Hisan betyder häst

Jag möttes av en liten ledsen häst idag.
Det var inte alls kul att ha varit inne själv en hel dag, stackars liten.

Min medryttare var snäll och stod med Lilla medan hon åt kraftfodret eftersom hon inte rikigt ville äta det först.
Troligtvis hade hon också lite känningar i såret då det smärtstillande borde ha gått ut.

Att äta Metacam var inget bekymmer. Det gick ner helt problemfritt. Hon var feberfri, dock bestämde sig mina febertermometrar för att inte sammarbeta och jag fick kittla dem länge och väl innan de visade några som hellst siffror.

Så snart de andra kom in blev dock Lilla på bra mycket bättre humör.

Hon fick många pussar och kramar och fick bli rejält borstad.

Nu är det nio dagar kvar till det blir tal om boxhage, det är inget roligt att vara Lilla just nu.

Igår orkade jag inte skriva när jag kom hem. Jag var som en urvriden trasa efter att ha varit upp vid 4 och sedan på helspänn tills telefonsamtalet om att allt gått bra kom. Hisan fick därför vila igår.

Veterinären hade hittat fragment som plockats bort på tre ställen i hennes has. Han la upp ett strängt konvalecens schema med först 10 dagars strikt boxvila och sedan boxhage med skrittpromenader i flera veckor. Att det skall ta lång tid gör mig inget bara hon blir bra. Vi får bara hoppas att hon inte tycker att det blir allt för jobbigt att stå inne bara.
Om tre veckor skall hon ledbehandlas i Svedala och så skall stygnen tas strax innan det. Bandage skall bytas efter helgen om det inte kasat ner före.

I morgon skall jag införskaffa en säck morötter bara till Lilla, något lite extra skall hon minsann få nu när allt är extra tråkigt för henne. <3


Bild från igår

Alltså jag är galet nervös över det här med operationen. Jag är inget bra på att inte påverkas av sådant här.

Stackars Hisan fick lite mer skäll än han förtjänade på dagens hoppträning bara därför.
Igår gick han ju så bra på slutet av träningen och idag var han tillbaka i att bara gå ur form så fort något blev jobbigt. Och så jag som inte alls var på samma planet var ju ingen bra kombo.

I vart fall hoppade Hisan helt suveränt utom när jag glömde rida... fast det får jag ju ta på mig helt. Alltså jag är inte samlad nog för att ens skriva ett vettigt inlägg. Det beror säkerligen på att det är min egen lilla svarta som står på spel.

I vart fall fick jag bilderna idag. Och man behöver inte vara expert för att se det som skapar problem för henne.



Håll nu tummarna för Lilla i morgon.

Idag har jag hunnit med mycket. Jag har haft en dags semester för att kunna åka med Lilla till veterinären med hasen. Bilderna var ju rena sist men svullnaden är inte borta så nu åkte jag till ett annat ställe... och vad hittade vi om inte massor av benbitar. De satt på två olika ställen och dessutom hyfsat illa till. Något alternativ till operation finns inte utan det blir till att åka upp till Hbg med henne. Troligvis har jag redan en tid till på onsdag.

Lilla skötte sig prickfritt och fick dessutom prova på att bli longerad för första gången.

Båda hästarna blev sedan ompysslade av hovslagaren innan Hisan fick följa med mig på dressyrträning.

Jag var inte helt på top kände jag då jag inte fokuserade på rätt grejer.

Hisan var till en början lite motig i formen. Inte alls som tidigare då han var allmänt motig utan bara lite. Det är en förbättring bara det.

Allt eftersom lossnade han fint och kändes super. Vi red mycket skänkelvikningar längs diagonalen. Mot slutet la vi in en volt på mitten.

I galoppen blev det små volter i den större volten. I höger blev Hisan lite sur då han fick sätta sig lite. Inga allvarliga protester men lite måste man ju tala om att det är jobbigt.

Han går i vart fall från klarhet till klarhet. Med jobb i vinter är jag övertygad om att vi kan göra fina resultat till våren även i LA.

Hisans specialité nummer ett är att tappa matte. Så gjorde han även idag. Men vi tar det från början.

