Världens duktigaste lilla häst

Min lilla häst har idag knatat på släpet två gånger utan att tveka. Stod som ett ljus hela vägen, men hon ogillade när vi stod stilla.

Hon har visat suveränt uppförande på kliniken.

Blivit friröntgad i alla benen. Inga lösa benbitar hittades i någon led.

 
Här är en bild på vänster has som är den som är svullen.

Kirurgen skall konsulteras för säkerhets skull och de rekomenderade att jag röntgar om om ca ett halvår för att utesluta att något uppkommit i och med att vi inte kan förklara svullnaden.

Nu är det ju möjligt att hon faktiskt har vrickat sig eller fått en spark ändå. Men nu är värsta scenariot (lös benbit)kunnat uteslutats.

Jag är så stolt över henne idag. Så duktig hon var.


Måndag igen

Fullt ös som vanligt. Jag har överhuvudtaget inte hunnit sitta framför datorn hemma på en vecka. Jag har ju det mesta i mobilen. Jag kan dock inte blogga i den. Så här kommer en bunt inlägg på en och samma gång. :)

Jag fick tid till röntgen i morgon. Eftersom lillan inte har åkt i mitt släp och lilla lukan har varit trasig i över ett halvår fick jag lite panik. Jag åkte i ilfart till Flädie och inhandlade ett beck och lite skruvar och muttrar.
Sedan bråkade jag med släpet en lång stund för att kunna fästa det.
Jag kan säga att det känns i ryggen rejält nu.

Men nu kan luckan vara uppfälld. :D

Jag har den alltid nere när jag kör Hisan, därför har jag inte brytt mig.
Men första turen på motorvägen med den lilla är det nog bra om det är stängt runt henne.

Röntgen kommer att ske på Jägersrokliniken.

Utöver att bråka med släpet hann jag med passa när hovslagaren kom till Hisan och även rida en liten sväng.

Det blev en halvtimmes kravlös ridning, mest i skritt men också lite trav och galopp. Vi tog oss över den lilla bäcken igen dessutom. Hisan kan fortfarande inte tänka sig att blöta ner hovarna i den. ;)

Första vetrinärkollen

Innan tävlingen hann jag med en vetrinärkoll på lillan.

Svullanden har endast gått ner marginellt och det kändes skönt att få den kollad. Vi passade på att vaccinera spruta två när vi ändå höll på.

Lös benbit (OCD) sa vetrinären direkt så röntgen på alla ben och sedan troligtvis operation är det som gäller.

Och så var det det där med dressyren...

LA:4 i Hästhagen. Revanch hade jag tänkt mig...

Hisan kändes hur fin som helst på framridningen ute. Vad jag tydligen hade missat när jag läste propen var att det var inomhus som själva tävlingen skulle vara.

När vi kom in var det kvavt och snuskigt varmt.

Hisan reagerade direkt på domaren. Gick ur form och tappade energi. Det kändes ändå bättre än sist totalt sett.

Fram till skrittdelen tyckte jag själv att det fungerade över förväntan ändå. Skitten kändes bra tills vi kom till hörnet efter den ökade skritten. Då tappade Hisan fokus och lyssnade på ljud utanför. Han slängde med huvudet och bar sig åt.

Sedan kom galoppen. Okoncentrerat in, helt ok mellangalopp. Sedan skulle jag ta upp och passera domaren. Då flippade Hisan och studsade och ville inte galoppera. Med nöd och näppe fick jag till galoppen innan det skulle bli 10 metersvolt i samlad galopp... bus häst!

Resten av galoppen var ok men inte så mycket mer.
Till sista förvända galoppen taggade han i rejält. Samlad var det inte men energin återvände.

Kanske kan vi ta med oss den energin till nästa tävling. Då skall vi rida på vår rätta nivå... LB.

Vi fick sämre procent än sist... vilket var surt då planen var att putsa procenten och Hisan har förbättrat sig... han vill bara inte visa det på tävlingsbanan.

Film kommer... jag skall bara hinna...;)

Trolleholm

Oj vilken tid tävlingen tog. Jag hade räknat helt fel på hur dax vi skulle vara på tävlingsbanan... så är det ibland.

Det var skönt att bara grooma och inte rida själv. Jag var helt klart för trött efter denna veckan, fast banan på 1.10 höjd såg verkligen inbjudande ut.

