Man får de betyg man förtjänar...

Jag måste säga att det var en trevlig domare. Jag är ganska säker på att jag verkligen inte fick betyg (mest 6:or) i underkant av henne. Och ett trevligt omdömme dessuton. Hon skrev: Tänk mer framåt före en stadigare form och högre betyg. Våga stasa mer! Lycka till!

Jo det är väl så. Satsar jag mer kommer kanske bjudningen igång. Men jag kan verkligen inte sitta ner på honom om det går fortare än så här. Nu är det ju inte fart som är det samma som bjudning... just nu är det i och för sig så för Hisans del. Man kan också säga att vi inte är klara för tävling än heller... Jag ser detta mer som en programridning faktiskt.

Vi hade dessutom lite extra krydda under framridningen. En helikopter var på väg in mot universitetssjukhuset... och av någon outgrundlig anledning tyckte de att det var en superbra idé att stå still i luften på hyfsat låg höju just över tävlingsplatsen. Jag fick mig en åktur på framridningen i vart fall.

Förutom dålig bjudning hade vi en hel del missförstånd under ritten som renderade stopp, taktmissar och galoppinslag.

Jag tror faktiskt inte att jag vågar lägga upp filmen från ritten, jag är typ inte alls nöjd. Men det var minst sagt lärorikt.

Jag skall dock bjuda på en bild där det syns hur fint stylade vi var i alla fall.



Nu skall jag läsa protkollet igen och fundera över namnförslag till fölis. Språngrullan har nämligen kommit.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0