Jag åkte upp till Gärds för att träffa Rebecca och Marie där. Vi skulle titta lite på terrängbanan iför nästa veckas tävling. Jag har ju aldrig ridit där innan och Hisan är ju som han är med vatten.

Så väl ute skötte sig Hisan först bra men sedan när vi skulle galoppera fram lite så for han iväg i brallar. Efter en liten stund fick jag styr på honom och kunde börja hoppa fram på lite småstockar och grejer.

Därefter gick vi över till att hoppa hinder som skulle kunna vara med. Jag hoppade först för att inte riskera att Hisan busade till det för mycket.

Vi började med en liten stenmur och sedan blev det en stock över ett rejält dike. Här trixade Hisan till det lite så att jag blev lite nockad av hans mankam men det gick bra. Sedan blev det sväng till en liten spets.
Efter det hoppade vi ett rött stigsprång och sedan oxern.

Därefter tog vi stock och upp för backe och nedför backe. Upphopp och sedan sväng till backen och därefter stocken.
En av banans svårigheter på vår nivå som är en halv-coffin testade vi också. Det var en grav och sedan ett språng stock, i senaste tävlingen var den åt andra hållet så det testade vi också.

Därefter tog vi en röd stock runt mot en ljusblå kulvert. Detta var döfarligt sa Hisan och tvekade in i det sista om han skulle hoppa eller inte... han hoppade inte och jag hängde löst. Så löst att jag gled av på sidan och landade i gräset. En bra sak med att det har regnat så mycket var att marken var mjuk. Jag slog mig alltså inte. Så bara upp igen och över kom vi. Sedan tog vi en stock. Efter detta galopperade vi lite genom vattnet och jag hoppade den röda stocken igen.

Allt som allt kändes träningen bra. Det är ju bra att ha varit på plats och testat banan lite. I och med att Hisan hade skrapat sig lite på benet tyckte jag att det räkte här. Han var inte på något sett påverkad av vad som hände igår utan han var superfin. Men let's not over do it.

Hisan fick beta både före och efter ritten så han hade i vart fall en toppendag trots att han fick åka länge i släp.

Igår hade vi specialhoppträning i form av Pay & Jump på Flyinge.
Det blev en banan på 1m med instruktioner av Tord.

Hisan behövde först väckas på framhoppningen men sedan blev han till och med för taggad.

Inne på banan blev första rundan mest enligt plan. Jag fick in rätt antal galoppsprång. 6 språng mellan 2:an och 3:an, 7 språng mellan 4:an och 5:an. Lite kortare steg inför kombinationen och 5 språng mellan 7:an och 8:an. Till andra rundan hade Hisan taggat i igen och redan mellan 4:an och 5:an fick vi ett språng för lite, distansen mellan 7:an och 8:an blev det 4 språng...

Nu blir det ju lite speciellt när han tycker att han kan banan men ändå. Precis som Tord sa att om vi nu skall hoppa lite större så måste det där sitta och han måste kunna korta upp sig för att kunna hoppa av utan att riva.

Idag låg alla bommar kvar trots lite knack men så var det ju bara metern också.



Idag har jag ridit ut i skymningen. Vi tog årundan och har satt nytt hastighets rekord här dryga 20 minuter tog det.

Vattenpölar fanns det som varnligt gott om på rundan men nu när det mörknade blev vattenhålen tydligen djupare och krävde en helt ny typ av skutt och plask för att övervinnas... jag måste erkänna att jag satt lite löst första gången när jag trodde att han bara skulle galoppera igenom men faktiskt riktigt hoppade ut i pölarna. Men kul hade vi.

Trots att det är måndag fick jag en bra start på veckan.

Jag hann med att mysa massor med Lilla i stallet. Hon vilar ju från alla aktiviteter i vagn och får i stället utsättas för grundlig borstning och massor av kramar.
Jag trimmade även till manen på henne. Bara för att travare skall ha lång man så behöver de inte se ovårdade ut... och förresten varför skall de ha lång man... det där skall jag fundera på.

Hisan fick sig ett dressyrpass. Det var hoppträning i glasridhuset så det fick bli skolridhuset i stället. Jag brukar ju inte gilla det lika mycket som det andra. Men idag fick jag en trevlig överaskning när jag kom dit. De hade både målat om över sommaren och lagt nytt underlag. Det var jättefräscht.