Hisan nollade 1.10 i grunden. Tyvärr blev det lite trångt i kombinationen i omhoppningen och han rev utsrpånget.

I 1.20 hoppade han bättre men rev tyvärr samma hinder här. Till sista hindret kom de lite hastigt då det var en vändning tillbaka till det. Han blev överumplad och stannade därför.

Nästa tävling skall jag rida själv på 1 metersnivå och 1.10. Jag tror att det blir bra att gå ner en klass.

Till midsommar har jag tänkt att Hisan skall starta 1.30 med Sara i Lund. Tills dess skall de hoppa lite tillsammans på träningarna så att de blir mer samspelta.

Omdömet om Hisan så här ett år sedan senaste ritten är annars att han har utvecklats rent ridmässigt. Jag måste säga att jag känner mig oerhört stolt som matte då.

Jag är nöjd med ritterna. Det såg jättetrevligt ut. De finns på film men jag har inte hunnit redigera, än mindre laddat ner dem från kameran.

Trimmat

Det hängde lite regn i luften. Jag hade planerat att rida igenom dressyrprogrammet inför söndagen. Lördagen var det ju hoppning som gällde med Sara.

Pelhamet åkte på, det kändes som en bra idé. Efter att ha ridit med det två gånger är jag säker på att Hisan hatar det. Han tycker att det är för skarpt.

Trots att jag rider på lång tygel slår han upp med huvudet och vill undan. Inget stöd what so ever på det bettet med andra ord. Jag förpassar det därför ner i lådan där det låg innan.

Programmet gick i övrigt fint.

Jag funderar på om han kommer att reagera likadant på kandar? Antagligen inte då det borde vara lättare att helt strunta i att ta i stången i och med att betten är skilda åt. Kanske blir pelhamet för otydligt och då enbart skarpt. Jag begriper inte hur man kan hoppa på ett sådant bett. På en Hisan skulle det bli katastrof.


Hoppträning

Tränade för Tord. Det var ett tag sedan det blev av sist.

Vi tränade på teknik. Att komma fram till hindren lugnt. Inte trycka av men ändå ha aktion. Vi hoppade lågt denna gången. Det var bra för jag kunde koncentrera mig på rätt saker och inte på höjden.

Innan vi började hoppa satt Tord upp en liten sväng. Hisan blev jättefin efteråt. Han är ingen lätt häst sa Tord efteråt. Min åsikt är att det är hans attityd som ställer till det.

Vi hoppade först ett litet kryss i trav. Sedan kryss som stod på kortsidorna med galopp längs hela spåret.

Därefter ett räck med långt utrullade markbommar. Slutligen ett räcke ur sväng.

Vi jobbade med att få Hisan att ge efter i inner i svängen.

Det kändes super faktiskt. Är månne självförtroendet på väg tillbaka?

Jag var även uppe och tittade till Fölis. Svullnaden i hennes has hade inte gått ner...

Hem sent

I onsdags landade jag sent på Sturup.

Hisan hade trampat sin sko snett så jag var tvungen att åka ut och lägga om den. Turligt nog hade den bara lossnat och satt lite snett. Tåkappan hade inte gjort någon skada och skon var lätt att lägga på igen. Jag kunde återanvända alla hål.

När jag ändå var ute passade jag på att ta en liten ridtur. Hisan var superpigg. Jag höll itll på Melonbanan och jag fick verkligen rida för att han inte skulle latja till det allt för mycket i de farliga hörnen med hindermaterialet i. Bushäst.

Han jobbade annars fint.

Bara måndag

Ridning hemmavid blev det idag.

Jag hade med en gammal LARS-kompis ut som jag inte har sett på evigheter. Jag håller dock kontakten med så många fler nu genom Facebook och när man sedan kan träffas på riktigt är det superkul.

Hon skall hjälpa mig med lite Hisan-passning över Kristi Himmelsfärd när jag skall bort och ordinare extraryttare till Hisan inte kan. Då är det bra med LARS och alla fina hästkontakter som jag har fått därigenom. :D

Hisan gick i vart fall ett lätt pass i Warren-Haistings. Han uppförde sig bra trots att det idag var någon form av kråkjakt som försegick bland träden i parken.

Det var alltså fullt med bilar och ohästigt folk. Mycket i görningen med andra ord. Hisan var dock mycket cool och reagerade endast på skott när ett sköts av mindre än 50 meter i från honom.  Han är ursäktad, det är ju inte lätt att vara flyktdjur.

