Vinst till varje pris - fundering del 3

Jag återknyter till mina funderingar.

Vinnarskalle pratas det mycket om i travsammanhang och att verkligen ge allt. Visst, det är kanske det som skiljer en bra prestation mot en dålig.

Men Jag kan köpa det fullt ut när det gäller att trimma sig själv i form inför ett maratonlopp eller liknande men nu finns det ytterligare en individ med i spelet. En individ som lätt kan springa sig sönder och samman. Här gäller det att tänka långsiktigt och förutse konsekvenser. Kanske är det inte rätt att i alla lägen starta ofta eller gå ut för hårt redan från start. Jag säger inte att jag inte har gjort precis detta själv. Det har jag definitivt! Se bara på mitt första montélopp på Jägersro där jag drog ifrån i en hiskelig fart och ledde med ett halvt varv innan jag blev upphunnen lagom till upploppet och ifrån sprungen av ett par stycken. Det kallas även för taktik, inte alltid min starka sida med andra ord.

Varför tar jag upp detta?

Jo för jag kommer att behöva lämna över tömmarna till någon annan i nästan alla lopp om jag inte åker iväg till andra mindre banor för att starta.

Jag kan ge körorder men när det väl är skarpt läge och jag står på publikplats kan jag bara hoppas på att mina order följs. Det är ganska läskigt om man tänker på det.

Troligtvis upplever alla mindre tränare samma sak här men det är nytt för mig.

Sedan är det ju så att det kan tyckas vara en enkel grej att frångå mina order men jag har kanske en större plan för min häst än kusken känner till och bara att då köra till på fel ställe bara för att man kan kan äventyra mycket, rent av knäcka hästen.

Jag tror inte att jag är ensam om min rädsla här.

Nu hör det ju till att jag har haft andra ryttare till Hisan som har tävlat honom. Dels när jag har lånat ut honom till studentryttartävlingar men även då Sara tävlade upp honom i klasserna åt mig. Jag var aldrig orolig då. Han var i goda händer vid alla de tillfällena.

Jag är nog oroligare när det gäller travet för att det är mer av en matchokultur kan jag tänka. Vem vill lyssna till en liten ridhästtjej som har rosa dekorationer på sin häst och som dessutom är ny i sporten. Kanske är min oro obefogad, jag vill hoppas det.

Detta om något är del i att kunna ge hästen en positiv tävligsupplevelse och att kunna bygga för framtiden.


Kommentarer
Postat av: Anonym

Be Ulf Norrby köra. Han är absolut bäst på att förstå det där med att bygga för framtiden. Sätter sig gärna 3 dje inner 4 lopp i rad och får hästen att se helt tallanglös ut. Gång 5 sätter han sig INTE invändigt och Jäklar vad de går då. Han lyder order och är dessutom världens snällaste människa.

Svar: Jag skall komma ihåg det. Men än är det lååångt till start.
Ulrika Lönnqvist

2013-01-16 @ 18:34:13
URL: http://lindah.blog.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0