Svarta hingsten är tillbaka
Idag har jag ridit svarta hingsten igen. Han och Uffe kom nyligen tillbaka till Sverige efter att ha varit i Frankrike i över en månad.
Sir Remington har gjort bra resultat i mycket hårt motstånd där nere och därför gav de fina tiderna inte så mycket utdelning.
Han har tagit resan och utlandsvisstelen mycket bra ur mitt perspektiv. Tidigare har han även om han har varit fin inte rikigt orkat alla gånger. Nu efter detta långa uppehållet från ridövningar kändes det snarare som att han var starkare än tidigare. Det kommer att bli spännade att se hur han tävlar här hemma igen.
Hisan fick vila idag. I stället blev det pyssel för hans del och insmörjning i arnika igen. Han får stå ut med att bli kladdig.
Jag har också investerat i ett dressyrschabrak i cremefärg idag så att vi inte behöver skämma ut oss över det på torsdag. Det finns mycket annat att skämmas över. ;)
I morgon skall jag rida igenom programmet så att jag i vart fall inte skall rida fel väg...
Sir Remington har gjort bra resultat i mycket hårt motstånd där nere och därför gav de fina tiderna inte så mycket utdelning.
Han har tagit resan och utlandsvisstelen mycket bra ur mitt perspektiv. Tidigare har han även om han har varit fin inte rikigt orkat alla gånger. Nu efter detta långa uppehållet från ridövningar kändes det snarare som att han var starkare än tidigare. Det kommer att bli spännade att se hur han tävlar här hemma igen.
Hisan fick vila idag. I stället blev det pyssel för hans del och insmörjning i arnika igen. Han får stå ut med att bli kladdig.
Jag har också investerat i ett dressyrschabrak i cremefärg idag så att vi inte behöver skämma ut oss över det på torsdag. Det finns mycket annat att skämmas över. ;)
I morgon skall jag rida igenom programmet så att jag i vart fall inte skall rida fel väg...
Debut 1.25
Tävling idag igen för Hisans del.
Det bar av till Trolleholm. Jag håll på att inte hitta dit och när jag väl kom fram insåg jag att det var ett av de ställena jag åkte till för att tävla förra året... bra Ulrika.
Jag skylle på att jag fick en av uppbindningarna i huvudet strax innan vi skulle åka. Hisan knep med svansen när jag skulle sätta på svansskyddet. Han har bestämt sig för att inte gilla det, han måste dock ha det eftersom han står och skaver upp svansen i transporten. Han kastade sig då bakåt och drog ner fästet för uppbindningen som är ett hästhuvud i järn... aj säger jag.
Han skötte sig betydligt bättre när vi kom fram till tävlingsbanan.
I 1.20 gick han superbra med tjejen som tävlar honom åt mig och var dubbelnolla. Tyvärr räkte inte tiden till en placering men det gör inte så mycket. Hela grejen med att jag har bett henne tävla Hisan åt mig är att ge Hisan rutin och dubbelnolla är super.
Som jag skrev innan hade jag på känn att det skulle bli bra idag och det blev det.
Det blåste massor på tävligsplatsen och för att det inte bara skall bli brus (inga kommentarer hörs alls) i högtalarna på era datorer har jag lagt in lite musik. (Valmöjligheterna på Youtube var ju inte allt för spännande så därför blev det följande stycken.)
Hisan gjorde också debut i 1.25 och han formligen klev över hindren. Tyvärr hände det något i anridningen mot sista hindret i omhoppningen så att det föll en bom. Tiden han fick i omhoppningen hade annars räckt till en andra plats. I och med att detta var debut på den höjden så är det mer än väl godkänt oavsett.
Det bar av till Trolleholm. Jag håll på att inte hitta dit och när jag väl kom fram insåg jag att det var ett av de ställena jag åkte till för att tävla förra året... bra Ulrika.
Jag skylle på att jag fick en av uppbindningarna i huvudet strax innan vi skulle åka. Hisan knep med svansen när jag skulle sätta på svansskyddet. Han har bestämt sig för att inte gilla det, han måste dock ha det eftersom han står och skaver upp svansen i transporten. Han kastade sig då bakåt och drog ner fästet för uppbindningen som är ett hästhuvud i järn... aj säger jag.
Han skötte sig betydligt bättre när vi kom fram till tävlingsbanan.
I 1.20 gick han superbra med tjejen som tävlar honom åt mig och var dubbelnolla. Tyvärr räkte inte tiden till en placering men det gör inte så mycket. Hela grejen med att jag har bett henne tävla Hisan åt mig är att ge Hisan rutin och dubbelnolla är super.
Som jag skrev innan hade jag på känn att det skulle bli bra idag och det blev det.
Det blåste massor på tävligsplatsen och för att det inte bara skall bli brus (inga kommentarer hörs alls) i högtalarna på era datorer har jag lagt in lite musik. (Valmöjligheterna på Youtube var ju inte allt för spännande så därför blev det följande stycken.)
Hisan gjorde också debut i 1.25 och han formligen klev över hindren. Tyvärr hände det något i anridningen mot sista hindret i omhoppningen så att det föll en bom. Tiden han fick i omhoppningen hade annars räckt till en andra plats. I och med att detta var debut på den höjden så är det mer än väl godkänt oavsett.
Dressyrträning
Idag har jag varit i Staffanstorp och ridit för den nya dressyrtränaren.
Hisan var på mycket bättre humör idag än sist när vi var där. Det trots att han fick vara utan ridning igår (det berodde på ett anfall av fredagslättja från min sida). Han var däremot riktigt pigg och jag trodde nästan att han skulle bli så där nipprig som han kan bli efter vila men faktiskt var han bara vanligt pigg.
Jag får ta och vänja mig vid att det inte alltid är expotion som gäller när jag rider Hisan.
Igen var det framåt som gällde och i princip hela passet smackade vi och drev. Ändå tyckte jag att det var lite mindre motstånd i honom idag än sist. Kanske är vi på väg åt rätt håll.
Själva övningarna som vi gjorde var fyrkatsspår, volter och öka och minska volter. Grundridning med andra ord. Men just nu är det ju inte krusiduller som vi skall syssla med heller.
Jag fick order om att räta upp mig och att ha honom framför mig. Dessutom fick jag inte länga ut tygeln. Detta är min läxa till nästa gång...
Hisan visade lite av de bråktendeser som jag har skrivit om innan om än i lite mildare tappning. Jari tyckte inte att jag skulle bråka med honom utan bara avbryta genom att lägga en mycket liten volt och sedan fortsätta. Det låter som om det kan fungera. "Bråket" från hans sida käns som att han inte vill när det tar emot. Vi har ju kommit igenom en hel del fram tills nu. Kommer vi förbi detta så finns det inte mycket som kan stå ivägen.
I morgon blir det tidig morgon för mig och Hisan för tävlingen i Trolleholm. Jag hoppas att regnet som SMHI har lovat oss kan tänka sig att vänta till sen eftermiddag med att komma.
Jag har även varit nere hos Lena och fölis både idag och igår. Igår hann jag inte med att pyssla med henne eftersom jag hade fodring där nere.
Men idag fick jag klappa henne igen när hon låg ner. Vi kommer nog att bli vänner vart det lider.
Håll nu tummarna för två bra rundor för Hisans del i morgon!
Hisan var på mycket bättre humör idag än sist när vi var där. Det trots att han fick vara utan ridning igår (det berodde på ett anfall av fredagslättja från min sida). Han var däremot riktigt pigg och jag trodde nästan att han skulle bli så där nipprig som han kan bli efter vila men faktiskt var han bara vanligt pigg.
Jag får ta och vänja mig vid att det inte alltid är expotion som gäller när jag rider Hisan.
Igen var det framåt som gällde och i princip hela passet smackade vi och drev. Ändå tyckte jag att det var lite mindre motstånd i honom idag än sist. Kanske är vi på väg åt rätt håll.
Själva övningarna som vi gjorde var fyrkatsspår, volter och öka och minska volter. Grundridning med andra ord. Men just nu är det ju inte krusiduller som vi skall syssla med heller.
Jag fick order om att räta upp mig och att ha honom framför mig. Dessutom fick jag inte länga ut tygeln. Detta är min läxa till nästa gång...
Hisan visade lite av de bråktendeser som jag har skrivit om innan om än i lite mildare tappning. Jari tyckte inte att jag skulle bråka med honom utan bara avbryta genom att lägga en mycket liten volt och sedan fortsätta. Det låter som om det kan fungera. "Bråket" från hans sida käns som att han inte vill när det tar emot. Vi har ju kommit igenom en hel del fram tills nu. Kommer vi förbi detta så finns det inte mycket som kan stå ivägen.
I morgon blir det tidig morgon för mig och Hisan för tävlingen i Trolleholm. Jag hoppas att regnet som SMHI har lovat oss kan tänka sig att vänta till sen eftermiddag med att komma.
Jag har även varit nere hos Lena och fölis både idag och igår. Igår hann jag inte med att pyssla med henne eftersom jag hade fodring där nere.
Men idag fick jag klappa henne igen när hon låg ner. Vi kommer nog att bli vänner vart det lider.
Håll nu tummarna för två bra rundor för Hisans del i morgon!
Stora rundan
Idag har jag varit både hos Lena och fölis och ridit Hisan. Det var inte grundplanen, för jag hade från början lämnat bort ridningen av Hisan men du blev det så.
Jag fick klappa fölis i hagen idag utan att jag behövde tvinga mig på henne. Framsteg med andra ord. Som belöning slapp hon mig... ;)
Sedan var det ridningen av Hisan. Vid detta laget var jag lite för trött måste jag erkänna. Eller kanske inte trött men orkeslös. Det blir lätt så utan kvällsmat.
Det blev dressyr i paddocken. Hisan var lite motig i sidvärtsrörelserna undan höger. I det stora hela var han super. Jag red en massa galopp både rättvänd och felvänd och gjorde lite byten. Inte för att det är det jag behöver träna på mest men det är lite kul och kul skall det vara.
I morgon får det bli uteritt och sedan blir det än mer trimning igen på lördag inför söndagens tävling.
Jag fick klappa fölis i hagen idag utan att jag behövde tvinga mig på henne. Framsteg med andra ord. Som belöning slapp hon mig... ;)
Sedan var det ridningen av Hisan. Vid detta laget var jag lite för trött måste jag erkänna. Eller kanske inte trött men orkeslös. Det blir lätt så utan kvällsmat.
Det blev dressyr i paddocken. Hisan var lite motig i sidvärtsrörelserna undan höger. I det stora hela var han super. Jag red en massa galopp både rättvänd och felvänd och gjorde lite byten. Inte för att det är det jag behöver träna på mest men det är lite kul och kul skall det vara.
I morgon får det bli uteritt och sedan blir det än mer trimning igen på lördag inför söndagens tävling.