I och med att jag inte red hela tiden utan även promenerade en sväng bredvid fick jag grym träningsvärk i vaderna... det betyder att jag är totalt ur form och jag måste verkligen ta tag i mig själv.

Skärp mig!

Det var i vart fall fint väder...

Gårdagen bjöd på sommarväder.

Vi hade allt under kontroll och anlände i precis rätt tid till tävlingen. Allt pyssel med broddning och så avlöpte också på pricken enligt tidsplanen. När det bara var ett fåtal kvar till jag skulle in på banan skedde en olycka och vi blev tvugna att vänta i över en halvtimme på ambulans.

Jag hoppas verkligen att det inte blev allt för omfattande skador på tjejen och att hon snabbt kan vara på benen igen.

Allt sådant där sätter sig direkt hos mig. Förutom att Hisan blev sjukt otålig. Han avskyr att vänta. Senaste tävlingen åkte jag av två gånger... och så detta. Totalt sedan vi kom fram till tävlingsplatsen och min ritt skulle starta hann vi med att beskåda 6 avtrillningar inkluderat denna som gjorde att tävlingen avstannade.
Dessutom kom sedan två grannar i blåställ in på banan och bara stod. Rikigt vad de vill e framgick inte, kanske var de trötta på högtalaren och tyckte att det var dax att sluta.

När vi väl kom in på framhoppningen kändes det super. Hisan bjöd och hoppade fint. När vi kom in på tävlingsbanan så bara knöt det sig för mig. Jag blev väldigt tveksam och red därefter. På tredje hindret tog det stop. Vi tappade galoppen i svängen och jag försökte rätta till det lite halvhjärtat allt för sent.
Jag avbröt därför och utgick, strök mig sedan från andra klassen och åkte hem.

Var jag nöjd med detta... nej absolut inte. Jag var minst sagt förbannad på mig själv.

Därför åkte jag tillbaka till stallet och red ut en sväng till terrängbanan.
Jag behövde hoppa, det finns tyvärr ingen möjlighet att själv hoppa på Flyinge vilket jag mer än väl skulle behöva ibland. Speciellt när det inte går ihop med träningarna.
Så i brist på annat hoppade jag över vad som fanns. Hemma och själv fick jag i och för sig ett par stopp när jag tvekade på något hinder men så fort jag inte tvekade bjöd Hisan fint igen. Vi hoppade till och med en trappa med en stock på i vart fall 80 cm ut ett par språng efter.
Vi tog oss sedan bort till Granelundshallen där det också finns ett par hinder i skogen. Sedan hoppade vi bäcken och galopperade genom vatten hindret.

Det var för min skulle mer än för Hisans, men också för att han inte skall lära sig att man slipper om man vägrar. Eller så tänker ju inte hästar när det gått så lång tid emellan. Men för mig, för att våga var det viktigt.

Idag har en något matt Hisan och jag varit i Vomb. Det var aldeles underbart väder. Soligt, varmt och lite blåst. Helt optimalt med andra ord.

Vi red en ganska lång runda men inte hela. Hisan var supersnäll och gjorde allt han skulle, men lite matt.

Jag var också nere hos Föils en sväng.

Hon uppförde sig super.
Jag provade att lägga en schanrak på ryggen på henne. Hon reagerade inget alls. Vi gick sedan en sväng i stallgången och sedan ut på stallbacken med det liggande. Hon reagerade ingenting alls. Nästa gång blir det en gjord också.

Hon var däremot svullen i vänster has. Jag fick klämma och känna utan att hon rörde en min och hon var inte halt. Men dock svullen och varm. Jag kommer att ge det i vart fall fram till slutet av nästa vecka innan jag reagerar. Kanske har hon fått en törn i hagen och då bör svullnaden vara borta. Eller så är det en lös benbit och då är det värre. Röntgen och operation väntar. Jag håller tummarna för alternativ 1. Vi får se helt enkelt.

Förbaskade övergångar...

På flera vis...
Filmen som jag hade klippt ihop bestämde sig för att sluta fungera. Jag får helt enkelt göra om det, men det blir inte i kväll.

Idag red jag och min medhjälpare båda två i Warren-Haistings. Det var en fantastisk kväll och det kändes mycket rofullt att vara där.
Hisan var avslappnad men också möjligen lite matt i kroppen. Någon super form fick vi inte på honom men arbetet var ändå mycket possitivt.
Sedan är det ju det där med att rida för tränare och rida själv. Det är alltid mycket lättare för tränare. Det blir liksom rätt direkt då. Rider jag själv är det mer på måfå.