För övrigt som en parentes. De där klingande kedjorna som Lilla bara kastade en blick på när jag körde henne sist... de fick Hisan att formligen kasta sig baklänges när han såg dem... snacka om skillnad. Vem är coolast? Den som har levt i 10 år och sett massor eller den som inte ens har funnits till i 2 år. Spännande. ;)

Hisan var pigg och kändes kanon. Han bjöd massor.
Jag red en blandning av senaste passet för Mattias med inslag av Tords övningar med öppna och stänga. Resultatet blev en mjuk Hisan som var stabil i formen. Fantastiskt bra, han är i sådan form just nu att det är löjligt.
Tänk om vi skulle kunna ta med oss känslan från ett sådant här pass in på dressyrbanan? Kanske en vacker dag.

Det var en bra start på veckan i alla fall. :D

Men dagens höjdpunkt var nog att Hisan gick in i gattet mellan pys-dörrarna på ridhuset så att jag kunde öppna den yttre från ryggen. Han tycker att det är jätteläskigt men idag kände jag att han liksom funderade på om han inte skulle trots att det var äckligt. Han brukar bara totalvägra att gå in med stängd ytterdörr även om jag är på marken. Han väntar bakom mig tills den har öppnats. *söt*
Men idag tog han mod till sig efter att ha funderat och sagt 'jag vill inte... men kanske, nej jag vill inte... men kanske lite då' ett antal gånger. Så på lite geléiga ben ställde sig Hisan där inne.
Man skall övervinna sina rädslor. Det gäller både häst och matte. ;)

Jag har verkligen inte haft ork att putsa och smörja som jag borde över sommaren. Det är tyvärr det som jag drar inte på först när orken tryter.
Så nu blev det till att ha storrengöring, och jag har antagligen sagt det förut men vad grejer jag har. Undrar om det inte vore dax för en utrensning. Kan jag verkligen behöva allt? Saken är den att jag har behållt en massa saker för att se om Lilla kommer att kunna ha dem och det vet jag ju inte än.
Men fem sadlar till två hästar är ju en del oavsett.

Båda hästarna fick nöja sig med rykt idag. Jag hade morgonfodring och eftersom körtävlingarna skulle dra igång pallade jag helt enkelt inte att försöka rida och inte vara ivägen.
Det kommer i och för sig vara en svår vecka på Flyinge denna som kommer med tävlingar och arrangemang men så är det ju ibland.

I stället åkte jag in till Jägersro och tog en tur på Sir Remington. Det var jättelänge sedan sist.

Sir var först lite tveksam till att han skulle jobba på mitt sätt igen, men det var bara för en millisekund. Sedan tog han i och han har definitivt blivit mycket starkare sedan sist.
Jag red öppnor, slutor, öppna och stäng. Vi gjorde tempoväxlingar både i skritt och trav. Han var mjuk och liksidig, så har det inte alltid varit så det var kul att känna att han var så fin trots att han inte har blivit riden på så länge.
Nu blir det start för hans del på Åby på torsdag. Jag skall hålla koll via datorn och hålla tummarna.

Alltså vilken anläggning!

Först när man svängde in på gården såg den rätt liten ut, sedan körde vi runt en byggnad och wow.  Där bredde gårde ut sig och där låg en bana av internationell klass som dessutom vette mot sjön. Så vackra omgivningar att man häpnade.
Vackra platser att rida på är verkligen inspirerande för mig. Det ger ytterligare en dimention till ridningen.

Anledningen till att vi åkte dit var att jag ville hoppa en lite mer maxad bana utom tävling och att det skulle vara utomhus.
I Skyrup håller de nämligen pay & jump var och varnanna vecka nämligen och jag kommer verkligen åka dit fler gånger till nästa sässong för det var super.

Nu hade jag inte begärt upp någon mastodont bana utan den skulle vara runt 1.15. Något hinder lite lägre och något högre.