Humöret uppåt
Den där tandfixen igår var verkligen värd vad den nu kostar. Vilken skillnad!
Hisan har knaprat på bettet innan och varit joxig i munnen. Vilken skillnad det blev efter fixen. Och inte bara i munnen utan hela Hisan var än mer possitiv idag.
Jag hade lagt fram travbommar och två galoppbommar med 21 meter mellan.
Stallägarna har köpt en sats sådana där SafetySystem hindermaterial. Så jag var bara tvungen att testa de nya färgglada bommarna... men jag skulle ju inte hoppa.
Han gick fint över travbommarna. Jag har tyckt att han har missförstått de träfärgade som vi hade innan lite (men det kan vara inbillning från min sida. Men de smälte lixom in i banan, speciellt i skenet av kvällsbelysningen.), och nu hade jag inte alls samma känsla.
Galoppbommarna fungerade också super. Vi red på fem språng fram och hela sju språng tillbaka. Däremellan 6 normala språng. Hisan svarade bra både framåt och tillbaka.
Så jag är mycket nöjd med dagens ridning. Jag behövde verkligen en humörhöjade så detta var som på beställning. :D
Hisan har knaprat på bettet innan och varit joxig i munnen. Vilken skillnad det blev efter fixen. Och inte bara i munnen utan hela Hisan var än mer possitiv idag.
Jag hade lagt fram travbommar och två galoppbommar med 21 meter mellan.
Stallägarna har köpt en sats sådana där SafetySystem hindermaterial. Så jag var bara tvungen att testa de nya färgglada bommarna... men jag skulle ju inte hoppa.
Han gick fint över travbommarna. Jag har tyckt att han har missförstått de träfärgade som vi hade innan lite (men det kan vara inbillning från min sida. Men de smälte lixom in i banan, speciellt i skenet av kvällsbelysningen.), och nu hade jag inte alls samma känsla.
Galoppbommarna fungerade också super. Vi red på fem språng fram och hela sju språng tillbaka. Däremellan 6 normala språng. Hisan svarade bra både framåt och tillbaka.
Så jag är mycket nöjd med dagens ridning. Jag behövde verkligen en humörhöjade så detta var som på beställning. :D
Funderingar
Idag är en sådan där funderar-dag.
Den här våren har jag inte alls mått bra. Jag brukar annars sällan vara sjuk och ofta på top. Visst kan jag skylla på att jag börjar bli äldre men på något sätt tror jag bara att det är en liten del i sanningen.
Nu de senaste veckornas idiotförkylning har fått mig att fundera. Jag har en kostant hög stressnivå runt mig. Pendling till jobbet, ibland är det stressigt på jobbet men det är mer pendligen som stressar. Jag vill hem fort för att sedan kasta mig iväg igen för att hinna med alla mina åtaganden.
Jag spenderar 4-5 timmar hemifrån varje kväll och mycket av den tiden lägger jag på att åka mellan olika ställen. Jag har sedan aldrig rikigt ro när jag är på plats.
Nu har Sir Remington varit iväg i Frankrike och jag har inte ridit honom på länge. På sätt och vis har det varit en lättnad i och med att jag har sluppit att åka in till Jägersro. Men samtidigt har jag ju ridit honom för att det har varit fruktansvärt kul och lärorikt att få vara delaktig i en så fin häst. Vi får se om Uffe hör av sig för mer ridning av honom.
Sedan har vi Hisan. Mitt allt. Det mesta flyter på bra nu och träningarna och tävlingarna runt honom är kul. Det är det jag vill med mitt hästägande, träna och tävla och utvecklas (forhoppningsvis) tillsammans med hästen.
Men det tar tid...
Har jag varit iväg med Hisan någonstanns så hinner jag inte mer den dagen.
Sedan är det Lena och fölis. Just nu är det här som mitt dåliga samvete har konsentrerats.
Fölis behöver hanteras. Hon är vild, vacker men det hjälper inte sedan när hon skall i vagn.
Och Lena... hon har blommat ut nu. Hon är jämn bak och springer som jag vet inte vad i hagen. Gallorna är borta på benen dessutom. I och med att jag inte skall betäcka om henne så förtjänar hon lite omsorg i varje fall, lite oftare än en till två gånger i veckan.
Det är långt ner till Annettes. Jag trodde på något vis att jag skulle uppleva det som lättare nu än i vintras men det gör jag inte. Det tar emot.
Min grundplan var att flytta upp Lena till Hisans stall när hon var avvand och låta fölis gå kvar hos Annette med de andra unghästarna, hon skulle må bra av leken och utevistelsen. Men just nu känns det avlägset i tid. Hur skall jag orka med det över sommaren när inte orken finns nu?
Jag funderar på hur jag bäst skall lösa detta. För det är ju som jag brukar säga till andra. Det skall vara roligt att ha häst, annars finns det ingen mening att lägga all den energin på det och alla de pengarna.
Till syvene och sist så finns det ju ett hem att ta hand om också som ständigt jagar mig. Och det finns ett liv utan hästar. Det går inte att aldrig ha tid med sina vänner och tro att de skall stanna kvar. Det samma gäller för sambon. En vacker dag kanske han tröttnar...
Jag trodde nog att jag skulle orka lite längre än så här... men det är dåligt med det för tillfället.
Den här våren har jag inte alls mått bra. Jag brukar annars sällan vara sjuk och ofta på top. Visst kan jag skylla på att jag börjar bli äldre men på något sätt tror jag bara att det är en liten del i sanningen.
Nu de senaste veckornas idiotförkylning har fått mig att fundera. Jag har en kostant hög stressnivå runt mig. Pendling till jobbet, ibland är det stressigt på jobbet men det är mer pendligen som stressar. Jag vill hem fort för att sedan kasta mig iväg igen för att hinna med alla mina åtaganden.
Jag spenderar 4-5 timmar hemifrån varje kväll och mycket av den tiden lägger jag på att åka mellan olika ställen. Jag har sedan aldrig rikigt ro när jag är på plats.
Nu har Sir Remington varit iväg i Frankrike och jag har inte ridit honom på länge. På sätt och vis har det varit en lättnad i och med att jag har sluppit att åka in till Jägersro. Men samtidigt har jag ju ridit honom för att det har varit fruktansvärt kul och lärorikt att få vara delaktig i en så fin häst. Vi får se om Uffe hör av sig för mer ridning av honom.
Sedan har vi Hisan. Mitt allt. Det mesta flyter på bra nu och träningarna och tävlingarna runt honom är kul. Det är det jag vill med mitt hästägande, träna och tävla och utvecklas (forhoppningsvis) tillsammans med hästen.
Men det tar tid...
Har jag varit iväg med Hisan någonstanns så hinner jag inte mer den dagen.
Sedan är det Lena och fölis. Just nu är det här som mitt dåliga samvete har konsentrerats.
Fölis behöver hanteras. Hon är vild, vacker men det hjälper inte sedan när hon skall i vagn.
Och Lena... hon har blommat ut nu. Hon är jämn bak och springer som jag vet inte vad i hagen. Gallorna är borta på benen dessutom. I och med att jag inte skall betäcka om henne så förtjänar hon lite omsorg i varje fall, lite oftare än en till två gånger i veckan.
Det är långt ner till Annettes. Jag trodde på något vis att jag skulle uppleva det som lättare nu än i vintras men det gör jag inte. Det tar emot.
Min grundplan var att flytta upp Lena till Hisans stall när hon var avvand och låta fölis gå kvar hos Annette med de andra unghästarna, hon skulle må bra av leken och utevistelsen. Men just nu känns det avlägset i tid. Hur skall jag orka med det över sommaren när inte orken finns nu?
Jag funderar på hur jag bäst skall lösa detta. För det är ju som jag brukar säga till andra. Det skall vara roligt att ha häst, annars finns det ingen mening att lägga all den energin på det och alla de pengarna.
Till syvene och sist så finns det ju ett hem att ta hand om också som ständigt jagar mig. Och det finns ett liv utan hästar. Det går inte att aldrig ha tid med sina vänner och tro att de skall stanna kvar. Det samma gäller för sambon. En vacker dag kanske han tröttnar...
Jag trodde nog att jag skulle orka lite längre än så här... men det är dåligt med det för tillfället.
Tandläkare, ridning av en, körning av en annan och så hantering av föl...
Det var en snabb sammanfattning av dagens aktiviteter.
I morse kom veterinären till Hisan för att kolla hans tänder. Vi hade ju kikat lite själva och sett att det behövdes en rejäl genomgång.
Veterinären kostaterade att han hade ett rejält vågbett på höger sida. Den elektriska tandslipen togs fram för att göra vi det.
Det tog en stund att övertyga en mycket skeptisk Hisan om att den skulle in i munnen trots att han var rejält drogad.
Så fort han var övertygad om att den inte var farlig gick det bra.
Jag har även varit hos Jan idag och ridit en häst som heter Diva Gold. Jag har tidigare försökt köra henne en gång vilket höll på att sluta riktigt illa men som turligt nog redde ut sig.
Hon har varit mycket riden hos sin tidigare tränare så jag hoppade upp utan bekymmer.
Jag testade att rida på banan och visst märktes det att hon hade gjort det förr. Dock var hon inte genomriden. Han bet sig fast som jag vet inte vad på höger sida. Jag lär ha träningsvärk i den armen i morgon. Dock lossnade hon lite efter ett tag.
Jag provade även lite snabbare tempo och hon var stabil och travade bra.
Tanken är att försöka rida henne lite lösgörande framöver när hon skall inleda sin travkarriär för att se om det kan göra någon nytta.
Jag körde även hästen Zanquin som jag körde en del förra sommaren när hans tränare var bortrest och han då var två år.
Han är trevlig men svår att vända. Dessutom har han en liten grej för sig när det går långsamt. Han kör med huvudet så in i bomben att hela han följer med. Det medför att det blir hyfsat svajigt att åka bakom honom...
Jag har även hunnit med att vara nere hos Fölis idag. Lena var inte på humör alls. Jag fick muta henne med mat för att hon skulle lugna sig tillräckligt för att bli fångad. Jag tog in dem båda och pysslade i stallet.
Jag kan lättare fånga och sätta på grimman. Hon lyfter benen utan bekymmer och hon börjar följa med för signaler från grimman. Jag kan inte leda henne än. Men så är jag novis på detta och har heller inte övat med henne så mycket.
Detta är första gången på två veckor som jag känner att jag har haft ork. Det var en vansinnig förkylning som jag åkte på.
I morse kom veterinären till Hisan för att kolla hans tänder. Vi hade ju kikat lite själva och sett att det behövdes en rejäl genomgång.
Veterinären kostaterade att han hade ett rejält vågbett på höger sida. Den elektriska tandslipen togs fram för att göra vi det.
Det tog en stund att övertyga en mycket skeptisk Hisan om att den skulle in i munnen trots att han var rejält drogad.