Och så var de de där övergångarna... jag kan tydligen inte rida dem rätt... Nästa veckan skall det övas tills det går om det så skall ta en hel kväll varje gång.

I morgon är det tävling som gäller.

Det finns en liten film från ikväll också så ni får hålla tillgodo med den tills dressyrträningen är redigerad och klar... *suck*

 

Tisdag-onsdag-torsdag

Jag har haft vajsing på nätverket här hemma. Ingen uppdatering har kunnat göras med andra ord. Det går nämligen inte att blogga från mobilen... galet dåligt men så är det.

I tisdags red jag ut en kort tur. Det hade regnat hela dagen så det var hyfsat lerigt överallt. Hisan var pigg och fin och vi hade ändå en trevlig tur i uppehållsväder.

I går hade jag dressyrträning för Mattias inbokad.
Jag var galet trött efter jobbet och var bara tvungen att lägga mig på soffan i en kvart innan jag kunde åka iväg.
Jag blev därför liiite sen till träningen men oavsett kom jag inte för sent.

Hisan var superfin under träningen. Vi har kommit jättelångt nu. Massor är kvar som vi skall jobba med men vilken skillnad och vilken bra hjälp jag får av Mattias. Det är superkul.
Jag har klippt ihop en liten film på hela 17 minuter från träningen. Den skall bara laddas upp på Tuben... vilket kommer att ta ett litet tag. Men den kommer.

Vi red massor av öppna i både trav och galopp. Sedan red vi "Tords övning" med öppna volt öppna.
Hisan blir lätt fladdrig i öppnan när det blir jobbigt för honom. Vi går arbeta med det.
I vart fall blev det bara två små protester i galoppen när det blev tungt för honom. Sist var han mycket surare när det blev jobbigt.
Han är ärligare på tygeln och bjudningen är där på ett helt annat sätt. Jag kan rida utan att vara på honom i varje steg.
Jag när jag sitter ner kniper jag mig fast med underskänkeln. Det är för att han blir så studsig när han inte är på tygeln och för att alls kunna sitta ner har jag tydligen gjort så. Knipande Ullis på spänd häst ger knappast avslappnad häst...
Väl i rätt form är han bekväm att sitta på och jag behöver ingalunda knipa mig fast. Lite att tänka på där.
Han sätter över mig något enormt åt höger i vänstervarv. Jag kämpade med att försöka komma rakt över framför allt i galoppen där men jag lyckades inte så bra. Ytterligare något att jobba hårt på med andra ord.

Resten, både bra och dåligt kommer på filmen.

Idag har jag ridit ut en sväng med sällskap. Inte var dag numera. Det var Hisans hagkamrat och vi hade en mycket trevlig tur i härligt försommarväder.
Vi skrittade massor vilket var super för Hisan som blev hyfsat mör i slutet av gårdagens pass.
Lite trav och galopp blev det också.
Hisan var pigg och glad men skötte sig utomordentligt bra. Underbart med andra ord.

Massage

Idag har Hisan haft besök av massören igen. Bra tajming måste jag säga då det har varit riktigt tråkigt väder idag med regn och rusk.

Omdömmet från massören var att han var mycket fin i muskulaturen men satt lite fast i höger bog, nacken på höger och följdaktligen lite i korset höger bak.

Det är just det Hisan har försökt säga när jag red för Mattias senast när det blev jobbigt med sluta i högergaloppen.

Så nu jobbar vi vidare och stärker oss med de bästa av förutsättningar.

Lugnt i morgon och dressyrträning på onsdag sedan ett lagom upplägg med uteritt och markarbete fram till lördagens hopptävling. Hoppas nu bara att vädergudarna är med mig så att det blir hyfsat då. Håll tummarna!

SAM 2011

I fredags red jag ett pass för Nina.

Det var ju länge sedan sist och hon hade bara possitivt att säga om Hisans utveckling. Tyvärr var det en allmänt stretig dag för honom och jag var inte ett dugg nöjd med hur allt gick.
Vi gjorde voltarbete men jag kom inte åt honom och fick inte den där bra känslan som jag hade sist vi tränade.

Exakt vad det beror på har jag svårt att sätta fingret på. Men han gillar sällan volter utan funkar bäst när det händer något hela tiden.