Lite nervdarr fick jag och det syntes i anridningen till första då jag helt glömde av benen.
Till nästa anridning blev jag sur på min dåliga ridning och garskade upp mig och då var det inte tal om att sticka bredvid något hinder.
Vi fick däremot några dåliga språng och några pet. Sprången gjorde vi om men peten var det inte så mycket att göra åt, i vart fall inte utan tränare på plats, så illa låg jag nämligen inte.

Höjden kändes bra och jag tror att min plan som jag har tänkt ut kommer att hålla.



Lilla fick vila idag då det visade sig att det var stor körtävling på Flyinge. Vi har miljötränat nog för flera månader framöver. Och så misstänker jag att hon är i växtperiod då hon verkar vila båda sina bakben mycket. Så i morgon har jag endast planerat in kel och gos för hennes del.

Igår var jag med Skuttelin och hennes ägare i Vombskogen efter jobbet. Det blev en härlig kväll med klarblå himmel och sol. Temperaturen har sjunkit massor men det gäller att ta till vara sådana kvällar.
Vi hade en underbar ritt med mycket galopp längs slingan på två mycket tillfreds hästar.

Idag har jag varit ute och kört min lilla fina häst igen helt själv. Hon står numera helt still medan jag fäster vagnen ute. Och lika så när jag tar av den.

I trafiken, inte för att vi har testat mycket, är hon helt cool.

Vi tog en liten annan väg än sist och gick upp bakvägen genom parken till glasridhuset. Där fanns det ställningar med smällande kedjor och uppbyggda boxar med presenning till tak som lät i vinden. Lilla tittade till men gick sedan utan problem förbi. Inte ens ett upprört frustande från hennes sida.

Vi travade lite i skogen och hon lyder mig perfekt. Det är som om hon är född i vagn. Hur kan det vara så enkelt att köra en så liten häst, hon är ju bara barnet och ändå så mogen.

Vi håller träningen så här ett tag till framöver. Vi tittar på nya grejer och tar det lugnt. Jag kör ju bara ett par gånger i veckan och jag var ute 15-20 minuter idag. Blir det längre turer får Hisan följa med. Det tyckte hon var kul i helgen. <3

Näst, nästa vecka skall jag röntga henne igen. Är det fortfarande fint på plåtarna vågar öka på träningarna lite. Men det skall vara kul för henne först och främst.

Det hon inte gillar just nu är att få tussar i öronen. Jag skall se till att klippa ordentligt till helgen och så får jag muta ordentligt med godis när tussarna skall i så skall det nog gå att vända det också.

Hisan vilade idag. En rykt och puss på mulen blev det för hans del.

Jag har också funderat lite på årets sista tävlingar.
Mitt mål är att avsluta med Flyinge Grand Prix förklass i mitten av november. Jag red ju den förra året så det borde gå att göra det i år också. Den gick i 1.20 då så det är bara att se till att tuffa till mig lite.

För att komma dit har jag tänkt mig ungefär så här:

Fälttävlan debutant 2 oktober
Skabersjö 8 oktober, här tror jag att jag skall försöka mig på 1.20.
Eventuellt Åsbo 15 oktober, 1.15, 1.20.

Sedan i november har Torns en tävling. Det är ju nära och bra så om klasserna passar så tar jag den tävlingen.
Sedan är vi framme vid Flyinge.

Efter det skall Hisan och jag ha vår tävlingsvila över vintern. Jag tänker inte tävla seriöst, kanske endast rida något på klubbnivå eller någon pay & jump över vintern. Tidigast blir det start i mars 2012. :D

Det har ju gått många veckor sedan sist.

Idag håll vi till på mina vänner Rebeccas och Maries stalls utebana (krånglig mening...). Det var trevligt att träna ute, det gör jag mer än gärna... men idag blåste det något galet. Jag som sällan hör vad tränaren säger i vanliga fall hörde inget alls... jag är nog lomhörd.

Vi hoppade lite små hinder. En tre studs, ett räcke och en oxer. Mot slutet av träningen ladet vi ihop allt.

Hisan tyckte att det var superkul och brallade till det lite... men bara på ett bra sätt, ingen skjuten rygg utan bara jämnfotasprång.

Hisan bjöd bra men någon gång drog han iväg när han fick syn på en presenning i blåsten eller fick för sig att halmbalarna var farliga.

