Hisan betyder häst

Det var ju ett tag sedan jag uppdaterade här. Det betyder inte att hästarna har stått utan bara att jag inte har prioriterat bloggen utan gjort annat.

I torsdags förra veckan hade vi hoppträning. Vi var i ett litet ridhus i Löberöd. Förutom att det var litet redan från början så användes en del till att förvara halm i så det blev än mindre. Det var i och för sig nyttigt för oss att rida på en så liten och Hisan hoppade fint.
Dock har jag svårt att få fram honom när vi inte kan gasa någonstanns utan att det genast kommer en sväng.
För övrigt är litet ridhus bättre än inget alls.

På fredagen blev det mattevila och förra helgen red jag först ut med i Vombskogen med Donna och ägarinna och på söndagen blev det egen uteritt runt Flyinge.

I veckan har jag hunnit med att gå på uppstartsmöte för dressyrringen fälttävlan. Trimmat i ridhuset, haft hästledigt och ridit en p&j på 1.10. Jag var så förbaskat trött under ritten att jag missade hjälpgivningen flera gånger. Typiskt mig men det är bara att göra om och göra bättre. Vi fick flera fina språng och hindrehöjden kändes bra.

Idag blir det lilte mer trimmande och i morgon är det tänkt att jag skall starta i årets sista hopptävling på Torns RF. Vi skall starta 1.15 och då är vi ju i princip nästan tillbaka där vi startade i början av året.

Idag har det varit en sådan där riktig höstruskdag. Det regnar smått smått, sådant där regn som man blir döblöt av. Och så blåser det så det står som kaskader. Blä.

Lilla sköter sig bättre för varje dag. Idag pep hon en massa men hon reste sig bara en gång och sprang inte förbi mig någon gång... bara en sådan sak.

Jag hade sedan på känn idag att Hisan skulle vara pigg. Jag hade tänkt mig dressyr men i och med magkänslan tog jag hoppsadeln ändå. Jag tur var väl det. För i mörkret på väg till ridhuset var tydligen mockningsvagnarna som stod på samma plats som vanligt jättefarliga och Hisan gick in i tilt-mode. Det var hårt underlag och jag var mycket osugen på en ofrivillig avstittning så jag hoppade av. Jag gör i princip aldrig det annars men idag var det läge. Jag fick släpa, locka och pocka på Hisan för att få honom att gå förbi även med mig på marken.

Väl i ridhuset var det jobb som gällde. Det blev ett bra pass med mycket galopp. Hisan blev trots gårdagens klippning helt genomsvettig men han behövde ett rejält pass.

Mot slutet var han så där mjuk och fin som jag önskar att han alltid var. Men nu är jag helt slut i alla fall.

Tredje dagen idag som jag är ute och går med Lilla. Hon har fått prova repgrimman och den funkar bra men trots den och trots att hon går att hålla flyger hon iväg i diverse hopp, skutt och varierande andra konster inklusive små hopp à la levad ett antal gånger per runda.
Idag fick hon också för första gången ha grejer på benen... reflexer.
Som sagt, hon går att hålla men hon skall ju ta det lugnt. Jag kan också säga att jag känner mig inte särskilt lockad att försöka köra henne just nu...

Men hasen är torr och liten. Typ tre gånger så liten som före operationen och hälften så stor som i helgen. :D

Igår provade jag ett Mylerbett som jag har haft liggande i gömmorna ett tag på Hisan. Det blev utan nosgrimma för att kunna utvärdera. Och Hisan accepterade det bra men det blev inget vidare finlir. Jag har inte tänkt att ha det som dressyrbett heller utan att växla med i hoppningen och förhoppningsvis kunna få lite mer finlir. Nu skall man ju inte betsa upp för det utan lösa det på marken. Men detta bett verkar inte Hisan uppfatta som så skarpt. Det är fyrledat och Hisan gillar ju flexiga bett. Sedan sätter man tygeln i en skåra och sidostyckena i en annan. Det gör att det blir lite fastare då tyglarna inte kan löpa på ringen. Det är dessutom D-ring vilket liknar funktionen av fullcheekbettet som vi hade innan. Vi får prova helt enkelt.

