Dag ett på boxvilan
Jag möttes av en liten ledsen häst idag.
Det var inte alls kul att ha varit inne själv en hel dag, stackars liten.
Min medryttare var snäll och stod med Lilla medan hon åt kraftfodret eftersom hon inte rikigt ville äta det först.
Troligtvis hade hon också lite känningar i såret då det smärtstillande borde ha gått ut.
Att äta Metacam var inget bekymmer. Det gick ner helt problemfritt. Hon var feberfri, dock bestämde sig mina febertermometrar för att inte sammarbeta och jag fick kittla dem länge och väl innan de visade några som hellst siffror.
Så snart de andra kom in blev dock Lilla på bra mycket bättre humör.
Hon fick många pussar och kramar och fick bli rejält borstad.
Nu är det nio dagar kvar till det blir tal om boxhage, det är inget roligt att vara Lilla just nu.
Igår orkade jag inte skriva när jag kom hem. Jag var som en urvriden trasa efter att ha varit upp vid 4 och sedan på helspänn tills telefonsamtalet om att allt gått bra kom. Hisan fick därför vila igår.
Veterinären hade hittat fragment som plockats bort på tre ställen i hennes has. Han la upp ett strängt konvalecens schema med först 10 dagars strikt boxvila och sedan boxhage med skrittpromenader i flera veckor. Att det skall ta lång tid gör mig inget bara hon blir bra. Vi får bara hoppas att hon inte tycker att det blir allt för jobbigt att stå inne bara.
Om tre veckor skall hon ledbehandlas i Svedala och så skall stygnen tas strax innan det. Bandage skall bytas efter helgen om det inte kasat ner före.
I morgon skall jag införskaffa en säck morötter bara till Lilla, något lite extra skall hon minsann få nu när allt är extra tråkigt för henne. <3
Bild från igår
Det var inte alls kul att ha varit inne själv en hel dag, stackars liten.
Min medryttare var snäll och stod med Lilla medan hon åt kraftfodret eftersom hon inte rikigt ville äta det först.
Troligtvis hade hon också lite känningar i såret då det smärtstillande borde ha gått ut.
Att äta Metacam var inget bekymmer. Det gick ner helt problemfritt. Hon var feberfri, dock bestämde sig mina febertermometrar för att inte sammarbeta och jag fick kittla dem länge och väl innan de visade några som hellst siffror.
Så snart de andra kom in blev dock Lilla på bra mycket bättre humör.
Hon fick många pussar och kramar och fick bli rejält borstad.
Nu är det nio dagar kvar till det blir tal om boxhage, det är inget roligt att vara Lilla just nu.
Igår orkade jag inte skriva när jag kom hem. Jag var som en urvriden trasa efter att ha varit upp vid 4 och sedan på helspänn tills telefonsamtalet om att allt gått bra kom. Hisan fick därför vila igår.
Veterinären hade hittat fragment som plockats bort på tre ställen i hennes has. Han la upp ett strängt konvalecens schema med först 10 dagars strikt boxvila och sedan boxhage med skrittpromenader i flera veckor. Att det skall ta lång tid gör mig inget bara hon blir bra. Vi får bara hoppas att hon inte tycker att det blir allt för jobbigt att stå inne bara.
Om tre veckor skall hon ledbehandlas i Svedala och så skall stygnen tas strax innan det. Bandage skall bytas efter helgen om det inte kasat ner före.
I morgon skall jag införskaffa en säck morötter bara till Lilla, något lite extra skall hon minsann få nu när allt är extra tråkigt för henne. <3
Bild från igår
Kommentarer
Trackback