Jag är nöjd med Hisan och det var superkul att komma igång med träning igen.

Nästa vecka hoppas vi på att kunna vara med på Pay & Jump på Flyinge och samtidigt gör det till ett träningstillfälle.

I morgon skall jag vara hästledig igen.

Idag har jag ridit för Mattias igen. Det var ett bra tag sedan, för lång tid. Men Mattias tyckte ändå att vi hade förbättrats, framför allt med bjudningen och det var roligt att höra.

Vi fokuserade på formen idag. Att Hisan skulle stanna i en kortare form och bli stabilare där.

Vi började med skritt och varierade stegen. Sedan gick vi över i trav där jag varvade att göra kraftiga halvhalter med att sakta av till skritt och hålla kvar tills Hisan gav efter.
Till en början ville inte Hisan alls foga sig och vi hade en kamp mot varandra där Hisan tyckte att jag skulle ge mig och jag tvärt om.
Det slutade med att jag fick det kommando jag vill och Hisan blev fin i formen.

Därefter gick vi över till galoppen.
Mattias sa att jag skulle sitta på inner sittben och liksom sitta bakom galoppen, det fungerade över förväntan (från mig... ni vet ju hur jag är med sitsen).
I höger galopp fick jag verkligen hela tiden passa ytter bog och rida den in hela tiden. Men så fin höger galopp blev.
Vänster är mycket lättare och där fick jag en så fin känsla.

Det är kul med dressyr när det fungerar så här bra... synd att det inte alltid gör det bara. ;)

Hisan lär Lilla en massa dumt. När vi kom tillbaka till stallet och jag hade mockat och strött så föregick Hisan med... dåligt exempel och rullade sig. Han rullar ju inte runt, inte ens ute så det är lugnt för honom.
Lilla gjorde det samma med skillnad att hon kommer runt så där låg hon mot väggen...
Jag sprang in och försökte hjälpa till men hon fick ett bra "avstamp" mot väggen och kom upp helt på egen hand.
Lite skärrad var hon så jag stod ett bra tag och kramade henne tills hon var lugn igen. Lilla-fina, sådana strapatser får hon inte hitta på.

Jag har hittat den igen. Känslan som jag hade när jag red Hisan som unghäst och när allt bara stämde. Alla de senaste tävlingarna har gått suveränt och det är helt fantastiskt.

Jag var egentligen lite tveksam till dagens träning. Anledningen var att klubben som arrangerar i veckan hade bestämt att flytta in tävlingen. Jag hade specifikt anmält mig med tanke på att det var utomhus.

Från början hade jag också tänkt att rida 1.20 idag men eftersom jag inte har tränat på en dryg månad så lade jag ned de planerna. Jag var lite rädd att det skulle knyta sig igen då jag inte känner mig helt redo och jag har ju dessutom bara ridit en 1.10.

Nåväl, allt kändes suveränt idag och på framridningen så kände jag mig helt lugn. Hisan kom lite fel på något hinder men det bekom mig inte utan lugnet fanns kvar.
Inne på banan tyckte jag att jag behöll det och denna gången kunde jag rida. Inte bara trycka av i panik. Nu kom vi stort flera gånger framför allt i omhoppningen men det var med mening, ett omtramp skulle ta längre tid.

Nu red jag på näst snabbaste tiden. Det vinnande ekipaget måste ha ridit in mellan hindren inför sista linjen.



Jag är så nöjd med Hisan!



Efter tävlingen följde Emmy med ut och skrittade en sväng på Hisan medan jag red Lilla. Det kändes bra att ha med moraliskt stöd till henne efter torsdagens runda.

Och Lilla är helt fantasktisk. Hon gör allt helt rätt hela tiden. Idag gick hon fram över allt och vi travade lite korta snuttar då hon kändes så fin.



Igår var jag och Hisan på LCR och deltog i en utbildning för dressyrtränare.

Det var minst sagt en upplevelse att ha fyra olika tränare som skulle ge instruktioner. Det var inte sällan som de krockade... rid saktare och mer tempo. Jag antar att de menade att aktionen skulle vara samma men se det är ju det vi jobbar med som är Hisans akillehäl.

