Kantarellspaning och träskmonster

I måndags åkte och till Vombskogen med Hisan. Det var evigheter sedan sist.

Som sällskap hade vi en av Hisans favorit damer, Skuttelin.

Vi mattar satt och spanade efter kantareller från hästryggarna. Man får en så bra överblick när man ser allt från ovan. Vi hittade massor, men de var supersmå och måste växa till sig.

Allt mitt vattenpölsridande på Hisan börjar ge utdelning. Nu är det helt plötsligt kul att galoppera när det stänker, inte läskigt. Dock tyckte fröken Skuttelin inte likadant. När det helt plötsligt började klafsa bakom tyckte hon att det var dax att lägga benen på ryggen för att inte bli upphunnen av träskmonstret... :D
Monstret förvandlades i ett nafs till Hisan igen och allt var lugnt.

Igår vilade båda hästarna.

Idag har jag varit på upptäcksfärd på Hisan. Vi skulle se hur den där backen som jag har hört talas om såg ut. Tja, det där med referensramar är ju som det är. Det var en skånsk backe om man säger så. Jag som är från Småland fick verkligen anstränga mig för att alls se att det gick uppför... kanske ytterst, ytterst lite. ;)

Tyvärr var underlaget rikigt kasst då de hade lagt rikigt stora stenar på hela vägen. Om jag skall kunna köra Lilla där är det skor på som gäller så det kommer att få vänta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0