Så fort han var övertygad om att den inte var farlig gick det bra.
Jag har även varit hos Jan idag och ridit en häst som heter Diva Gold. Jag har tidigare försökt köra henne en gång vilket höll på att sluta riktigt illa men som turligt nog redde ut sig.
Hon har varit mycket riden hos sin tidigare tränare så jag hoppade upp utan bekymmer.
Jag testade att rida på banan och visst märktes det att hon hade gjort det förr. Dock var hon inte genomriden. Han bet sig fast som jag vet inte vad på höger sida. Jag lär ha träningsvärk i den armen i morgon. Dock lossnade hon lite efter ett tag.
Jag provade även lite snabbare tempo och hon var stabil och travade bra.
Tanken är att försöka rida henne lite lösgörande framöver när hon skall inleda sin travkarriär för att se om det kan göra någon nytta.
Jag körde även hästen Zanquin som jag körde en del förra sommaren när hans tränare var bortrest och han då var två år.
Han är trevlig men svår att vända. Dessutom har han en liten grej för sig när det går långsamt. Han kör med huvudet så in i bomben att hela han följer med. Det medför att det blir hyfsat svajigt att åka bakom honom...
Jag har även hunnit med att vara nere hos Fölis idag. Lena var inte på humör alls. Jag fick muta henne med mat för att hon skulle lugna sig tillräckligt för att bli fångad. Jag tog in dem båda och pysslade i stallet.
Jag kan lättare fånga och sätta på grimman. Hon lyfter benen utan bekymmer och hon börjar följa med för signaler från grimman. Jag kan inte leda henne än. Men så är jag novis på detta och har heller inte övat med henne så mycket.
Detta är första gången på två veckor som jag känner att jag har haft ork. Det var en vansinnig förkylning som jag åkte på.
Träningsvärk
Denna gången var det inte jag utan en viss herr Hisan som hade ömma muskler.
Vi skrittade ut en runda. Han var lite stel och bitvis motig. När jag ställde lite krav på honom visade han tydligt att det tog emot.
Efter den korta turen smorde jag därför in honom i arnika och idag blir det vila.
Det blir även tandkoll för Hisan idag så det blir inte händelselöst för hans del.
Vi skrittade ut en runda. Han var lite stel och bitvis motig. När jag ställde lite krav på honom visade han tydligt att det tog emot.
Efter den korta turen smorde jag därför in honom i arnika och idag blir det vila.
Det blir även tandkoll för Hisan idag så det blir inte händelselöst för hans del.
Tävling dag två
Vi startade med tävling på Flyinge även idag. Det är helt klart lugnare för nerverna att bara var hästskötare... men det kliar som bara den i tävlingsnerven, och det var ju även en del i "meningen" med den satsning som vi gör nu.
Hisan kände nog av hoppningen från dagen innan. Han är inte van vid flera dagarns hoppning på raken, och två dagars tävling har bara hänt en gång tidigare när vi åkte till Fjälkestad, och det var två år sedan...
Han hoppade dock bra men var inte lika på "hugget" som dagen innan. I själv verket var han lat igår med med idag var han dessuom mör i benen...
Resultatet blev inte så illa som det kanske låter. Han hade ner en bom så slutresultatet räknat i antal fel var ju bättre idag.
Veckan som kommer kommer att bli anorlunda i upplägg än inför tävligar vanligtvis. För nästa helg är han anmäld till 1.20 och 1.25 i Trolleholm.
Upplägget som jag hoppas skall fungera blir skritt och lösgöranade i morgon. På tisdag skall tänderna undersökas och Hisan får vila från uppsuttna aktiviteter. Jag antar dessutom att han kommer att sederas inför kollen för allas säkerhet.
Sedan blir det fokus på statisk träning... ie samling och så på lördag blir det tufft dressyrpass och så tävlingen på söndag då.
Ingen hoppning och hårdträning i slutet av veckan med andra ord.
(I början av veckan när jag hade feber yrade jag nog iväg på knapparna på datorn så Hisan och jag är anmälda till en kvällsdressyr den 3 juni... Jo, ni läste rätt. Jag måste ha haft över 40 grader i feber, och med tanke på hur det går när vi dressyrar så kommer det att bli minst sagt spännade...)
Denna helgen är det jag som inte har legat på latsidan.
Jag har gjort en massa saker som jag annars sällan gör. Det har ju varit karneval i stan.
Jag har cyklat ner till stan drickandes öl under tiden... och jag har åkt på pakethållaren ner en runda också...
Karneval är härligt galet och då måste man göra lite udda saker, så som att spela plockepinn samtidigt som man får elstötar... eller utsätta sig för en massagemassaker... eller spå sin ekonomiska framtid (Spåmannen sa att jag skulle få mycket pengar när jag fyllde 25, han måste ha varit full när han tittade på korten, he he)... om det är rätt eller fel vet jag inte. :D
En sak är klar, det är karneval för sällan... trots det var detta min fjärde. Betyder det att jag börjar bli gammal?
Hisan kände nog av hoppningen från dagen innan. Han är inte van vid flera dagarns hoppning på raken, och två dagars tävling har bara hänt en gång tidigare när vi åkte till Fjälkestad, och det var två år sedan...
Han hoppade dock bra men var inte lika på "hugget" som dagen innan. I själv verket var han lat igår med med idag var han dessuom mör i benen...
Resultatet blev inte så illa som det kanske låter. Han hade ner en bom så slutresultatet räknat i antal fel var ju bättre idag.
Veckan som kommer kommer att bli anorlunda i upplägg än inför tävligar vanligtvis. För nästa helg är han anmäld till 1.20 och 1.25 i Trolleholm.
Upplägget som jag hoppas skall fungera blir skritt och lösgöranade i morgon. På tisdag skall tänderna undersökas och Hisan får vila från uppsuttna aktiviteter. Jag antar dessutom att han kommer att sederas inför kollen för allas säkerhet.
Sedan blir det fokus på statisk träning... ie samling och så på lördag blir det tufft dressyrpass och så tävlingen på söndag då.
Ingen hoppning och hårdträning i slutet av veckan med andra ord.
(I början av veckan när jag hade feber yrade jag nog iväg på knapparna på datorn så Hisan och jag är anmälda till en kvällsdressyr den 3 juni... Jo, ni läste rätt. Jag måste ha haft över 40 grader i feber, och med tanke på hur det går när vi dressyrar så kommer det att bli minst sagt spännade...)
Denna helgen är det jag som inte har legat på latsidan.
Jag har gjort en massa saker som jag annars sällan gör. Det har ju varit karneval i stan.
Jag har cyklat ner till stan drickandes öl under tiden... och jag har åkt på pakethållaren ner en runda också...
Karneval är härligt galet och då måste man göra lite udda saker, så som att spela plockepinn samtidigt som man får elstötar... eller utsätta sig för en massagemassaker... eller spå sin ekonomiska framtid (Spåmannen sa att jag skulle få mycket pengar när jag fyllde 25, han måste ha varit full när han tittade på korten, he he)... om det är rätt eller fel vet jag inte. :D
En sak är klar, det är karneval för sällan... trots det var detta min fjärde. Betyder det att jag börjar bli gammal?
Placering dag ett av två
Idag började vi tävlandet med den andra ryttarinnan.
Det gav utdelning direkt då Hisan blev placerad som sexa i 1.10 och fick vara med på prisutdelningen. Med tanke på hur det kändes på tävlingen på Ribban förra helgen så hade jag på känn att det skulle går bra.
I väntan mellan själva klassen och prisutdelningen som inte var så hemskt lång buffade Hisan på mig ideligen för att tala om att sadeln skulle av. Den signalen har jag lärt mig nu.
Jag är en mycket stolt ägarinna måste jag säga.
I en och tjugo hade vi otur med att något ekipage strax inna lyckades tappa en sko och fick sin start flyttad. Detta missade vi att uppmärksamma och därför fick ekipaget kort tid på sig att komma i ordning på framhoppningen. Stress är aldrig bra det är jag den första att skriva under på, så resultatet i 1.20 blev tyvärr en utbrytning och ett nedslag.
Turligt nog har vi en chans till i morgon då ekipaget är anmält till ytterligare en 1.20. Jag har på känn att det kommer att gå super.
Hisan skuttade sedan ut i hagen när han kom hem och såg inte det minsta påverkad ut av tävlandet. :D
Det gav utdelning direkt då Hisan blev placerad som sexa i 1.10 och fick vara med på prisutdelningen. Med tanke på hur det kändes på tävlingen på Ribban förra helgen så hade jag på känn att det skulle går bra.
I väntan mellan själva klassen och prisutdelningen som inte var så hemskt lång buffade Hisan på mig ideligen för att tala om att sadeln skulle av. Den signalen har jag lärt mig nu.
Jag är en mycket stolt ägarinna måste jag säga.
I en och tjugo hade vi otur med att något ekipage strax inna lyckades tappa en sko och fick sin start flyttad. Detta missade vi att uppmärksamma och därför fick ekipaget kort tid på sig att komma i ordning på framhoppningen. Stress är aldrig bra det är jag den första att skriva under på, så resultatet i 1.20 blev tyvärr en utbrytning och ett nedslag.
Turligt nog har vi en chans till i morgon då ekipaget är anmält till ytterligare en 1.20. Jag har på känn att det kommer att gå super.
Hisan skuttade sedan ut i hagen när han kom hem och såg inte det minsta påverkad ut av tävlandet. :D
Hotande horisont
Det var överhängande risk för åska när jag kom hem från jobbet. Jag kastade mig därför ut till stallet och bestämde mig för att rida före mockningen vilket jag sällan gör annars. Men jag mockar hellre under regn än vad jag rider.
Nya tränset och dressyrsadel blev det idag och trot' eller ej så funkade Hisan 100 gånger bättre på det bettet denna gången än sist.
Han klev på jättebra och vi hade ett trevligt men ganska kort pass i paddocken. Hisan skall gå tävlingar i Flyinge både lördag och söndag så dagens arbete var endast uppmjukande för att kolla av formen efter gårdagens galopparbete.
Nya tränset och dressyrsadel blev det idag och trot' eller ej så funkade Hisan 100 gånger bättre på det bettet denna gången än sist.
Han klev på jättebra och vi hade ett trevligt men ganska kort pass i paddocken. Hisan skall gå tävlingar i Flyinge både lördag och söndag så dagens arbete var endast uppmjukande för att kolla av formen efter gårdagens galopparbete.
Sommarvärme!
Idag har det varit 20 grader på eftermiddagen. Helt otroligt underbart. Tänk att det var knappa 10 bara förra veckan. Mer sådant tack.
Idag kom hovslagaren och skodde om. Sedan lastade jag Hisan och åkte till Jans.
Jag sadlade ut honom i galoppsadeln och så begav vi oss ut på banan.