Alla kunde de fullblod och aldrig kunde det bero på att Hisan var fullblodslat att han inte bjöd... och hade jag ridit för dem skulle de minsann. Och de var rörande överens om att det skulle hända saker hela tiden för sådan som han... men när det kom väl kom till kritan skulle jag rida varv på varv på volten.

Liknelsen 'rid uppför en trappa' har jag fortfarande inte rikigt kommit på hur de menade med. Jag tror att de ville få honom i uppförsbacke men jag kan inte ens se det framför mig.

Jag är bra glad att jag rider för Mattias måste jag säga. ;) Ny träning skall bokas i veckan. :D

Idag har jag och Lilla haft ofrivillig miljöträning.

Jag spände för Lilla själv och gav mig ut i och med att hon var så lugn sist så tänkte jag att det skulle gå bra. Och det gjorde det också. Det gick förträffligt rent ut sagt.

Vi svängde ut på vägen och in till Warren-Haistings. Sedan gav vi oss in i parken och snirklade lite innan vi kom tillbaka till W-H.

En liten bit travade vi till och med och hon skötte sig suveränt.

Väl tillbaka i W-H hade ett gäng hippologer kommit dit för att ha inspark. De hade parkerat cyklar och bilar överallt, stojade och stimmade. Det i samband med vattenpölar gjorde Lilla lite ängslig.
Hon vände runt och ville inte gå förbi där hon kände sig trängd av folket. I stället gick vi runt dem. Lite lättande framdel och lite istadighet fick jag känna på.

Men så snart jag smackade gick hon fram och så fort vi passerat dem lugnade hon ner sig på studs.

Hon är riktigt vettig! Det gäller nog bara att inte pressa henne för mycket i och med att hon är så duktig och cool.

Därefter red jag Hisan i ridhuset. Himlen öppnade sig precis när jag satt upp även om jag hade velat rida ut i kväll så fick det bli som det blev. Blöta vill vi inte bli.

Hisan jobbade på bra och trots att det sprangs och stojades både i och utanför ridhuset så fungerade han över förväntan.

Jag red mycket flytta framdel och bakdel. Öppna och sluta i alla gångarter. Det blev till slut så bra att jag fick tag på honom i högergaloppen. Efter ett samlat varv bröt vi träningen då jag ändå hade hållt på i 40 minuter och nu när det ändå lossnade ville jag premiera det.

Igår blev det supersent i stallet.

Jag kom hem från två dagar i stora staden STHLM med jobbet. Jag måste säga att jag saknat storstadspulsen. Jag är stadstjej innerst inne. ;)

I vart fall hann jag med en kort, kort ridtur i ridhuset innan all ork rann av mig igår. Hisan var fin och hade vilat på tisdagen.

Trots skumt regnande har jag varit i Vomb idag.

Jag lyckades nästan villa bort oss totalt i skogen idag dessutom.

Det var härligt att vara ute och Hisan var på suveränt humör.

Det myckna regnanet som vi har haft typ hela sommaren hade faktiskt gjort spåret lite slipprigt. Det var inte så i fredags då jag också var i Vomb. Men säg det underlag som tåler sådant här väder? Det måste ha berott på att det också regnade medan vi var ute.

Idag kom anmälningen upp till årets sista fälttävlanstävling i Gärds. Jag är så taggad.
Ett par vänner och jag har pratat om att åka upp innan och provhoppa lite hinder så nu när vi vet att tävlingen blir av skall vi göra slag i saken. :D

Idag är det Lilla som har fått vara huvudperson/häst.

Jag var ju tvungen att prova om vagnen fungerade med de nya skacklarna och den fungerade finfint.

Emmy var med mig och hjälpt till då jag vill ha ledare med ett par gånger i början i vart fall. Lilla var så lugn så och gick iväg så fint. Vi tog ett varv i Warren-Haistings bara. Där har hon ju varit massor av gånger och det kändes som en bra start.

Hisan fick sedan en liten lugn tur med Emmy på ryggen. Helt lagom så där dagen efter sin vinst.

Gårdagen bjöd på tävling i Eslöv.

Fredrik följde med mig och hjälpte till. Jag har världens bästa sambo som ställer upp och följer med mig på mina villkor på mina aktiviteter. Det är guld värt.

