Ensam med Janne Jönsson

Äntligen fick jag till en hoppträning igen. Före jul kunde inte jag när det var träningar och sedan kom operationen etc... ja allt det är historia. Men i dag blev det av. :D

Klockan 18.00 befann jag mig i det stora ridhuset på Flyinge och tydligen var det bara jag som skulle träna. Det är minsann inte dåligt att få träna själv för Janne Jönsson... det betyder att den duktiga tränaren har allt fokus på dig och det kan ju aldrig bli fel... och det blev det ju så klart inte heller... jag känner mig sjukt inspirerad just nu.

Vi började med uppvärning med fokus på bjudning redan i traven. Fram för skänkeln och stöd i handen. Med det sista ville Janne att jag skulle hålla händerna stilla och inte mecka i munnen. Jag tror att jag har hört det förr... men det är svårt att göra tydligen.

Sedan blev det hoppning, först med riktigt låga hinder. Jag hoppade flera olika banor som undan för undan höjdes upp till 1.10.

Vid ett tillfälle kom vi på en halvdistans på en stor oxer där han inte kunde hoppa av men i övrigt så fick jag en härlig bjudning i honom och vi hoppade allt utan bekymmer.

Jag måste tänka på att få honom mer fram. Tjatar på mig själv. Det är när han inte är framme som han sparkar och brallar... vilket ofta får mig ur balans. I stället, när han är framme då funkar kommunikationen super.

Janne tyckte att jag skulle använda mig av en toutch med spöet på bogen för att väcka honom. För ärligt, det är ganska ofta som han inte tar skänkeln rätt... det beror nog på slapp matte som är på honom för mycket med skänklarna men för att komma ur det och komma till jobb är det nog ingen dum idé. Han svarade direkt på det i alla fall och hoppningen fungerade ju super.

Jag testade även martingal idag. Men skall jag vara ärlig tycker jag nog inte att det gör så hemskt mycket skillnad... samma lika typ.

Sjukt nöjd är jag i vart fall med dagens träning och min mycket duktiga Hisan

Kommentarer
Postat av: Ullis

Apropå det här med dörrar och puffande dörröppnings hydralik på Flyinge så kan jag berätta att lilla Hisan gick in i stora ridhuset utan bekymmer. Han ställde sig fint nära alla knappar och ryckte inte ens till när dörrarna puffade. Tydligen fungerar stora ridhuset mycket bättre än Wallenbergshallen om man frågar Hisan. Det är till att ha smak för fina platser... ;)



Desstuom bör det noteras att mina nyinköpta supervintervantar är för varma för Flyinges uppvärmda ridhus...

2010-02-09 @ 07:46:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0