Jag har då inte ridit med den sadeln sedan förra våren/sommaren... jag kommer ju inte ens ihåg när det var. Glad i hågen red jag dessutom ut i samma läder sedan sist. Efter lite trav och under första galoppsträckan så kroknade benen totalt. Shit vad jag är otränad med andra ord. Till mitt försvar kan jag säga att det är jobbigare att stå i korta läder i långsamma hastigheter men ändå.
Med tre hål längre läder så orkade jag bättre... men då blev det ungefär lika långa som när jag hoppar ungefär.
När jag red lite mer i den sadeln brukade jag träna lårmusklerna extra genom att sitta stol mot en vägg... det är tydligt att träning behövs för att klara av sådana övningar. Det är helt enkelt bara att sätta igång nu när jag börjar känna mig friskare.
Hisans del då. Jo han skötte sig super och tog väl hand om sin utmattade matte med spaghettiben. Dock var inte han heller van vid den plötsliga värmen. Efter åtta rundor där endast två gick lite snabbare och resten i lägre tempo än sist så var det häftigare andning för hans del när vi kom in i stallet. Tidigare har han knappt varit svettig när vi har kommit tillbaka. Han har precis kommit ut på gräs och han lär ha kännt av värmen.
Vi får träna vidare båda två med andra ord.
Idag kom hovslagaren och skodde om. Sedan lastade jag Hisan och åkte till Jans.
Jag sadlade ut honom i galoppsadeln och så begav vi oss ut på banan.
Jag har då inte ridit med den sadeln sedan förra våren/sommaren... jag kommer ju inte ens ihåg när det var. Glad i hågen red jag dessutom ut i samma läder sedan sist. Efter lite trav och under första galoppsträckan så kroknade benen totalt. Shit vad jag är otränad med andra ord. Till mitt försvar kan jag säga att det är jobbigare att stå i korta läder i långsamma hastigheter men ändå.
Med tre hål längre läder så orkade jag bättre... men då blev det ungefär lika långa som när jag hoppar ungefär.
När jag red lite mer i den sadeln brukade jag träna lårmusklerna extra genom att sitta stol mot en vägg... det är tydligt att träning behövs för att klara av sådana övningar. Det är helt enkelt bara att sätta igång nu när jag börjar känna mig friskare.
Hisans del då. Jo han skötte sig super och tog väl hand om sin utmattade matte med spaghettiben. Dock var inte han heller van vid den plötsliga värmen. Efter åtta rundor där endast två gick lite snabbare och resten i lägre tempo än sist så var det häftigare andning för hans del när vi kom in i stallet. Tidigare har han knappt varit svettig när vi har kommit tillbaka. Han har precis kommit ut på gräs och han lär ha kännt av värmen.
Vi får träna vidare båda två med andra ord.
Åskvärme
Det är varmt här idag. Yippi skall jag säga! Äntligen. Morgonen började med ljum värme och sol. Tyvärr är det åska i luften nu, tryckande och molnigt. Allt är i och för sig bättre än regn och kyla.
Igår var Hisans ridning bortlejd så nu har jag hunnit friskna till lite. Men jag är inte helt hundra än. Jag är matt, snurrig i huvudet och täppt. Men jag kan nästa prata normalt, vilket underlättade telefonpratandet på jobbet jättemycket. Igår kunde jag bara viska... kul när telefonen ringer i ett.
Nåväl. Idag dristade jag mig till att åka på hoppträning. Det är oavsett för kul att hoppa för att stå över på grund av lite förkylning.
Träningen hölls av Fredrik och dagens övningar var med fokus på lydnad.
Vi började med att hoppa ett kryss och stanna efteråt innan nästa hinder som var 12,5 meter efter det vi hoppade. Otroligt nog klarade vi det. Sedan utökades övningen och vi hoppade även nästa hinder innan vi stannade innan det tredje. Gången efter det hoppade vi alla tre hindren med tre språng emellan. 12,5 meter är en tajt distans och det går utmärkt att hoppa med enbart två normala galoppsprång.
Mittenhindret höjdes och övningen utökades till att innehålla två plank som skulle ridas på antingen 4 språng eller fram på 3. Sedan fanns det även ett enkelhinder, ett rättuppstående med vattenmatta.
Sådana här övningar är supernyttiga för mig för jag har typ noll koll på avstånd. Nu lyckades jag på något vis få ihop honom tillräckligt för att klara rätt antal språng de flesta gånger...
Mitt huvud var inte helt med men jag var beslutsam att lyckas. Fredrik tjatade som vanligt på mig att jag skulle räta upp mig och bitvis lyckades jag. Det som hände då var att jag tappade galoppen. Nog för att han hoppade ändå och var snäll men energin försvann. Det är lite som om när det blir jobbigt försöker han lägga av. Vi får jobba på det på marken. Och en inte allt för vild gissning är att det hänger ihop.
För övrigt vet jag varför vi fick bakbensfel på tävlingen nu. Det är mitt fel. Jag gav för lite eftergift. Det syns dåligt i just de sprången på filmen på grund av vinkeln som den är filmad ur. När han inte kunde använda halsen som han ville kom inte heller bakbenen upp. Det skall bli bättring från min sida på det planet.
Summa sumarum: Nu finns det vilja att hoppa och bjudning på hinder. Det är härligt att det har gått att vända. Fortfarande är han inte mellan hand och skänkel där han skall vara. Det får vi jobba mer med på marken. En kombination av min sits och Hisans styrka är nog det som behövs rättas till.
Dessutom har bock och brallet försvunnit vilket innebär att jag vågar bli tuffare och rida fram mera. Det mesta är possitivt med andra ord. :D
Igår var Hisans ridning bortlejd så nu har jag hunnit friskna till lite. Men jag är inte helt hundra än. Jag är matt, snurrig i huvudet och täppt. Men jag kan nästa prata normalt, vilket underlättade telefonpratandet på jobbet jättemycket. Igår kunde jag bara viska... kul när telefonen ringer i ett.
Nåväl. Idag dristade jag mig till att åka på hoppträning. Det är oavsett för kul att hoppa för att stå över på grund av lite förkylning.
Träningen hölls av Fredrik och dagens övningar var med fokus på lydnad.
Vi började med att hoppa ett kryss och stanna efteråt innan nästa hinder som var 12,5 meter efter det vi hoppade. Otroligt nog klarade vi det. Sedan utökades övningen och vi hoppade även nästa hinder innan vi stannade innan det tredje. Gången efter det hoppade vi alla tre hindren med tre språng emellan. 12,5 meter är en tajt distans och det går utmärkt att hoppa med enbart två normala galoppsprång.
Mittenhindret höjdes och övningen utökades till att innehålla två plank som skulle ridas på antingen 4 språng eller fram på 3. Sedan fanns det även ett enkelhinder, ett rättuppstående med vattenmatta.
Sådana här övningar är supernyttiga för mig för jag har typ noll koll på avstånd. Nu lyckades jag på något vis få ihop honom tillräckligt för att klara rätt antal språng de flesta gånger...
Mitt huvud var inte helt med men jag var beslutsam att lyckas. Fredrik tjatade som vanligt på mig att jag skulle räta upp mig och bitvis lyckades jag. Det som hände då var att jag tappade galoppen. Nog för att han hoppade ändå och var snäll men energin försvann. Det är lite som om när det blir jobbigt försöker han lägga av. Vi får jobba på det på marken. Och en inte allt för vild gissning är att det hänger ihop.
För övrigt vet jag varför vi fick bakbensfel på tävlingen nu. Det är mitt fel. Jag gav för lite eftergift. Det syns dåligt i just de sprången på filmen på grund av vinkeln som den är filmad ur. När han inte kunde använda halsen som han ville kom inte heller bakbenen upp. Det skall bli bättring från min sida på det planet.
Summa sumarum: Nu finns det vilja att hoppa och bjudning på hinder. Det är härligt att det har gått att vända. Fortfarande är han inte mellan hand och skänkel där han skall vara. Det får vi jobba mer med på marken. En kombination av min sits och Hisans styrka är nog det som behövs rättas till.
Dessutom har bock och brallet försvunnit vilket innebär att jag vågar bli tuffare och rida fram mera. Det mesta är possitivt med andra ord. :D
Helt väck
Idag har jag varit däckad med feber hela dagen. Gårdagens eskapad var ingen bra idé alltså. Det sa i och för sig min kloka pojkvän till mig redan innan. Men vissa saker vill jag inte rikigt lyssna på. Det är helt enkelt roligare att åka iväg och rida.
Hisan vilade därför av förklarliga skäl.
Hisan vilade därför av förklarliga skäl.
Det är inte nödvändligtvis ett bra val att tävla när man är sjuk...
Idag är jag nämligen om möjligt än mer förkyld än igår. Jag har ingen röst och är totalt igenkorkad, så där så att det nästan känns som att även tankarna är sega som snor.
Tväling på Ribban var det och jag hade förberett broddningen igår. Tror ni att jag fick med mig broddarna till tävlingsplatsen... nej... de blev kvar i ryktkorgen.
Turligt nog hade jag en uppsättning isbrodd i bilen som hade blivit inköpt under "istiden" som vi hade tidigare i år och som blivit kvar. Nu kom de väl till pass (de ligger kvar i bilen i fall ett liknande hjärnsläpp skulle inträda senare i sommar). Visste ni att BMW utrustar sina bilar med nycklar som passar utmärkt till att skruva brodd med som standard?... jajjamen så är det. "BMW - som gjord för hästägaren" (ny slogan).
Dessutom hade vi inte kommit hem igen utan fyrhjulsdriften kan jag säga. Parkeringsplatsen var ett lerhav. Framhoppningen såg ut som en plöjd åker på vissa ställen men på något vis som jag inte kan begripa var det inte halt ändå.
Possitivt för Ribban som numera hålls vid nudistbadet i Malmö är de stora ytorna som finns för framridningen. Jag gillar det mycket bättre när man kan rida lite för sig självt utan att trängas på en liten pyttebana. Det räcker gott med trängseln på framhoppningen sedan.
Jag försökte rida fram, fram, fram för att få bjudning. Och idag var det bara ett litet försök från Hisan att inte gå fram. Han låtsades att gräset helt plötsligt blev läskigt när vi var på väg bort från de andra. Efter lite övertalning gick det bra att gå även där.
På framridningen fick jag ett stopp inför 1m men sedan hoppade han utan knussel. Jag valde att enbart hoppa ett språng på varje hinder med tanke på underlaget.
Inne på banan var underlaget mycket bättre och det syntes knappt att detta var andra dagen under blött väder som tävlingarna hölls där.
Hisan hoppade alla hinder med god marginal och bjöd fint utom på 4:e. Här tappade jag all fokus och med min förkylningshjärna gick det inte att rida samtigt som tanken -jag sitter på tyglarna- vilket jag gjorde for genom mitt huvud. Jag skärpte mig och vi red klart banan.
Jag väljer att skylla helt på viruset som jag har drabbats av.
