han inte riktigt. Han känns stark när jag rider men han är oliksidig. Kommunikationen mellan oss har precis bara startat så helt lätt är det ju inte att komunicera alla gånger. Nu sitter i vart fall framåt med skänkel och sits. Sidförande skänkel har han inte greppat än. Att svänga blir mest att jag drar i huvudet och han ramlar efter. Men det kommer nog det också. Det blev mycket trav idag. Fokus för honom var att svara på mina hjälper och jag tycker att han utvecklas bra. Lite bekväm är han dock och så ganska sjåpig.
Sedan var frågan vad jag och Hisan skulle hitta på. Det fick blir en längre uteritt på vägarna runtomkring. Det har töat massor och till och med grusvägarna är vattensjuka. Det innebär i och för sig att de är mjuka och trevliga.
Det blev graman på för Hisans del. Han var superfin idag, jag påminde honom lite i början om att det var jobba vi skulle och på halva turen var han lugn och fin i alla gångarter. När vi hade vänt hemåt blev det annat ljud i skällan. Han taggade till rejält och när han inte fick galoppera där han ville så var han först lugn men sedan for han i luften. Likadant när vi på hemvägen mötte en hund som skällde och gjorde utfall. Då for han i luften igen. Riktigt hur jag skall få ordning på dessa dumheter har jag ingen aning om. Nu red jag på som om inget hade hänt men det måste gå att få honom att sluta. Brallar man till det är man ju olydig. Och idag, ut, fanns där bjudning. Han var riktigt luftig fram och det kändes hur han tog i när han fick trava på. Möjligen var den falsk då, annars vet jag inte. Men det är ju möjligt att det sprangs mer än det bjöds om man säger så...
Nu kommer det att bli ca 1,5 månad med fullt upp för mig på hästsidan. Nya medryttaren är borta och mitt i allt det skall Lena föla. Hur nu det skall gå ihop, och så heltidsjobb på det. Jag blir trött och helt utmattad bara jag tänker på det.
Tillbaka till nuet... eller i vart fall vad som nyss varit.
Morgonen började på Jägers med ridning av Winello. Sir Remington ska ner till Frankrike igen och Uffe skulle åka med honom lite senare på eftermiddagen så det blev endast lite klapp på honom idag.
Winello har haflt lite skakiga resultat på sistonne. Han tränar bra men i loppen vill han inte riktigt. Han känns stark när jag rider men han är oliksidig. Kommunikationen mellan oss har precis bara startat så helt lätt är det ju inte att komunicera alla gånger. Nu sitter i vart fall framåt med skänkel och sits. Sidförande skänkel har han inte greppat än. Att svänga blir mest att jag drar i huvudet och han ramlar efter. Men det kommer nog det också. Det blev mycket trav idag. Fokus för honom var att svara på mina hjälper och jag tycker att han utvecklas bra. Lite bekväm är han dock och så ganska sjåpig.
Sedan var frågan vad jag och Hisan skulle hitta på. Det fick blir en längre uteritt på vägarna runtomkring. Det har töat massor och till och med grusvägarna är vattensjuka. Det innebär i och för sig att de är mjuka och trevliga.
Det blev graman på för Hisans del. Han var superfin idag, jag påminde honom lite i början om att det var jobba vi skulle och på halva turen var han lugn och fin i alla gångarter. När vi hade vänt hemåt blev det annat ljud i skällan. Han taggade till rejält och när han inte fick galoppera där han ville så var han först lugn men sedan for han i luften. Likadant när vi på hemvägen mötte en hund som skällde och gjorde utfall. Då for han i luften igen. Riktigt hur jag skall få ordning på dessa dumheter har jag ingen aning om. Nu red jag på som om inget hade hänt men det måste gå att få honom att sluta. Brallar man till det är man ju olydig. Och idag, ut, fanns där bjudning. Han var riktigt luftig fram och det kändes hur han tog i när han fick trava på. Möjligen var den falsk då, annars vet jag inte. Men det är ju möjligt att det sprangs mer än det bjöds om man säger så...
Kommentarer
Trackback