Vi kommer att köra hårt med dressyrträning fram till nästa tävlingsstart. Förhoppningen är att få en träningstid för Mattias i veckan.

I lördags lånade jag ut Hisan till LARS (Lunds Akademiska RyttarSällskap, studentryttarna där jag har varit ordförande tidigare) som annordnade SAM (Svenska Akademiska Mästerskapen) på hemmaplan i Lund.
Hisan har ju varit med på flertalet sådana här tävlingar tidigare. Det är dessutom spännade att se honom ridas av flera andra, och dessutom stundtals lärorikt.
Jag anser ju att min häst skall kunna ridas av alla, då är jag rätt med utbildningen av honom. I hoppningen är vi tydligen där... men inte i dressyren... *harkel*.

Från början då...

Lördag var dressyrdagen.
Hisan skulle gå LA:1 på liten bana... inomhus med ett välpyntat domarbord och blommor runt dressyrbanan. Bara det i sig var ju spännade om man säger så.

Jag red fram och han kändes fin... han såg fin ut i spegeln också när jag red förbi. Jag gjorde lite ökningar och minskningar, förvänd galopp och så start-/stoppövningen som jag fått av Mattias för att få honom vaken.
Inne på banan blev han lite spänd men slappnade sedan av. Han fick också bekanta sig med domaren och verkade tycka att det i vart fall var ok.

De var två hästar i semifinalen där Hisan skulle vara med. Den andra var också ett fullblod. Det var kul att se. Den andra var av utpräglad sprintertyp och de var alltså mycket olika, men båda svårridna trots att de var på samma utbildningsnivå.

Som studentryttare har man 5 minuter på sig att bekanta sig med den häst man skall rida. Ibland till och med mindre. Det gäller att kolla start, stopp och om det går att svänga.

Hisan såg fin ut i collecting ring där de red sina 5 minuter men när de gick in på banan och Hisan blev lite spänd var det ingen som vågade rida till honom lite extra utom den sista ryttarinnan. Fast då var han lite sur redan så han var inte direkt snäll mot henne.
I galoppen var han tjurig med alla och sparkade mot skänkeln, stack ut tungan och vevade med huvudet så pass att han inte ens kunde galoppera. Jag har ju själv bytt till sporrar med hjul och försökt rida honom med så lite skänkel som möjligt. Eller det är nog fel uttrykt. Han skall svara på skänkel och fortsätta med samma intensitet tills jag säger annat så att jag slipper sitta och nöta på honom. Då blir han sur och just det blev han. En annan sak som tydligen inte föll herrn i smaken, eller som han möjligen inte ens begrep var galoppfattningen. Jag fattar för ytter skänkel och de flesta i Sverige som rider på ridskola fattar för inner. De flesta som jag har satt upp på honom har inget bekymmer med detta men ibland kommer det fram. Just denna gången blev det tydligt.

Inget toppbetyg för Hisans dressyr med andra ord.
Jag satt upp en kortis efteråt och efter att ha korrigerat honom en gång gick han super och gjorde allt som han sekunden innan inte gjort. Han gjorde dessutom två mycket fina övergångar.

Hoppningen idag gick otroligt mycket bättre.

Han skulle vara finalhäst och hoppa en kort banan på 1.10.

Jag hoppade fram honom ute på små hinder. Väl innen i ridhuset tog han två språng (eller tre totalt då han rev visningshindret första gången).

De två tjejerna som red finalen hoppade honom bra och han var felfri med den första och tyvärr rev han ett hinder med den andra.

Så alltså: Mycket väl godkänt i hoppningen och IG i dressyren.

Jag har film från mina delar av ritterna. Jag plockade också ut ett par stillbilder från filmen.
När det gäller mig så är det HÅLLNINGEN som jag skall jobba på. Inget nytt då med andra ord... men ack så nyttigt att se. Håll tillgodo.





Jag var även nere hos Fölis i lördags.

Jag tog in, borstade och lyfte hovar. Hon fick även sin första vaccinationsspruta. Lite ont gjorde den men det var inget farligt. Så duktig hon är den lilla.


Hoppla hoppla

Hoppträning på Flyinge idag.

Vi galopperade fram på en bom. Sedan över ett litet räcke med en bom framför två språng innan och en bakom.