Idag rök Hisans päls... eller halva pälsen som vanligt.
Han stod still över förväntan. Jag fick stå ut med ett par arga stampningar när jag klippte bogarna och när jag kom till magen fick jag parera ett antal sparkar. Men jag fick klippa högt upp i nacken utan knussel och med en kedja över nosen löste sig den sista biten där uppe. Inga trasiga uppbindningar eller annat dumt.
Duktig Hisan med andra ord.
Skönt för honom att bli av med lite päls för i förra veckan var han seg i ridhuset och igår blev han galet svettig av ingenting. Han gillar ju inte det så nu får han slippa.
Det skall bli spännade att se hur klippningen ser ut i morgon. ;)

I fredags gjorde jag stallet först för att hinna med lite annat på kvällen. Alltså blev det vila för Hisans del.

I lördags fick Hisan förlja med som stabil förhäst till lilla Donna i Vomb. Han åtar sig alla sådana jobb med stor entusiasm och växer massor då.
I fall han annars skulle kunna spralla så skulle det aldrig hända när någon yngre är med.

Donna fick excellent guidning förbi massor av farliga saker så som vattenpölar, skyltar och vägbommar för att inte prata om de där pinnarna som kunde ha varit farliga om man inte hade haft en stor och snäll kompis med sig.

Idag har jag varit ute med Lilla på kort skritt i snöre för första gången. Vi gick ett varv runt hagen. Och så frisk som hon var idag har jag i upplevt henne innan. Det skyggades för saker och när vi nästan hade gått varvet runt for svansen rätt upp och Lilla pep och sprallade.
Nästa gång åker repgrimman på. Inte för att hon försökte dra iväg med pigg var hon. Härligt på sätt och vis för är man så ung som hon är skall man vara lite pigg. Men samtidigt är det viktigt att hon kan hålla sig till planen nu så att hasen får läka fint.

Emmy var med och hon red en liten runda på Hisan.

Idag har Lilla varit hos veterinären igen.

Vet ni vad. Jag undrar om jag inte har världens mest välartade lilla ettåring. Jag är ju helt klart partisk men hon är så härlig och lätt att ha med att göra. Inga bekymmer, följer med överallt och är positiv till allt.

Hon är fortfarande svullen i leden och ledvätskan hade inte rätt viskositet. Det betyder att det fortfarande är en inflammation kvar. Det var i och för sig väntat i och med att den var så retad innan och sprutning av leden med kortison stod på schemat redan tidigare. 

Nu är det bara att hålla tummarna för att det skall räcka med en sprutning eller i värsta fall två och att hon sedan skall bli bra och kunna träna igen.

Igår fick Hisan vila igen. Det var han värd efter helgens tävlingar.

Idag däremot fick det blir ridning trots det läskiga regnandet. Hisan har haft vår/hösttäcket på sig i någon vecka nu men Lilla var utan. Hon fick i stället bekanta sig med fleecetäcket när hon kom in. Jag är inte helt nöjd med hur Bucastäcket sitter på henne. Jag är rädd att hon skall få rejält bogskav av det och det är ju inget kul.

I glasridhuset stod det lite hinder framme. Super eftersom det inte blev någon hoppträning denna veckan heller. Det låg bommar staplade tre och tre på marken på två ställen lagom långt i från varandra för att lägga en serpentin över dem. Så så snart vi hade värmt upp var det det som gällde.

Det fanns också ett litet sockerbitshinder som vi hoppade över först på större volt i båda varven och sedan på en lite mindre åttvolt. Hisan bjöd massor och tog snabt tag i övningen och tog lite egna initiativ. Inte helt bra, han skall ju lyssna på mig.
Han blev väldigt taggad och bjöd fint. Därför slutade vi också där för att ha enbart possitiva upplevelser med oss tillbaka till stallet.

I morgon skall Lilla på återbesök till veterinären.

I fredags vilade Hisan.

I lördags tog vi igen den vilan med råge.
Vi började med en kort tur i Vombskogen med Skuttelin. Det var en krispig morgon med sol och det var bara helt underbart i skogen.

