Snorhalt

Idag har jag varit ute och kört igen.

Först var jag nere hos fölis. Hon mår bra men det är så trist att bara se henne i mörker. Jag kan inte göra något. Jag får knappt komma nära. Suck, säger jag bara.

Det frös sedan på under kvällen och det var nära att det hände en olycka i Sandby när en bil med hästsläp knappt kom upp för backen mot Dalby och de andra bilisterna gjorde galna omkörningar.
Jag är glad att jag inte försökte ta mig iväg med släp själv.

I stället begav jag mig ut med Lena i vagn. Hon var superpigg men nöjde sig med att takta lite.
Det blev dock ingen lång tur för jag frös så in i bomben om fingrarna.
Uppförandet när vi körde ut från stallet får hon en guldstjärna för dessutom.

Sedan blev det en tur med Hisan längs grusvägarna. Stallägaren följde med på den nya hästen och vi travade i snön i kanten. Bitvis var det drivbildning så Hisan fick lyfta lite på tassarna. Bara skritt och trav.

Båda hästarna får gå broddade permanent så länge det är halt. Jag vill inte att de halkar. Det var dock ren tur att jag hade broddar så det räckte till båda... jag har ju inte dubbla uppsättningar av allt... än... ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0