Därefter gick vi över till att hoppa ett räcke med galoppbom framför på diagonalen, därefter ytterligare ett räcke och fem språng fram till en oxer.
Övningen utökades sedan till ytterligare en oxer på nästa diagonal. Slutligen las en kombination räcke, räcke ett språng till.

Hindren låg på runt 1.10 redan från början.

Hisan var på ganska lurigt humör.
Han var fin på hinder, bjöd och så men tog också tag i dem lite väl stundtals och det gick fort och var bitvis okontrollerat.
Jag har nog ridit av honom på lite många hinder nu så det är fokus op bjudning och att jag skall sitta still som gäller.
Nog för att han då stundtals tar tag i det själv och går av stort för att sedan landa i en allt för lång galopp och blir dragig i tyglarna.
Fredrik Jönsson som höll i träningen tyckte att jag skulle strunta i farten och fokusera på att rida vägarna. På så sätt tar jag fokus från hindren och han måste komma tillbaka mellan.
Att han tar tag i hindren är ju annars possitivt så jag skall verkligen ta till mig av det rådet och inte slarva och låta honom gå iväg.

Förutom det är nog ett par nya hopptyglar något som jag skall sätta upp på önskelistan för gummit på insidan börjar bli minst stagt slitet... inte bra när Hisan blir dragig.

Det känns som om vi är vid en brytpunkt nu. Vi har kommit dit hän där det är finjusteringar som behövs för att det skall fungera.
Hisan bjuder men jag skall också kunna kontrollera utan att tappa bjudningen. Trimma på marken brukar vara det som gäller då och det är just vad vi skall göra.
I och med att dressyren har tagit ett jättekliv framåt så är jag övertygad om att det kommer att släppa snart.

För övrigt har jag bokat in en Ninaträning på fredag. Det skall bli spännande att se vad hon har att säga.
Mattiasträning skall det bli igen i nästa vecka om vi får ihop någon tid.

Hisan 10 år

Idag fyller Hisan 10 år på riktigt. Det firades med ett äpple efter ridturen och extra äpplen i varje mathink ett par dagar framöver.

Dagens ridpass blev dressyrjobb på Melonbanan.

Han har fortfarnade fått för sig att hindermaterialet är farligt men bara i det övre hörnet. Det nedre är tydligen ofarligt nu.

Passet gick bra. Vi gjorde några av övningarna från senaste dressyrträningen. Traven var super men i galoppen tog det emot i högeröppnan. Trots vissa protester fick jag igenom det jag ville och är jag bara ihärdig så gör han övningen trots att det är jobbigt.

Dusch behövdes efter passet. Vi har sommarvärme här denna veckan och det är underbart.

Gårdagens ridning blev först en utflykt över hästbron in till Flyingeby. Hisan tvekade lite först över att gå upp på bron. Men han var också mycket nyfiken på vart man kunde komma om man gick över där så han var inte svårövertalad. ;)
Nu hittade vi inga fantastiska vägar på andra sidan så vi avslutade med ett rejält jobb på galoppbanan i stället.

Hisan svarade bra och jag lät honom gå i fyrsprång utan att för den skull gå för fullt. Han pullade upp snällt när jag bad om det och fick sedan öka igen när vi passerat några andra ryttare.
Det är så härligt att sitta på när han tar tag i banan och verkligen bara flyger fram. Hans steg käns underbart lätt och efteråt har jag alltid en mycket nöjd häst. :D

Skuttad

Idag har jag gjort mycket, men framför allt tagit det lugnt.

Dagen började med ett besök hos Fölis.
Oj vad duktig hon var.
Jag hämtade henne på betet. Hon gick att fånga direkt, och kunde gå i från flocken utan bekymmer.



Hon blev sedan uppbunden i stallet och stod snällt när jag borstade och lyfte alla fyra fossingarna utan knussel. Stora damen med andra ord.

 

Sedan blev det brunch i Blentarp som avslutades med en liten tur på Skuttelin som förhäst åt sin hagkompis som är under inridning för att bli galopphäst. Vi travade några varv i hagen innan Skuttelin skuttade mig tillbaka till stallet.
Jag måste bara inflika att oskodda ridbyxor i ny galoppsadel av läder är att betrakta som halt och kanske inte det mest optimala om man skall bli skuttad. ;)

Dagen avslutades med en ritt på Hisan i Warren-Haistings där han jobbade i en lite lösare form än på dressyrpasset men ändå väldigt bra och han kom till jobb i princip omgående.

