Tappat sugen...

Detta med att hästarna inte fungerar fullt ut och att det är så förbaskat mörkt tar knäcken på mig. Jag har inte orkat skriva några inlägg just därför.

Förra helgen var Hisan fortfarande inte ren när jag sprang med honom. Jag la därför ett jodopaxomslag då han nu var rejält varm i hoven.

På måndagen kom hovslagaren ut och klämde på hans hov med visitertången. Bara för att hovslagaren kom var hoven dessutom sval och han reagerade inte ett dyft på något alls. Han tog av skon och la om den. Innan hovslagaren kom sprang jag med honom och han travade upp rent. Så man skulle kunna säga att han kom i onödan.
Efter besöket gick jag till och med ner med Hisan i ridhuset och travade en kort bit för att känna efter. Igen reaktion...

I tisdags skrittade jag ut med båda hästarna i mörkret längs den gamla terrängbanan. Hisan kändes fräsch.

Min medryttare red i onsdags och hon tyckte att han kändes lite sådär då. Men i torsdags kunde jag inte känna något. Man kan ju bli galen för mindre.

Lilla har varit med ut varje kväll när jag har ridit Hisan. Hon har skött sig fint måste jag säga.

Samma sak i fredags, en kort tur längs terrängbanan. Lite trav längs en upplyst grusväg som kändes bra.

Jag vet inte rikigt vad jag skall säga. Jag känner ingen hälta men jag tvivlar på mig själv, vilket jag aldrig brukar göra...

Igår red jag ut igen. En rikigt dålig dag att göra det på då det regnade iskallt på tvären och blåste storm.

Hästarna tyckte också att det var en väldigt dålig idé och ställde till lite bekymmer då de ansåg att det fanns hästätande presenningar och livsfarliga människor med illblåa paraplyer ute i buschen.
När vi väl kom på rätt kurs igen gick det bra... Jag har ju inte allt för stor vana att vara ute med två hästar.

Idag var Emmy med ut igen och jag körde Lilla.
Vi travade lite och jag passade på att titta på Hisan från sidan. Jag kan säga att jag inte ser något nu heller...

Så i morgon skall jag se hur han är på böjt spår. Känner jag inget då heller få jag avskriva det annars får det utredas. Så dumt bara att jag skall tvivla på mig själv. Men jag har ju heller ingen erfarenhet av hovbölder.

Lilla är så fin. Pigg glad och tog sig till och med an vattenpölarna och gick mitt i. Hon går rakt och travar rakt i vagnen. Jag tror att vi är på rätt språr.
Vi får hålla tummarna för att det inte fryser på nu för då blir det omöjligt att ens skritta henne vid hand. Det lär bli helt galet knögligt och det vill jag inte utsätta varesig henne eller Hisan för.

Jag hoppas på att återfinna sugen nu i vart fall. Det vänder snart och går mot ljusare tider och det är ju alltid något att se fram emot.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0