Till 1.10 klassen samlade jag mig. Själva hoppningen gick mycket bättre så till vida att han inte tvekade att hoppa. Dock petade han ner två hinder med bakbenen. Just nu idag har jag ingen chans att analysera det mera... jag tar det en annan dag.
Jag är mycket nöjd med resultat av dagens tävling ändå. Det känns som om det börjar lossna igen nu när vi kom igenom en bana i tävlingssamanhang detta året utan stopp trots mitt tillstånd. Nu skall vi bara se till att låta bommarna ligga kvar också. Dessutom gick han bra på gräs vilket var super.
Nu skall jag försöka kurera mig om det överhuvudtaget skall vara möjligt för mig att jobba i morgon vilket är planen.
Tväling på Ribban var det och jag hade förberett broddningen igår. Tror ni att jag fick med mig broddarna till tävlingsplatsen... nej... de blev kvar i ryktkorgen.
Turligt nog hade jag en uppsättning isbrodd i bilen som hade blivit inköpt under "istiden" som vi hade tidigare i år och som blivit kvar. Nu kom de väl till pass (de ligger kvar i bilen i fall ett liknande hjärnsläpp skulle inträda senare i sommar). Visste ni att BMW utrustar sina bilar med nycklar som passar utmärkt till att skruva brodd med som standard?... jajjamen så är det. "BMW - som gjord för hästägaren" (ny slogan).
Dessutom hade vi inte kommit hem igen utan fyrhjulsdriften kan jag säga. Parkeringsplatsen var ett lerhav. Framhoppningen såg ut som en plöjd åker på vissa ställen men på något vis som jag inte kan begripa var det inte halt ändå.
Possitivt för Ribban som numera hålls vid nudistbadet i Malmö är de stora ytorna som finns för framridningen. Jag gillar det mycket bättre när man kan rida lite för sig självt utan att trängas på en liten pyttebana. Det räcker gott med trängseln på framhoppningen sedan.
Jag försökte rida fram, fram, fram för att få bjudning. Och idag var det bara ett litet försök från Hisan att inte gå fram. Han låtsades att gräset helt plötsligt blev läskigt när vi var på väg bort från de andra. Efter lite övertalning gick det bra att gå även där.
På framridningen fick jag ett stopp inför 1m men sedan hoppade han utan knussel. Jag valde att enbart hoppa ett språng på varje hinder med tanke på underlaget.
Inne på banan var underlaget mycket bättre och det syntes knappt att detta var andra dagen under blött väder som tävlingarna hölls där.
Hisan hoppade alla hinder med god marginal och bjöd fint utom på 4:e. Här tappade jag all fokus och med min förkylningshjärna gick det inte att rida samtigt som tanken -jag sitter på tyglarna- vilket jag gjorde for genom mitt huvud. Jag skärpte mig och vi red klart banan.
Jag väljer att skylla helt på viruset som jag har drabbats av.
Till 1.10 klassen samlade jag mig. Själva hoppningen gick mycket bättre så till vida att han inte tvekade att hoppa. Dock petade han ner två hinder med bakbenen. Just nu idag har jag ingen chans att analysera det mera... jag tar det en annan dag.
Jag är mycket nöjd med resultat av dagens tävling ändå. Det känns som om det börjar lossna igen nu när vi kom igenom en bana i tävlingssamanhang detta året utan stopp trots mitt tillstånd. Nu skall vi bara se till att låta bommarna ligga kvar också. Dessutom gick han bra på gräs vilket var super.
Nu skall jag försöka kurera mig om det överhuvudtaget skall vara möjligt för mig att jobba i morgon vilket är planen.
Bett provning
Jag lyckades uppbåda lite energi idag precis när det började lätta lite och bli uppehåll. Det har regnat i ett hela dagen. Både våren och sommaren har kommit av sig. Det känns verkligen tröstlöst.
Dressyrutrustning åkte på Hisan som inte heller var så förtjust i vädret och faktiskt frös trots fodrat täcke... hallå vädergudarna, var är sommaren?
Den kliar på näsan sa Hisan om nosgrimman. Och väl ute i paddocken blev det mer en kamp om att jag ville ha fram honom och han ville vara bekväm. Själva inverkan av bettet är svår att bedömma i detta läge.
Snarare reagerade han på träningen sist. Nu skall vi se om jag kan förklara här. Just nu käns det som om hela jag är en stor snorblobb på grund av förkylningen... not nice.
Men mot slutet av träningen protesterade han mot att han inte fick bestämma takt, bjudning etc längre. Det satt i och ganska snart när vi hade kommit ut i paddocken och jag tycket maschera på så åkte handbromsen i och sedan kom samma reaktion som från träningen. Stopp, back och spark med bakbenen. Liten tendens till att lätta fram för att skrämmas också. Jag gick på och vi kom en bit. När jag sedan tycket mer tempo i skritt kom samma reaktion. Så höll vi på ett tag. Sedan i traven var det handbroms i så in i bengen. När jag drev gick han emot. Till slut lossnade han lite och jag kunde rida utan att bli blå och kände att det hände något när jag drev.
Dessa reaktioner är nya. Dock varvade han det med mer välkända reaktioner så som bakutspark som svar på skänkel.
Vi slutade utan protester då han svarade på mina hjälper. Dock fick jag inte riktigt så mycket ökning som jag hade tänkt mig som svar men jag fick ökning i alla fall.
Det känns lite tröstlöst att fortsätta att bråka. Jag är så trött på att bråka. Men vi måste igenom detta också. Hoppas bara att det kan gå hyfsat snabbt...
I detta läge är det svårt att säga varesig bu eller bä om bettet. Vi testar vidare. Vi har en vecka på oss. Dock skall tänderna kollas den 25:e. Vi kollade lite i munnen på honom när jag var och red hos Jan och konstaterade att tandkoll behövdes så därav besöket. Hans högersida är inte helt ok.
Nåväl, bjudningen är ett helt annat bekymmer än enbart tänder/bett.
Dressyrutrustning åkte på Hisan som inte heller var så förtjust i vädret och faktiskt frös trots fodrat täcke... hallå vädergudarna, var är sommaren?
Den kliar på näsan sa Hisan om nosgrimman. Och väl ute i paddocken blev det mer en kamp om att jag ville ha fram honom och han ville vara bekväm. Själva inverkan av bettet är svår att bedömma i detta läge.
Snarare reagerade han på träningen sist. Nu skall vi se om jag kan förklara här. Just nu käns det som om hela jag är en stor snorblobb på grund av förkylningen... not nice.
Men mot slutet av träningen protesterade han mot att han inte fick bestämma takt, bjudning etc längre. Det satt i och ganska snart när vi hade kommit ut i paddocken och jag tycket maschera på så åkte handbromsen i och sedan kom samma reaktion som från träningen. Stopp, back och spark med bakbenen. Liten tendens till att lätta fram för att skrämmas också. Jag gick på och vi kom en bit. När jag sedan tycket mer tempo i skritt kom samma reaktion. Så höll vi på ett tag. Sedan i traven var det handbroms i så in i bengen. När jag drev gick han emot. Till slut lossnade han lite och jag kunde rida utan att bli blå och kände att det hände något när jag drev.
Dessa reaktioner är nya. Dock varvade han det med mer välkända reaktioner så som bakutspark som svar på skänkel.
Vi slutade utan protester då han svarade på mina hjälper. Dock fick jag inte riktigt så mycket ökning som jag hade tänkt mig som svar men jag fick ökning i alla fall.
Det känns lite tröstlöst att fortsätta att bråka. Jag är så trött på att bråka. Men vi måste igenom detta också. Hoppas bara att det kan gå hyfsat snabbt...
I detta läge är det svårt att säga varesig bu eller bä om bettet. Vi testar vidare. Vi har en vecka på oss. Dock skall tänderna kollas den 25:e. Vi kollade lite i munnen på honom när jag var och red hos Jan och konstaterade att tandkoll behövdes så därav besöket. Hans högersida är inte helt ok.
Nåväl, bjudningen är ett helt annat bekymmer än enbart tänder/bett.
Förkyld... igen
Denna våren verkar basiluskerna inte vilja låta mig vara ifred. Idag är jag riktigt dålig igen. Hosigt, hes och helt matt.
Jag har ändå orkat vara iväg till hästarna en liten sväng men det var knappt. Jag blev helt yr. Just nu försöker jag bota eländet med Calvados. I somras lyckades jag bota heshet med Rom så varför inte.
Först var jag nere hos Lilla och pysslade i hagen. Hon låg och vilade när jag kom och jag fick komma fram till henne och klappa henne på halsen och huvudet utan att hon reste sig. Det i sig såg jag som ett så pass stort framsteg att jag lät henne vara som beröm.
Lena fick däremot utstå att bli bostad. Stackars häst. ;)
Innan jag kom ner till Annettes var jag en sväng på Bengts Foder. De har för mycket fina saker där... jag hittade ridbyxor och lite annat smått och gott som jag verkligen inte skall köpa nu. Kanske på Falsterbo i sommar.
Vad jag skulle ha var den fruktansvärt fula remontnosgrimman och så ett nytt bett till Hisan. De har utlåning på prov där av de lite dyrare betten. Det är en superbra idé tycker jag. Skall man köpa en dyr variant är det ju bra att man kan prova så att man vet att hästen gillar det. Då slipper man slänga ut dyra pengar på något som ratas. Med hem kom därför ett Sprenger dynamic RS KK-ultra tredelat. Fina bett har komplicerade namn...
Det skall vara anatomiskt utformat och ligga mer still i munnen, även om det i denna vinkeln ser helt vanligt ut. det är svängt sett från sidan och lederna är speciellt vinklade. Metallen är också säkerligen superspeciell eftersom det heter Sprenger. Bettet skall upp till bevis i morgon då jag måste orka rida.
Hisan fick vila idag men han fick också stå ut med att prova nosgrimmor och bett då.
Tidigare dressyrbetsling Sprengerbett i munnen Nytt bett och ny nosgrimma
Jag har ändå orkat vara iväg till hästarna en liten sväng men det var knappt. Jag blev helt yr. Just nu försöker jag bota eländet med Calvados. I somras lyckades jag bota heshet med Rom så varför inte.
Först var jag nere hos Lilla och pysslade i hagen. Hon låg och vilade när jag kom och jag fick komma fram till henne och klappa henne på halsen och huvudet utan att hon reste sig. Det i sig såg jag som ett så pass stort framsteg att jag lät henne vara som beröm.
Lena fick däremot utstå att bli bostad. Stackars häst. ;)
Innan jag kom ner till Annettes var jag en sväng på Bengts Foder. De har för mycket fina saker där... jag hittade ridbyxor och lite annat smått och gott som jag verkligen inte skall köpa nu. Kanske på Falsterbo i sommar.