På eftermiddagen var det dressyrtävling en klass på LCR som gällde. Det bidde bara lite fel med det där med framridningen. Det var nämligen en hel timme försenat... som sedan blev två timmar. Stackars Hisan fick därför en gigantisk framridning. Mitt i ungefär var han jättefin med mer power än vanligt. Men när vi väl kom in på banan var Hisan trött och blev sur.
Resultatet blev en obefintlig travökning på fösta stället, en protest i början av första skänkelvikningen. Sedan blev det en bakutspark i den förvända galoppen (strångt av Hisan att inte byta galopp här) och som slutkläm en brall med bakutspark i den första ökade galoppen.
Det blev den sämsta procenten ever för oss... men men. Domaren gav oss omdömmet "Trevligt ekipage" i vart fall...

Söndagen bjöd på hoppning 1.10. Stilbedömning denna gången.

Hisan var lite seg och inte så kvick i benen som vanligt. Jag valde därför att rida med lite mer fart än vad som kan vara att anse som bra i stilsamanhang. Men annars hade vi tappat all bjudning helt. Vi fick ändå ett stopp, ett rikigt fult ett från Hisan när han låg på lite mellandistans och inte alls kände för att bjuda till. Med ny anridning gick det super.

Med tanke på att jag inte direkt är favorit hos personen som satte stilpoängen är jag ändå hyfast nöjd med att få 7:or på ryttarens sits över hinder, ryttarens sits och balans mellan hinder, ryttarens hand och den totala bilden av ekipaget och dess samstämmighet. Jag fick 6:or på de övriga punkterna som är ryttarens inverkansridning och effekten av inverkan, tempo, rytm och hästens balans och vägval.

De kommentarer jag fick därutöver kan i och för sig kanske stämma men det är ju just de saker som vi jobbar med. Att hitta ett mellanläge i tempo för mer kontroll så vi är ju långt i från felfira. ;)

Jag fastnade på kort. Jag länkar till dem här:




Bilderna är länkade från LCR:s hemsida och fotograf är Jonathan Kruger

Idag har Lillla blivit av med stygnen från sitt ben.

Helsingborg ringde också och undrade hur det gick som uppföljning. Trevligt av dem tycker jag.

Lilla stod snällt i gången. Hon var lite irriterad av myggen som finns i stallet men lät mig dra och fixa med stygnen utan några större krisuduller. Tänk om det hade varit Hisan i stället... oj oj, då hade jag fått en rak höger av bakbenet och suttit som en fluga på väggen.

Både Lilla och Hisan fick flera pussar på mulen.

Hisan blev riden idag men inte av mig.

I fredags fick Hisan vila. Jag ville göra helg och så skall han ju ändå vila någon dag.

Igår blev det uteritt för hans del runt årundan. Det var massor av folk överallt och blött och kladdigt på ridvägen. Hisan var dock pigg och glad så det vägde upp.
På vägen hem var det annat folk på galoppbanan så vi valde samma varv, och Hisan fick gå på lite mera.

Jag hade byggt boxhage till Lilla som nu får komma ut. Stygnen skall tas i veckan och ett par dagar senare skall hon få slippa bandaget. Jag kommer inte på börja någon skritt med henne innan återbesöket om ca 1,5 veckor. Då kommer hon ledbehandlas så vi kan ju lika gärna vänta ut det först.

Idag har jag varit ute på en underbar uteritt med stallägarens medryttare. Vi red ner till Skattebergafältet och runt längs ån. Det var krispig luft och soligt. Båda hästarna rullade på jämsides i lugn galopp.
Nere vid ån är det supervackert och det dova ljudet av hästarnas hovar i gräset gör ritten till balsam för själen.

Lilla fick prova täcke idag. Det är ett Bukas som Lena hade som hon får ärva. Det är storlek 130 och i rygglängden är det hyfsat men Lilla är tokigt liten i bogen så det hänger som jag vet inte vad på henne. Hon växer ju som bara den just nu och är rikigt hög bak, så nu väntar jag bara på att hon skall växa lite mer på mitten. ;)
Anledningen till att jag vill att hon skall ha täcket är att det skall regna i veckan och hon skall stå still i hagen ute. Jag vill inte heller att bandaget skall bli hur blött som så täcket skall fylla två funktioner där. Vi får väl se hur det går.



Liten häst i stort täcke

Idag kom hösten med besked. Det har blåst och regnat hela dagen. Täcke åkte på Hisan. Lilla kommer ju att stå inne till lördag och hur hon skall ha det med eventuella täcken får jag fundera lite på.