Jag fick för mig att jag skulle öva på min lätta sits så vi tog ett varv i vardera galopp på galoppbanan innan vi gav oss för dagen.
Nästa projekt blir att damma av galoppsadeln. Hisan skall få agera förhäst till den lilla jag skrev om tidigare inne på Jägers inom en lite allt för snar framtid. Det skall bli kul och då får han ju ha ordentliga grejer på sig så att han inte sticker ut där inne. :D

Lördagsnöje

Det blev ingen ridning idag.
Då Hisan blev så fantastiskt trött av gårdagens dressyr ville jag låta honom skritta och då gärna utan krav. Alltså åkte repgrimman på och vi tog en lång kvällspromenad tillsammans längs ån.
Som en bra sidoeffekt av detta fick jag också motion när jag gick... ;)

Halvkass, för att inte säga helkass, iPhonebild..


Torsdag-fredag

Dagens visdom:
Är man väldigt lite hemma blir det inte mycket bloggande gjort. ;)

I tordags var det lite av en mellandag för oss.
Hisan reds först ut och sedan avslutade vi med lite markarbete i Warren-Haistingsparken. Under uteritten var han taggad men lugn och fin men absolut inte i vad jag vill ha som arbetsform. I och med att vi skulle jobba lite mer på slutet lät jag det bero till en början. Men vi måste jobba på det också. Det kan inte vara bra ena dagen för att sedan blir någon sorts giraffvarning på honom nästa.

I parken samlade han ihop sig snabbt och vi hade en stund i trevlig form tills... det kom ett körekipage bakom en krök. Vi återgick dock till trevlig form rätt fort men 'the moment' som vi hade strax innan var borta. Dax att avsluta med andra ord.

Gårdagen stod för dressyrträning.

Hisan går framåt på den fronten just nu. Mattias tyckte att han var ärligt på tygeln och han svarar bättre. Jag kan gå på honom nu utan att han försvarar sig med att sparka eller bromsa. Alltså börjar mina hjälper att betyda vad de skall. Suveränt!
Vi övade mycket på tempoväxlingar och då att steget skulle bli större inte hästen läääängre vilket gärna Hisan vill bli.
Vi gorde också trav halt trav där Hisan skulle igång direkt. Det är en bra övning för att väcka honom då han annars gärna slöar igång med lite skritt emellan.
Vi red också öppna eller rakare öppna typ skänkelvikning längs fyrkantsspråret. I vänster varv gick det super men i höger blev det för jobbigt och jag var tvungen att rida lätt för att han skulle orka. I vänster kunde jag sitta ner.
Höger bakben skall därför jobbas, och höger är han svaga sida.
Vi red in i övningen i frisk trav för att inte tappa allt när det började bli jobbigt. Än behöver Hisan lite tempo annars orkar han inte och hamnar lätt i den där loja lunken som ni har sett på de flesta dressyrfilmer jag har visat. Synd att jag inte hade någon med som filmade igår. Det hade varit kul att se själv. Vi får fixa det nästa gång.

I galoppen gjorde vi samma i höger varv (öppna längs spåret) och så koncentrerade vi oss på fattningarna. Det skulle vara raka. Han studsar gärna in med baken just i fattningen annars. Jag skulle försöka rida baken lite ut före och tänka leda in framdelen just i fattningen.
I vänster som är den lätta galoppen gjorde vi skänkelvikning undan höger längs spåret.

Vi avslutade med lite serpentiner och lät honom bli lång och låg.

Hisan var helt slut efteråt. Väl hemma stod han och sov i stallgången. Jag fick knuffa in honom i boxen, annars brukar han smita in där direkt så fort jag säger varsågod. ;)


Hoppträning

Jag kom hem sent igår. För sent för att orka skriva blogginlägg.

Det var hoppträning som gällde och jag kom iväg allt för sent. Hästarna hade haft kul i hagen och dels grävt en grop och dels var delar av staketet ner draget.
Fixning av grop tog tid.

Lilla går dessutom redan på bete så henne hann jag inte träffa igår. Det tar ju sin lilla tid att leta rätt på ett stycke busig/vild åring i stor hage. Så det får vänta till helgen.

Hoppträningen bestod till största delen av att vi hoppade fem och halva. Målet var att hästarna skulle samla sig och blir rundare i hoppen men också att vi ryttare skulle få avståndet och inte behöva tänka på det i anridningen. För mig innebar det att jag inte skulle rida av Hisan mot hindren och kunna få honom att hoppa på kraft, inte på fart.