Vad jag skulle ha var den fruktansvärt fula remontnosgrimman och så ett nytt bett till Hisan. De har utlåning på prov där av de lite dyrare betten. Det är en superbra idé tycker jag. Skall man köpa en dyr variant är det ju bra att man kan prova så att man vet att hästen gillar det. Då slipper man slänga ut dyra pengar på något som ratas. Med hem kom därför ett Sprenger dynamic RS KK-ultra tredelat. Fina bett har komplicerade namn...
Det skall vara anatomiskt utformat och ligga mer still i munnen, även om det i denna vinkeln ser helt vanligt ut. det är svängt sett från sidan och lederna är speciellt vinklade. Metallen är också säkerligen superspeciell eftersom det heter Sprenger. Bettet skall upp till bevis i morgon då jag måste orka rida.
Hisan fick vila idag men han fick också stå ut med att prova nosgrimmor och bett då.
Tidigare dressyrbetsling Sprengerbett i munnen Nytt bett och ny nosgrimma
Träning för ny dressyrtränare
Idag har Hisan och jag varit iväg till Staffanstorp och ridit för en ny dressyrtränare. Han heter Jari Lindmark och är förutom dressyrryttare/tränare också frisör. ;)
Jag var nyfiken på honom som tränare efter allt vad de andra i stallet som rider för honom har berättat. Så sagt och gjort vi bokade en träning.
Det var ju helt klart intressant att rida för honom och jag har en hel del att analysera och fundera över.
Det jag gillade med träningen var att han ville fokusera på att få bjudning i Hisan. Det behöver vi verkligen på flera plan och bjudning kommer att hjälpa mig i hoppningen också.
Han gillade också Hisan skarp. Men det är svårt att inte gilla honom.
Det jag kanske inte gillade så mycket var att han definitivt tyckte att jag skulle byta till ett annat bett, vilket som i metall typ och snöra ihop mulen med en remontnosgrimma. Det är väl inte rikigt min melodi. Jag kan köpa idén med nosgrimman om den spänns normalhårt. Och jag är på jakt efter ett annat bett till dressyren men Hisan skall ju gilla det också.
Han tyckte att jag släpte efter på tyglarna i tid och otid och att det förhindrade vår kommunikation. Jag är helt med på att jag låter tyglarna glida. Men jag gör det automatiskt, det är en sådan där grej (en av många) som jag bara gör utan att tänka på det.
Jag skall i stället hålla i tygeln och vara flexibel i armen. I teorin köper jag det, jag skall bara utföra det i praktiken också... vilket är svårare. Känslan blev att jag i stället krampaktigt höll i en allt för kort tygel. Men det brukar vara som så att det känns fel till en början eftersom det är ovant.
Sedan var det det där med bjudningen. Hisan svarar ju inte alltid fram för skänkeln. Det blev mycket ponnysparkar och en hel del pet med pisken. Det var dock inte alltid som det blev rätt reaktion heller. Förr spark mot skänkeln eller spöet.
Tränaren tyckte att jag skulle rida på rejält och hellre i övertempo (eller i vart som kändes som övertempo för dressyrridning). Men det var ju det där med att vara bekväm. Jag tror att både jag och Hisan är lite bekväma.
Jag köper tänket även om det kändes som hålla i och sparka på. Jag vet ju att jag är för mesig och låter honom få bli bekväm allt för ofta.
Han reagerade massor på lindorna idag. Jag tror att det var för att han blev varm i släpet redan på vägen dit. Sedan var han asförbannad på dem tills de plockades av. Vi behövde arbetsro under passet. :D
Mot slutet av passet reagerade han med ilska mot att han inte fick bestäma fart och vara bekväm också. Ändå måste jag säga att han reagerade moderat ändå. Han stannade, backade och sparkade. Inga brall eller språng. Nåväl bitvis kom bjudningen och han kändes fin.
Nu skall jag fundera igenom passet och bestämma mig för vad jag tyckte fullt ut.
I morgon skall Hisan vila och jag skall ägna lite tid åt fölis. Sedan skall jag rida dressyr igen på lördag och känna mig för.
Jag var nyfiken på honom som tränare efter allt vad de andra i stallet som rider för honom har berättat. Så sagt och gjort vi bokade en träning.
Det var ju helt klart intressant att rida för honom och jag har en hel del att analysera och fundera över.
Det jag gillade med träningen var att han ville fokusera på att få bjudning i Hisan. Det behöver vi verkligen på flera plan och bjudning kommer att hjälpa mig i hoppningen också.
Han gillade också Hisan skarp. Men det är svårt att inte gilla honom.
Det jag kanske inte gillade så mycket var att han definitivt tyckte att jag skulle byta till ett annat bett, vilket som i metall typ och snöra ihop mulen med en remontnosgrimma. Det är väl inte rikigt min melodi. Jag kan köpa idén med nosgrimman om den spänns normalhårt. Och jag är på jakt efter ett annat bett till dressyren men Hisan skall ju gilla det också.
Han tyckte att jag släpte efter på tyglarna i tid och otid och att det förhindrade vår kommunikation. Jag är helt med på att jag låter tyglarna glida. Men jag gör det automatiskt, det är en sådan där grej (en av många) som jag bara gör utan att tänka på det.
Jag skall i stället hålla i tygeln och vara flexibel i armen. I teorin köper jag det, jag skall bara utföra det i praktiken också... vilket är svårare. Känslan blev att jag i stället krampaktigt höll i en allt för kort tygel. Men det brukar vara som så att det känns fel till en början eftersom det är ovant.
Sedan var det det där med bjudningen. Hisan svarar ju inte alltid fram för skänkeln. Det blev mycket ponnysparkar och en hel del pet med pisken. Det var dock inte alltid som det blev rätt reaktion heller. Förr spark mot skänkeln eller spöet.
Tränaren tyckte att jag skulle rida på rejält och hellre i övertempo (eller i vart som kändes som övertempo för dressyrridning). Men det var ju det där med att vara bekväm. Jag tror att både jag och Hisan är lite bekväma.
Jag köper tänket även om det kändes som hålla i och sparka på. Jag vet ju att jag är för mesig och låter honom få bli bekväm allt för ofta.
Han reagerade massor på lindorna idag. Jag tror att det var för att han blev varm i släpet redan på vägen dit. Sedan var han asförbannad på dem tills de plockades av. Vi behövde arbetsro under passet. :D
Mot slutet av passet reagerade han med ilska mot att han inte fick bestäma fart och vara bekväm också. Ändå måste jag säga att han reagerade moderat ändå. Han stannade, backade och sparkade. Inga brall eller språng. Nåväl bitvis kom bjudningen och han kändes fin.
Nu skall jag fundera igenom passet och bestämma mig för vad jag tyckte fullt ut.
I morgon skall Hisan vila och jag skall ägna lite tid åt fölis. Sedan skall jag rida dressyr igen på lördag och känna mig för.
Hoppa högt
Idag har jag åkt med Hisan i ett regnigt och dimmigt landskap ner till Svartesjö gård. Vägen slingrade sig fram genom bokskogen och det var verkligen vackert. Vi åkte till och med förbi Häckberga slott, och en massa sjukt snygga gårdar. Det finns en massa platser här omkring som jag inte känner till.
I vart fall hålls det train & jump på denna gården. Det innebär att man för en billig peng kan nytja deras hinder och hoppa en liten bana. De hindren som finns är mycket färgglada och av tävlingskarraktär.
Anledningen till att jag åkte ner där var för att Hisans tilltänkta tävlingsryttare skulle kunna få möjlighet att prova honom i så skarpt läge som det gick utan att tävla på riktigt.
I vart fall bestämde sig vädret för att det skulle vara uppehåll vilket var super.
Vi la upp en banan på dryga metern som Hisan först hoppade eller klev över kan vi säga. Sedan höjde vi upp hindren till vad jag tycker är sjukt högt. Hisan hoppade även det utan bekymmer. Så nu är han anmäld till två 1.20 klasser i Flyinge den 22-23:e. Nu blir det allvar av med andra ord. ;)
I vart fall hålls det train & jump på denna gården. Det innebär att man för en billig peng kan nytja deras hinder och hoppa en liten bana. De hindren som finns är mycket färgglada och av tävlingskarraktär.
Anledningen till att jag åkte ner där var för att Hisans tilltänkta tävlingsryttare skulle kunna få möjlighet att prova honom i så skarpt läge som det gick utan att tävla på riktigt.
I vart fall bestämde sig vädret för att det skulle vara uppehåll vilket var super.
Vi la upp en banan på dryga metern som Hisan först hoppade eller klev över kan vi säga. Sedan höjde vi upp hindren till vad jag tycker är sjukt högt. Hisan hoppade även det utan bekymmer. Så nu är han anmäld till två 1.20 klasser i Flyinge den 22-23:e. Nu blir det allvar av med andra ord. ;)
Födelsedag
Idag fyller Hisan 9 år på riktigt. Jackson fyller 1 år idag också... men detta är Hisans blogg.
Är det födelsedag skall man bara göra roliga saker.
Alltså fick Hisan gå ut på gräs för första gången för i år i eftermiddag. Han får gå i den roliga hagen med en kulle och en massa stockar i. Snacka om överblick där uppifrån. :D
När jag kom till stallet blev det färd av till Jans för galoppjobb. Vi började med skritt på tippen. Växtligheten har verkligen tagit fart där nu. Vi kom inte fram på samma ställe som för två veckor sedan. Åtta vändor blev det sedan på banan och Hisan fick springa på riktigt rejält i fysprång på slutet.
Uppförandet var prickfritt. Till nästa galoppjobb får jag våga mig på att rida i galoppsadeln.
Dusch efteråt och så stora äpplen när han kom tillbaka till stallet.
Jag hoppas att han uppskattade sin dag!
Och ja, jag vet att hästar inte bryr sig om sådant...
Är det födelsedag skall man bara göra roliga saker.
Alltså fick Hisan gå ut på gräs för första gången för i år i eftermiddag. Han får gå i den roliga hagen med en kulle och en massa stockar i. Snacka om överblick där uppifrån. :D
När jag kom till stallet blev det färd av till Jans för galoppjobb. Vi började med skritt på tippen. Växtligheten har verkligen tagit fart där nu. Vi kom inte fram på samma ställe som för två veckor sedan. Åtta vändor blev det sedan på banan och Hisan fick springa på riktigt rejält i fysprång på slutet.
Uppförandet var prickfritt. Till nästa galoppjobb får jag våga mig på att rida i galoppsadeln.
Dusch efteråt och så stora äpplen när han kom tillbaka till stallet.
Jag hoppas att han uppskattade sin dag!
Och ja, jag vet att hästar inte bryr sig om sådant...
Söndagsmys
Idag började jag med mys med Lilla och Lena.
Idag kom den lilla fram direkt i boxen och nosade och jag fick klappa utan att jag ens försökte hålla i henne. Framsteg med andra ord.