Jag var totalt orkeslös när jag kom hem från jobbet men då jag fick hjälp med fodringen idag hann jag äta innan och fylla på energin.

Så efter lite pyssel blev det lite ridning av Hisan. Förresten sitter senaste varianten av bandaget tredje dagen nu så lite snits har jag fått på det.

Det blev sen ridning med det är svårt att komma till i ridhuset annars och i detta rusket och i mörkret är det inget alternativ att rida ute.

Hisan var först lite loj sedan blev han lite motig för att sedan lossna jättefint. Jag orkade med att rida i ca en timme och det behövdes.

Jag hittade inte på något revolutionerande under passet utan red lite som på Mattiasträningen sist. Jag passade på att använda spegarna som i och för sig inte sitter helt optimalt enligt mig i skolridhuset men de är användbara.

Jag har tänkt mig att starta i en LA:3 nästa lördag på LCR:s klubbtävling så det gäller att vi är lösgjorda som bara den tills dess och eventuellt kan hålla en stadig form och dessutom tillsätta lite energi tills dess. Vi kan ju i vart fall försöka. Nästa söndag skall vi göra sådant som vi är bra på, nämligen hoppa... fast det är stilhoppning... det är vi lite sämre på. Jag och bedömningssporter är bara delvis kompatibelt.

Jag var helnöjd med hur passet slutade. Så nu skall vi bara trimma in oss lite till så skall det nog gå bra.

Igen ridning för mig idag utan bara lite pyssel med Lilla. Hisan blev dock riden ut. Det råder full kaos på Flyinge denna veckan för det är Breeders. Men det innebär också mycket trevligt så som kvällens clinic med Rolf Göran Bengtsson till exempel bara för att nämna något.

Roffe red tre olika och för honom okända unghästar på 4,5 och 6 år.

Han visade hur han först och främst koncentrerade sig på att rida hästarna rakt fram och få dem raka. Sedan red han över bommar och cavaletti som han ramade in med bommar på sidorna.
Han började med byten tidigt och då genom att rida mot bommar med stöd vid sidan som inramning och en bom snett liggande mot mitten av bommen han skulle över. Han använde denna för att få stöd att rida hästen mot så att den mer självmant skulle byta galoppen.

När detta fungerade började han hoppa. Han hade en variant av den 5,5:a vi red igår som han travade in i. Sedan byggde han på den med ytterligare ett hinder ca 6 meter efter men fortfarande trav in.

På den 6:åriga hästen hoppade han lite linjer. Jag tog lite kort för att komma ihåg men tyvärr blev kvallitén inte helt 100. Jag lägger ändå upp några så att ni får en känlsa av det jag beskriver.

Den första linjen var en evighetsövning 20,5 meter mellan och den går att variera massor.



Något som Roffe också använde sig mycket av är hjälpbom efter hindret. Han får då hästen att ta ett kort steg efter och komma fram/ner med halsen och välva ryggen. Det hjälper hästen att hoppa bättre med bakbenen och den lär sig hur vi vill att den skall hoppa.



I de fall då hästarna inte hoppade rakt över hindren använde han också hjälpbommar som han la upp på hindret. På så vis kunde hästen lättare förstå hur han ville att den skulle hoppa och den rättade sig direkt.

de var fantasktiskt att se hur han tog sig an hästarna och under clinicen syntes det tydligt hur han tog fram det bästa i hästen och hjäpte den att komma rätt.

I ett fall kände han att han hade dålig galopp och låg helt fel. Han styrde då undan hästen  långt innan han kom fram till hindret så som att han inte alls hade tänkt att hoppa och gjorde om det perfekt.
Noggrannheten som är hans signum syntes tydligt.

Han pratade mycket om hur han ville att hästen inte skulle kyrpa bakom utan att man skulle ha ett stöd på den unga hästen och ett bett som den vågade gå fram till. Han ville att hästen skulle hoppa upp sig väl och välva ryggen. Han menade också att om vi släpper det där stödet kommer huvudet upp och ryggen ner, tvärt om vad vi vill för att kunna komma upp i klasserna.