Första klassen var en 1m.

Framhoppningen kändes bra men jag hade lite problem med att få till det med förkortade galoppsprång. Jag tappade aktionen helt då så helt framme var han inte.
Det sista språnget jag skulle ta på oxern höll på att gå helt åt skogen. En tjej hade fått stopp på sin häst strax innan och trots att jag ropade att jag skulle hoppa hörde hon tydligen inte utan red in precis bakom oxern i samma ögoblick som Hisan tog av över den.
Jag skrek 'shit, shit, shit' och det var en hårsmån ifrån att vi krockade.
Jag beslutade mig för att enbart ta ett sista språng över räcket innan det var dax att gå in eftersom mina nerver antagligen skulle få snörp om jag skulle rida an på oxern direkt efteråt.

Inne på banan skötte sig Hisan super och vi nollade grundomgången. Omhoppningen gick bra fram till sista kombinationen då vi kom in för fort, den var trång. Jag försökte bromsa Hisan allt för sent och vi rev utsprånget grovt. Vi hade en bra tid så det hade räckt långt om det hade fått ligga kvar.

Till nästa klass som var min första 1.10 sedan i våras. Jag hade ju anmält mig till 1.10 tidigare men jag har utgått eller bytt till 1m. Nu kände jag mig redo och enbart lite nervös.

På framridningen hade jag åter igen problem med den förkortade galoppen men också med den där oxern precis som jag trodde. Och det bevisar ju enbart att det sitter mentalt hos mig.
Jag tog mig samman och hoppade den ett par gånger på raken. Sedan var det dax att gå in.

Hisan sög i och tog tag i hindren. Det gick bra och vi var första dubbelnollan. Tiden blev så pass bra att den stod sig klassen igenom. Det innbar seger!
Min absolut första riktiga individuella seger. Vi har vunnit i lag tidigare och jag har flera blågula rosetter men då har det varit bedömning A vilket inte rikigt gör det till samma prestation.

Det var så kul att få rida in på prisutdelningen som nummer ett.



Det blev en lång tävlingsdag för duktiga Hisan. Han har verkligen fungerat super på sistonne. Både terräng starterna och de senaste tävlingarna. Jag är så glad för honom.

Hela ritterna plus ärevarv finns här.



Innan tävlingen var vi och hämtade vagnen till Lilla. Jag har fått två nya skacklar på den och de är stålförstärkta i ändarna så att de inte skall nötas när vagnen släpps ner när man tagit den av hästen.
Jag är väldigt tacksam att mannen som byggde den från början kunde hjälpa mig att fixa den.

I fredags hann Hisan och jag med en kort tur i Vomb med Skuttelin innan jag åkte på kräftskiva. Det upplägget gick ju inte att klaga på med tanke på hur tävlingen gick... ;)

Igår blev det bara en snabbis i stallet. Jackson var inte sig själv så jag ville inte lämna honom ensam utan vara hemma i fall vi behövde åka till veterinären. Nu behövdes inte det utan han sattes på skonkost (kokt torsk) och mår nu mycket bättre.

Så idag men en vilad Hisan utanför planeringen var det bara att hålla i sig.

Jag red ut på terrängbanan och hoppade ett par språng men marken var så vattensjuk att det inte var roligt alls.

Sedan gjorde jag ett tappert försök att trimma vid hinderhagen men det var mycket roligare att försöka hänga med åringarna i beteshagen än att fokusera på mig och det jag ville så det var bara att ge upp.

Det blev två varv på galoppbanan för att lugna ner honom lite.

Sedan avslutade jag med lite trim på melonbanan över ett litet hinder som bestod av två blockets och en bom. Det var max 60 cm.

Jag försökte fokusera på att räta upp mig och sitta still och enbart hålla om med benen. Det kändes bra men det säger ju inte så mycket om hur det är i verkligenhet... det har vi ju varit med om tidigare.

Jag tömkörde Lilla också. Hon var duktig och gick fram fint trots att vi både provade tussar i öronen och gick på nya ställen.
Vagnen är klar nu men jag hinner inte hämta den förrän till helgen. Så snart kan vi ta upp körningen på rikigt igen.