För att komma framåt måste det få gå lite bakåt

Hoppträning för Fredrik igen idag.

Jag tror att jag glömde att rida lite. Eller mycket. Hisan bjöd fint på hinder men jag red lite framåt tillräckligt. På något sätt blev jag lite bekväm och trodde i min enfald att det skulle gå av sig självt. Vi hade inget stopp eller så men ändå blev det sämre känsla än sist.
Vi missade i och för sig två hinder på slutet men det var brallarnas fel. Banan lixom for ur huvudet på mig. Det finns dessuom förevigat... se lite längre ner.

Träningen började med kavaletti och vi fick rida utan läder. Jag tror att Fredrik blev lite trött på att jag inte rätar upp mig. Men han sa också att det beror på att jag inte är stark nog och det tror jag stämmer. Jag har slarvat massor med att gå till gymmet och är allmänt ur form, det kan jag villigt erkänna. För att åtminstonne göra en början till bättring så skall jag till gymmet i morgon. Men jag har inte orkat hålla någon form i vinter... och så har jag käkat för mycket godis. Det är dax att ta mig i kragen.

Tillbaka till träningen. Kavalettin blev till ett litet språng med bom framför och bakom och vi fick rida även detta utan stigbyglar. Jag vet att jag i och för sig bromsade lite innan men denna övningne fick mig verkligen att bromsa. Jag känner mig instabil och är rädd för att Hisan skall bralla om jag trycker på honom. Lite tokigt tänkt men det sitter djupt rotat hos mig. I vart fall kändes det lite mer instabilt än vad det ser ut. Men i vart fall syns det tydligt att jag håller fast mig med skänklarna... detta betyder att jag bör rida mera utan stigbyglar.




Vi fortsatte sedan med stigläder och hoppade en lite banan med låga hinder. Efter typ halva banan vaknade vi till och jag fick honom fram för skänkeln.

Jag skall inte skylla i från mig men den vanliga dynamiken som brukar finnas i ridhuset infann sig inte idag. Det var hästar överallt och i hörnan vid utgången hände det hela tiden saker som stal Hisans uppmärksamhet. En häst sparkade i väggen och en annan stegrade vid ett tillfälle och nockade sin ryttarinna. Jag blev i vart fall störd av detta och Hisan tar genast åt sig av sådant.

Lite bättre med koncentrationen blev det mot slutet men här måste vi båda skärpa oss. Vi får inte bli så störda av andra.

Sista linjen hoppade han bra på men som sagt jag fick hjärnsläpp. Film finns med komentatorspår.


Kommentarer
Postat av: Linda

Ser ut som ditt vanliga fel. Istället för att ge honom ett rapp i röven eller tre ponnysparkar med benen så försöker du kompensera hans fart genom att slänga fram överlivet. Tänk på att han är faktiskt olydig när han gör så och bli arg på honom. Inget med styrkan hos dig att göra, mer att du tillåter honom att vara olydig och inte gå framåt. Du ber ju honom inte om fart du tillåter det. Går han fram blir du upprättautomatiskt. Heja er!!!!Jag tror ni grejar det!!!

2010-02-25 @ 11:28:20
Postat av: Linda

Ser sista filmen, när han börjar gå framåt så blir du rak, men då brallar han oxå. Vanligt fenomen nu på vintern när de rör sig för lite. Stramar i bakknäna vid ökad fart.

2010-02-25 @ 11:30:53
Postat av: Ullis

Jag är usel på att bli arg på honom helt enkelt. Han är både bortskämd och ouppfostrad. Det vet jag. Det är hans mattes fel. Jag får ta mig i kragen och bli arg när det är befogat och be om lydnad.

Men jag behöver träna själv ändå för jag har usel kondis just nu. ;)

2010-02-25 @ 11:40:54
Postat av: Christerdotter

Kul att se er in action faktiskt=)

2010-03-02 @ 11:21:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0