Jag gjorde lite ledövningar men rätt snart var den lilla trött och la sig till rätta i halmen. Jag passade på att köra en runda med Håvard medan hon vilade i lugn och ro. Lena var mindre nöjd med att bli lämnad inne, men hon fann sig i situationen.
Därefter blev det ridning av Hisan.
Dressyr i paddocken var vad som stod på planeringen idag.
Jag måste bara skriva igen att jag är supernöjd med honom. Hela vintern känns det som att jag har klagat så nu är det dax att berömma.
Till en början var han lite motig i traven och gick emot bettet i största allmänhet. Jag backade då till skritt och det fungerade. När jag väl hade fått kläm på skritten fungerade också traven super. Vi gjorde öppna och sluta utan minsta lilla mostånd längs långsidorna.
I galoppen var han också fin. Inga protester alls och gjode både byten exakt när jag bad om det och gick i förvänd galopp utan bekymmer.
Samarbetet fungerade prickfritt med andra ord. :D
I morgon fyller Hisan 9 år på rikigt. Det skall firas med en påse morötter eller äpplen för hans del.
Idag kom den lilla fram direkt i boxen och nosade och jag fick klappa utan att jag ens försökte hålla i henne. Framsteg med andra ord.
Jag gjorde lite ledövningar men rätt snart var den lilla trött och la sig till rätta i halmen. Jag passade på att köra en runda med Håvard medan hon vilade i lugn och ro. Lena var mindre nöjd med att bli lämnad inne, men hon fann sig i situationen.
Därefter blev det ridning av Hisan.
Dressyr i paddocken var vad som stod på planeringen idag.
Jag måste bara skriva igen att jag är supernöjd med honom. Hela vintern känns det som att jag har klagat så nu är det dax att berömma.
Till en början var han lite motig i traven och gick emot bettet i största allmänhet. Jag backade då till skritt och det fungerade. När jag väl hade fått kläm på skritten fungerade också traven super. Vi gjorde öppna och sluta utan minsta lilla mostånd längs långsidorna.
I galoppen var han också fin. Inga protester alls och gjode både byten exakt när jag bad om det och gick i förvänd galopp utan bekymmer.
Samarbetet fungerade prickfritt med andra ord. :D
I morgon fyller Hisan 9 år på rikigt. Det skall firas med en påse morötter eller äpplen för hans del.
Lillan är 4 veckor och uteritt
Idag har Hisan och jag varit med stallkamraterna i Flyinge och ridit.
Jag var lite orolig för hur Hisan skulle uppföra sig med tanke på gårdagens vila och att hans tidigare uppförnade så jag blev mycket glad när han idag uppförde sig i stort sett prickfritt.
Jag får försöka glömma bort att det har varit så så att jag inte förväntar mig bekymmer och på så vis skapar dem.
Vi red längs med ån och över travbanna. När vi sedan kom fram till galoppbanan såg vi att den var stängd på grund av kvarkasmittan som finns i ett av stallarna på Flyinge. Hagarna som tillhör det stallet ligger på galoppbanans innerplan och det är därför som den är avtängd. Vi fick i stället rida en annan väg och avslutade med att rida lite på Flyinges terrängbana.
Först red vi genom vattenhindret. Hisan var först lite tveksam med efter att han hade skrittat och travat genom det kunde han till och med galoppera igenom utan bekymmer.
Därefter glömde jag tydligen bort lite av min mesighet och lyckades med att hoppa flera terränghinder på raken med bjudning i Hisan. Riktigt hur det gick till vet jag inte men jag hoppas kunna fortsätta på den vägen.
Jag är supernöjd med dagens ritt.
Efter ett kort pit-stop hemma åkte jag ner till Lena och fölis. Den lilla är faktiskt 4 veckor nu.
Hon är nästan en vecka äldre än hingstkompisen men hon är bra mycket mindre.
I vart fall tog jag in henne och Lena för att Lena skulle få äta och jag skulle kunna få pyssla med henne.
Jag testade att skapa tryck med grimman som hon skulle ge efter för. Jag tyckte att det fungerade bra och hon var direkt med på att böja huvudet. Så mycket mer blev det inte idag. Vi tar det ett steg i taget.
När jag sedan borstade på Lena kunde jag stå mellan dem utan att den lilla skyndade iväg från mig. Jag kunde även vända mig och och klappa henne utan att hon gick undan. Hon kom även fram till mig idag i boxen och gick med på att bli klappad. Så hanteringen går framåt. :D
Jag var lite orolig för hur Hisan skulle uppföra sig med tanke på gårdagens vila och att hans tidigare uppförnade så jag blev mycket glad när han idag uppförde sig i stort sett prickfritt.
Jag får försöka glömma bort att det har varit så så att jag inte förväntar mig bekymmer och på så vis skapar dem.
Vi red längs med ån och över travbanna. När vi sedan kom fram till galoppbanan såg vi att den var stängd på grund av kvarkasmittan som finns i ett av stallarna på Flyinge. Hagarna som tillhör det stallet ligger på galoppbanans innerplan och det är därför som den är avtängd. Vi fick i stället rida en annan väg och avslutade med att rida lite på Flyinges terrängbana.
Först red vi genom vattenhindret. Hisan var först lite tveksam med efter att han hade skrittat och travat genom det kunde han till och med galoppera igenom utan bekymmer.
Därefter glömde jag tydligen bort lite av min mesighet och lyckades med att hoppa flera terränghinder på raken med bjudning i Hisan. Riktigt hur det gick till vet jag inte men jag hoppas kunna fortsätta på den vägen.
Jag är supernöjd med dagens ritt.
Efter ett kort pit-stop hemma åkte jag ner till Lena och fölis. Den lilla är faktiskt 4 veckor nu.
Hon är nästan en vecka äldre än hingstkompisen men hon är bra mycket mindre.
I vart fall tog jag in henne och Lena för att Lena skulle få äta och jag skulle kunna få pyssla med henne.
Jag testade att skapa tryck med grimman som hon skulle ge efter för. Jag tyckte att det fungerade bra och hon var direkt med på att böja huvudet. Så mycket mer blev det inte idag. Vi tar det ett steg i taget.
När jag sedan borstade på Lena kunde jag stå mellan dem utan att den lilla skyndade iväg från mig. Jag kunde även vända mig och och klappa henne utan att hon gick undan. Hon kom även fram till mig idag i boxen och gick med på att bli klappad. Så hanteringen går framåt. :D
Tja
Denna arbetsveckan slutade som den började... med huvudvärk.
Hisan fick därför vila. Men jag passade på att avmaska honom då han hade lyckats med att skaffa sig en ansenlig mängd mask sedan senaste avmaskningen. Undrar var han plockade upp dem. Nåväl, nu är de snart ett minne blott.
Jag har tittat på bilder i datorn i brist på annat roligt.
Sådan skillnad det är på dessa 5 år som jag har haft honom nu. Här är i vart fall ett litet axplock, mestadels från tävlingar. Det är ju inte så ofta som man har kameran i högsta hugg annars.
Till bilderna
I morgon får jag försöka uppbringa lite mer energi. Jag har planer på uteritt med Hisan och så ledövningar med fölis. Risken är väl dock att mina planer regnar bort.
Hisan fick därför vila. Men jag passade på att avmaska honom då han hade lyckats med att skaffa sig en ansenlig mängd mask sedan senaste avmaskningen. Undrar var han plockade upp dem. Nåväl, nu är de snart ett minne blott.
Jag har tittat på bilder i datorn i brist på annat roligt.
Sådan skillnad det är på dessa 5 år som jag har haft honom nu. Här är i vart fall ett litet axplock, mestadels från tävlingar. Det är ju inte så ofta som man har kameran i högsta hugg annars.
Till bilderna
I morgon får jag försöka uppbringa lite mer energi. Jag har planer på uteritt med Hisan och så ledövningar med fölis. Risken är väl dock att mina planer regnar bort.
Hjärnsläpp
Och det är inte jag som står för det denna gången utan Lena.
Jag har inte varit hos Hisan idag utan nere hos fölis. Jag tog in dem och pysslade med fölet. Jag kan lyfta benen och hon hade grimman på utan bekymmer. Jag skall börja lite med ledöningar. Dagens försök gick inte så bra. Anledningen är att jag inte har en susning hur jag skall lära henne att följa mig. Men jag klurar väl ut det i sinom tid. Dock kom hon fram till mig när jag satt på huk i boxen vilket var ett stort framsteg.
Efteråt skulle vi släppa ut Lena och Lisa med respektive föl i hagen bredvid de andra så att de får gå tillsammans på en större yta.
När vi släpte dem fick Lena mega hjärnsläpp då hon helt glömde bort sitt föl och började springa längs staketet med de andra hästarna på andra sidan. Fölis blev ensam och sprang och gnäggade efter mamma som inte alls var i samma värld.
Fölis kom nära staketet och då kom plötsligt Lena springande så att fölet blev trängt och hoppade igenom staketet. Så ett tag hade vi ett stycke skärrad Lena i hagen som nu kom ihåg att hon hade ett föl men som var så skärrad att hon inte gick att fånga och ett stycke löst svårfångat föl som förtvivlat letade efter sin något puckade mamma.
Annette och Natalie lyckades fånga den lilla och återbörda henne till hagen där Lena lyckligtvis visade henne lite mer intresse.
Detta var ju en inte allt för smickrande egenskap som mamma som visades upp av Lena. Mitt beslut att inte betäcka i år igen fick helt plötsligt ytterligare en dimention.
Lena visade dock upp sin bländande trav i hagen och det är ju possitivt i alla fall. Den lilla kliver på bra när hon springer så det kommer nog att bli bra. Och hon visade även fin hoppteknik... hoppas nu att det är rätt Quite Easy hon är efter ändå...
Jag har inte varit hos Hisan idag utan nere hos fölis. Jag tog in dem och pysslade med fölet. Jag kan lyfta benen och hon hade grimman på utan bekymmer. Jag skall börja lite med ledöningar. Dagens försök gick inte så bra. Anledningen är att jag inte har en susning hur jag skall lära henne att följa mig. Men jag klurar väl ut det i sinom tid. Dock kom hon fram till mig när jag satt på huk i boxen vilket var ett stort framsteg.
Efteråt skulle vi släppa ut Lena och Lisa med respektive föl i hagen bredvid de andra så att de får gå tillsammans på en större yta.
När vi släpte dem fick Lena mega hjärnsläpp då hon helt glömde bort sitt föl och började springa längs staketet med de andra hästarna på andra sidan. Fölis blev ensam och sprang och gnäggade efter mamma som inte alls var i samma värld.
Fölis kom nära staketet och då kom plötsligt Lena springande så att fölet blev trängt och hoppade igenom staketet. Så ett tag hade vi ett stycke skärrad Lena i hagen som nu kom ihåg att hon hade ett föl men som var så skärrad att hon inte gick att fånga och ett stycke löst svårfångat föl som förtvivlat letade efter sin något puckade mamma.