Övningen gick bra och uthoppet över oxern låg på 1.20.

Sedan skulle vi rida med samma galopp på en pytteoxer och sedan på en enstaka lite högre bom och ett räcke med kraftig marklinje.

Enstaka hinder bjuder i vart fall för min del till mer fart. Speciellt när jag blir osäker på distansen.

Det är det där med bjudningen. Kortgalopp skall kunna innehålla tryck och aktion. Det skall inte behöva gå fort. Men det är så klart lättare för Hisan om det går fort. Men då river vi ju också på tävling. Och farten för mig är att dölja min osäkerhet och den kommer av alla vägringar... att vara medveten om problemen är ju en del av lösningen...

Vi avslutade med att rida en liten bana. Räcke med marklinje på diagonalen. Enstaka bom och rakt fram till liten oxer. Sedan runt, lång galoppsträcka till 5,5:an.  Meningen med banan var att se att vi kunde rida utan att låta hästen öka och att balansen skulle finnas kvar när vi kom till 5,5:an.

Det gick sådär. Hisan blev stark mot bommen och laddade i väg. Då jag ville genomföra banan väl ville jag inte fortsätta i detta läget utan styrde undan och gjorde en ny anridning. Det tog ett par varv att få igenom halvhalten och få tillbaka honom så att vi kunde fullfölja banan i avsett tempo.

Som jag säkert tidigare har skrivit så är det den där styrkan som behövs för samling som verkar tryta på alla plan. Vi jobbar vidare med den.

Vardag igen

Ja, det blev ju lite speciell layout på gårdagens inlägg... men den harmonierar ju väl med allt annat just nu.

Idag har jag och den andra tjejen som hjälper mig med honom delat på ett dressyrpass i glasridhuset.

Det började lägligt regna till att jag slutade jobba så det där med ridhus är inte fel.
Det är dessutom kallt igen.

Det var en helt annan Hisan än vanligt som vi satt på. Gårdagens Allan-ballan var bytt till energi... halleluja.

Men hela tiden på gränsen till explotion, och så länge det håller sig på rätt sida är jag nöjd. Fokus hos Hisan var inte på plats hela tiden, men i vart fall bitvis.

Stabilare i formen än tidigare var han också... men säg det som är perfekt.

Jag tyckte att han var mycket rund och fin men lite lång i formen så när jag satt upp ville jag korta lite.

När jag då satte press och det blev motigt kom tungan ut och huvudet gick upp och ner, och då menar jag inte lite... så har han inte gjort sedan han var unghäst. ;)

Sedan kom försöket att galoppera på tvären i högergalopp. Hur jag än försökte kunde jag inte få in rumpan... avbrott och sedan nytt försök var det ända som fungerade.

Ett och annat skutt för konstiga faror i hörnen som bara han såg förekom också.

Hisan är hästen med de 100 sätten att försöka slippa.

Totalt sett var han i vart fall himla fin under passet. Det tar sig.

Nytt försök till dressyrträning kommer senare i veckan. Innan dess skall vi hinna hoppa.

Efterspel på valborg

Jag anser nog att aktiviteter utan häst är bra mycket farligare än de med... i vart fall om man skall se till hur det blev i helgen.

Jag misslyckades nämligen med att gå ner för en stentrappa och landade i stället på huvudet. Söndagen och dagen har gått åt till att deklarera mellan sovpauserna.
Jag har nog nämligen fixat mig en liten hjärnskakning... jag bar nämligen inte hjälm.

I vart fall börjar jag känna mig som människa nu igen.
Framför allt efter att jag har varit hos tandläkaren och återfått delar av my looks.

Hisan vilade igår av tidigare nämnda anledning. Jag var inte i stånd att rida.
Idag pallade jag, men givetvis blev det inte den efterlängtade dressyrträningen som vi hade inbokad utan bara ett litet pass i paddocken.

Hisan som hade vilat var pigg som bara den och i kombination med blåst och en lite omtöcknad matte var väl kanske inte helt 100. Det tog ett tag att få honom till att jobba. Han var mer inne på att busa, springa och spela allan. De sista 5 minutrarna var ok resten var skräp.

Nya och förhoppningsvis piggare tag i morgon är vad som krävs.

RSS 2.0