Hoppning med fokus på sitsen

Igår var jag nere i Stallerhult igen och tränade för Tord.

Det dumma med de träningarna är att det blir så sent hem och då orkar jag inte skriva inlägg. Anledningen till att jag skulle vilja skriva det direkt är också att Tord är mycket intressant och pratar massor. Tyvärr är det ju så att det är knepigt att lyckas med att komma ihåg allt om det går för lång tid... och en natt är lång tid när det gäller sådant.

I vart fall blev det fokus på samling denna gången. Tord pratar om första, andra och tredje tygeltaget enligt amerikans lära om hur man tränar hopphästar. Jag kan inte för mitt liv komma ihåg namnet på amerikanen, jag skulle nämligen vilja läsa boken. Mycket irriterande.

Tredje tygletaget är samlande och det var det vi skulle öva på. Tredje tygeltaget är passivit och kräver en häst som bjuder framåt och är avslappnad/lösgjord.
Hisan tyckte att det var lite onödigt jobbigt att samla sig och jobba sådär en torsdagskväll men gick efter lite trugande i en fin form och samlade sig super. Lite väl bra också visade det sig på slutet eftersom jag har lite vårt att ställa om då vi lyckades få plats med två språng i en kombination avsedd för ett språng. I tisdags blev det tvärt om, då skulle vi rida ett avståd på tre språng med tog det på två.

Ett bekymmer jag har är att jag har svårt att ändra mig. Har jag börjat att samla är jag gärna kvar där även om jag blir tillsagd att öka.
Jag vill gärna skylla på att jag är trött i huvudet efter jobb men jag är rädd att det inte är hela sanningen utan det är mer sådan jag är. Jag får bli lite mer allert och fokuserad helt enkelt även på kvällarna. Är svaret kaffe mon tro?

Vi hoppade bara små hinder denna gången på olika linjer. Det är en träning i min smak då fokus ligger mer på sits och grundridning än de där stora sprången. Man kan hoppa så många fler små språng och det är ju träning vi sysslar med.

För Hisans del gick träningen super. Han kändes mjuk och fin. Dock var hans uppflörande i början av passet när jag skulle rida honom in i ridhuset under all kritik. Hans Skrymsla var ju med och han kunde inte lämna henne utanför ridhuset och gå in där själv. Han kunde inte heller slappna av förrän hon kom in.

På tal om det där med bristande fokus hos mig. Jag missade att spänna sadelgjorden så vi var lite överdrivet vingliga under passet. Sedan missade jag helt att korta stigbyglarna inför hoppningen. Det stämmer inte lika bra för mig när de blir lite längre.
Jag har åkt på en rejäl förkylning nu när jag kom hem så jag skyller på det... man tänker trögd när man är snorig. Mindre syre till hjärnan kanske?

Kommentarer
Postat av: Ullis

Antony Phalman heter amerikanen och hans bok heter Träna hästen för hoppning.



Nu skall jag bara se till att få tag på den också.

2010-09-24 @ 10:30:41
Postat av: Ullis

Och amerikanen visade sig vara en holländare efter lite koll på nätet. Rätt stavning på namnet skall dessutom vara Anthony Paalman.

Google is da shit!

2010-09-24 @ 10:38:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0