Annette och Natalie lyckades fånga den lilla och återbörda henne till hagen där Lena lyckligtvis visade henne lite mer intresse.
Detta var ju en inte allt för smickrande egenskap som mamma som visades upp av Lena. Mitt beslut att inte betäcka i år igen fick helt plötsligt ytterligare en dimention.
Lena visade dock upp sin bländande trav i hagen och det är ju possitivt i alla fall. Den lilla kliver på bra när hon springer så det kommer nog att bli bra. Och hon visade även fin hoppteknik... hoppas nu att det är rätt Quite Easy hon är efter ändå...
Back in buisness
Min huvudvärk håller i sig... inte allt så kraftig men den gör sig påmind återkommande under dagen.
Turligt nog hade jag lämnat bort gårdagens ridning av Hisan till medhjälparen. Tyvärr tappade Hisan henne och drog hem i full kareta genom byn, och slideade längs grusvägen när han sprang så snabbt att han inte hann med att svänga in till gårdsplanen och stallet... Medhjälparen klarade sig enligt uppgift bra och Hisan hade inte en skråma. Till råga på allt uppförde han sig mycket bra idag när jag red trotts att jag känner mig mycket mosig och halft kraftlös.
Kanske borde jag tränar mera så... lösträning i full mundering i byn... ;)
Nåväl, jag höll mig inte så lugn igår som jag borde... så jag har typ spaghetti-armar idag. Jag körde nämligen en svatt galen häst på Jans bana... och nej, det var inte Lena. Vi skengalopperade ett halvt varv men lyckades ta oss tillbaka till stallet i slutet av varvet i skritt... käken knäcktes. Den byttes och hästen fick gå ut igen fast nu med Jan i sulkyn. Det varade i två varv som i och för sig såg hyfsat lugna ut i jämförelse, sedan small ryggstycket... in igen och ut med Göran i sulkyn. Den skall kvala på lördag... jag vågar inte ens titta... och den kommer jag aldrig att sätta mig upp bakom igen. Jag är glad att det gick bra och ingen blev skadad. Jag har bara lite träningsverk i armarna...
Nu till dagens övningar. Hisan och jag var i Flyinge med Skrymslan och hoppade. Det var Fredrik som höll i det idag och han körde traktor och flyttade på hinder hoppandes på kryckor. Han bröt benet för en månad sedan så att det gick rakt av. Det såg inte helt bekvämt ut när han hoppade omkring där på ridbanan.
Vi var på deras nybyggda ridbanan som ligger alldeles bredvid parkeringen. Jämfört med stora åbanan kändes den ganska liten men underlaget var super så det vägde upp.
Hisan var pigg med mycket ridbar. Och tur var väl det med tanke på mitt tillstånd. Han bjöd bra och det var mycket vatten och tittgrejer med, utom när jag skulle rida ann på den sista banan. Då hade vi somnat till. Och det är ju så jag rider allt som oftast. Hisan är inte framme och vad händer... jo han hoppar undan och vägrar. Efter lite väckning... och idag var han så pass att jag faktiskt "vågade" gå på honom rejält och han svarade på precis rätt sätt och då hoppade han super. Vi avslutade med att hoppa en linje räcke med vatten, fem språng ut på oxer upplagd på 1.20 och det kändes kanon.
I morgon vilar Hisan från mig igen och jag skall i stället hinna med fölis och kanske att jogga också om jag känner mig lite piggare.
Turligt nog hade jag lämnat bort gårdagens ridning av Hisan till medhjälparen. Tyvärr tappade Hisan henne och drog hem i full kareta genom byn, och slideade längs grusvägen när han sprang så snabbt att han inte hann med att svänga in till gårdsplanen och stallet... Medhjälparen klarade sig enligt uppgift bra och Hisan hade inte en skråma. Till råga på allt uppförde han sig mycket bra idag när jag red trotts att jag känner mig mycket mosig och halft kraftlös.
Kanske borde jag tränar mera så... lösträning i full mundering i byn... ;)
Nåväl, jag höll mig inte så lugn igår som jag borde... så jag har typ spaghetti-armar idag. Jag körde nämligen en svatt galen häst på Jans bana... och nej, det var inte Lena. Vi skengalopperade ett halvt varv men lyckades ta oss tillbaka till stallet i slutet av varvet i skritt... käken knäcktes. Den byttes och hästen fick gå ut igen fast nu med Jan i sulkyn. Det varade i två varv som i och för sig såg hyfsat lugna ut i jämförelse, sedan small ryggstycket... in igen och ut med Göran i sulkyn. Den skall kvala på lördag... jag vågar inte ens titta... och den kommer jag aldrig att sätta mig upp bakom igen. Jag är glad att det gick bra och ingen blev skadad. Jag har bara lite träningsverk i armarna...
Nu till dagens övningar. Hisan och jag var i Flyinge med Skrymslan och hoppade. Det var Fredrik som höll i det idag och han körde traktor och flyttade på hinder hoppandes på kryckor. Han bröt benet för en månad sedan så att det gick rakt av. Det såg inte helt bekvämt ut när han hoppade omkring där på ridbanan.
Vi var på deras nybyggda ridbanan som ligger alldeles bredvid parkeringen. Jämfört med stora åbanan kändes den ganska liten men underlaget var super så det vägde upp.
Hisan var pigg med mycket ridbar. Och tur var väl det med tanke på mitt tillstånd. Han bjöd bra och det var mycket vatten och tittgrejer med, utom när jag skulle rida ann på den sista banan. Då hade vi somnat till. Och det är ju så jag rider allt som oftast. Hisan är inte framme och vad händer... jo han hoppar undan och vägrar. Efter lite väckning... och idag var han så pass att jag faktiskt "vågade" gå på honom rejält och han svarade på precis rätt sätt och då hoppade han super. Vi avslutade med att hoppa en linje räcke med vatten, fem språng ut på oxer upplagd på 1.20 och det kändes kanon.
I morgon vilar Hisan från mig igen och jag skall i stället hinna med fölis och kanske att jogga också om jag känner mig lite piggare.
Träckprov
Igår var jag hemma från jobbet med huvudvärken Allan. Jag tror att jag har någon förkylning på gång tyvärr.
Bara enkelt stallarbete var nog så det blev vila för Hisan.
Det var dessutom dax för träckprov. Hisan brukar inte vara den som är den och jag brukar springa och plocka högar efter honom titt som tätt i stallgången. Men inte idag...
Jag testade att vänta, ta ut kompisarna och lämna honom kvar. Spola benen... (det brukar komma en massa högar i spolspiltan). Men slutligen när jag baxade fram släpet kom högen och provet kunde skickas in.
Kanske hade den kommit ändå utan att jag fixade med en massa saker... men jag är otålig som ni vet.... :D
Bara enkelt stallarbete var nog så det blev vila för Hisan.
Det var dessutom dax för träckprov. Hisan brukar inte vara den som är den och jag brukar springa och plocka högar efter honom titt som tätt i stallgången. Men inte idag...
Jag testade att vänta, ta ut kompisarna och lämna honom kvar. Spola benen... (det brukar komma en massa högar i spolspiltan). Men slutligen när jag baxade fram släpet kom högen och provet kunde skickas in.
Kanske hade den kommit ändå utan att jag fixade med en massa saker... men jag är otålig som ni vet.... :D
Från "vår-vild" till världens bästa Hisan
Det har varit tre händelserika dagar och jag har inte kommit hem förrän sent och då inte orkat blogga...
I fredags var jag iväg med Hisan till Jans och red jobb. Han fick galoppera på bra men behövde inte gå fort i fyrsprång. Han hade dock sett till själv att det blev två heat på träningen och den första delen var rejäl.
Jag hade nämligen problem att först fånga honom i hagen där han övade på krumsprång på liten yta med tvist. Visst står han inte i någon stor hage men ytan han använde för att kasta sig runt och fara i luften var typ en fjärdedel av hagytan. Det var halsbrytande att se. Med nöd och näppe lyckades jag fånga honom och släppa ut honom i paddocken där han fortsatte att fara rundor i ytterligare 10 minuter, men dock på en större yta.
Jag plockade sedan in en svettig och färdigvärmd häst som transporterades till det "riktiga jobbet".
Det uppsuttna jobbet fungerade fint som jag har beskrivit tidigare. Det avslutades med ett bad med schamponering för mister Hisan.
Jag åkte därefter ner till min lilla för att ta in och pyssla med henne. Jag fick i boxen klappa henne utan att hålla fast så det tar sig om än sakta. Hon är reserverad den lilla.
I lördags var det dax för tävling med Hisan.
Eftersom fredagens jobb blev lite tuffare än vad jag ursprungligen tänkt var jag lite orolig över Hisans tillstånd.
Han stod och sov i släpet och var lite loj till en början. Men det innebar också att jag kunde rida honom på tävlingsplatsen. Vi kunde möta andra hästar utan att han kastade sig och han for inte heller iväg efter hindren i otäcka brallar. Helt super med andra ord. Jag red fram rejält men var sparsam med hoppande för att inte jaga upp mig själv på framridningen.
Inne på banan var han pigg men jag tappade vänster ytter så att han stack ut i en högersväng till hinder nummer två.
Jag hänger inte med i alla svängar i humör nyligen. Jag är dåligt perseptiv som ryttare. Ena gången så har han brallat så in i bomben för att sedan hoppa klas med bjudning till att nästa gång vara taggad till tusen men utan brall och måste bromsas massor för att det inte skall gå i 190. Och nu i det gamla normalläget, pigg men behöver drivning för att komma till bjudning. Dessa tillstånd har vi nu passerat på en dryg veckas tid. Jag måste skärpa till mig för att hänga med...
Till nästa klass hoppade jag fram lite mer och fick ett bra tryck i honom som varade till det sjätte hindret som var en stor oxer där jag på nytt tappade ytterskänkeln i högersvängen och inte hade hundra bjudning. Vi hade dessutom rivit hinder nummer två.
Det som var possitivt och som jag skattar högt var att jag har återfått ridbarheten och kan slappna av själv. Dessutom kom vi till start i båda klasserna. Jag måste dock rida bättre... men det är ju knappt någon nyhet vid detta laget.
Idag har jag klappat mitt föl, grävt upp otaliga bladrosetter av stånds i hagen och kört Håvard.
Sedan har jag ridit ett kort pass i paddocken med Hisan efter att vi ridit ut en kort runda. Jag hade dressyrsadeln och han var härligt avslappnad hela tiden. Vi kunde galoppera på fältet på hemvägen utan brall eller ens tillstymelse till spänning i honom.
Jag tror bestämt att jag har fått min Hisan tillbaka... världens bästa Hisan, inte vår-vilda-Hisan, tilt-Hisan eller allan-ballan-Hisan som har funnits hos mig ett tag.