Nu har jag säkert glömt en massa men detta var mer eller mindre kontentan.
Det är oerhört inspirerande att lyssna till proffsen och få höra hur de gör. Det ser så lätt och enkelt ut när de sedan rider och det är fruktansvärt svårt att komma din hän själv men sporrad att rida bättre och lära sig mer blir man.

Idag har jag hopptränat igen.

Och vilken känsla jag fick. Allt bara klaffade och Hisan hoppade.

Det var 5 och halva som stod på schemat med trav in. Vi kom in lite väl snabbt de flesta gånger men Hisan hoppade upp sig fint.

Jag testade till och med att hoppa utan sporrar vilket gick fint. Det brukar jag sällan göra men nu i och med pälsbytet har Hisans päls blivit oroveckande sliten och jag ville inte att det skulle blil värre. I och med att jag nästan alltid hoppar med sporrar har jag väl fått för mig att de behövs men se det gjorde de inte. Nog för att Hisan skulle kunna ha varit lite mer kvick iväg när vi hade stått still så fungerade det kanon.

Vi hoppade hinder på upp till 1.30 i 5,5:an. Jag kände mig trygg med det idag i vart fall men så blir det en helt annan sak när man kommer in rätt med hjälp av ett hjälphinder mot att styra på ett enkelhinder.

Vi avslutade med att rida en linje på 27 meter med oxer och räcke då hindren låg runt metern. Det skulle ridas på 7 språng och det gick bra när jag kom in över oxern men lite mindre bra åt andra hållet. Vi avslutade med att rida omhoppningssvängar på hindren var och ett för sig.

Igår vilade Hisan och jag koncentrerade mig på att baka kanelbullar i stället.

För övrigt får jag se till att få snits på läggningen av det där bandaget på Lilla. Det är tredje dagen ur rad idag som jag får lägga om det. Än ser allt fint ut i vart fall men det där drygt att det inte sitter som det skall. På lördag får hon i vart fall gå ut igen i liten sjukhage. Det skall bli trevligt för henne.

Idag var årets sista fälttävlan. Och det vore väl synd att säga att jag var nöjd med min start.

Det var dimmigt i morse när vi åkte och det släppte inte förränd vi var nästa hemma igen.

Allt tog lite längre tid än beräknat så jag fick inte den framridningen till dressyren som jag borde. Det faktum att jag inte orkade rida igenom Hisan igår heller spelade också in.
Han var ok men tokigt öppen i formen och inte alls igenom. Dock var han pigg, på gränsen till springig. Trots det fick jag kommentar om för lite energi. Möjligen var den på fel plats men för en gång skulle var han inte så matt som han brukar. Ja ja, man kan inte få allt, framför allt inte när det gäller domarkommentarer.

Vi fick 55% vilket jag absolut inte är nöjd med då det är på LC nivå och dessutom fälttävlan.

Till banhoppningen var jag lat och bytte inte träns från dressyren. Det resulterade i en stark Hisan och jag fick ett nedslag på näst sista hindret. I övrigt var jag nöjd med hoppningen. Han var riktigt taggad helt av sig själv precis som han var på Flyinges Pay & Jump för ett par veckor sedan.

Sedan hade vi ett par timmars väntan på terrängen. Hisan var först lite loj. De två första hindren gick bra, sedan fick vi ett dåligt hopp på trean vilket gjorde Hisan mycket spänd. Fyran gick bra men han var fortsatt spänd. Mot femman som var en halvcoffin tog jag upp lite och då tvekade Hisan i sista språnget och jag åkte av. Skit!

Hisan drog iväg och det tog en bra stund då han drog över hela området innan han blev fångad borta vid transporterna.
Inga skråmor på Hisan men väl slitna broddar... bara hälften så långa efter galopp på asfalt.

Hela ritten är filmad men det är svårt att urskilja oss i dimman. Om det mot all förmodan skulle finnas intresse att se den kan jag ju alltid fixa det i efterhand.

Igår var Hisan och jag i Vomb med Donna det var hennes premiärtur och Hisan var med som moraliskt stöd för henne.

I fredags var jag ute med en vän i Flyinge på en underbar runda längs ån vid Skatteberga.

Jag har lagt om Lillas bandage idag. Såren såg jättefina ut, utan vätska och svullnad. Nu återstår att se om det håller sig så ända fram. Hon är vid gott mod i vart fall och dessutom feberfri.