Skadad...
Jag sitter i soffan med foten i gips. Den är nyopererad och jag försöker att bemästra detta med att hoppa runt på kryckor. Det känns som att all sjukgymnastik och träning för hållning och bålstabilitet under det gångna året varit helt I onödan. Surt, surt.
Jag skadade mig i onsdags när jag hoppade fram Hisan till pay&jumpen vi skulle delta i. Innan på kvällen hade jag ridit Lilla. Hon gjorde allt rätt, det är det man bara måste älska med travhästar. Man ger dem en uppgift och oavsett så vill de vara tillaga och försöker. Lilla hade aldrig hoppat en bana förut men det spelade ingen roll. Hon travhoppade, mestadels jämfota, över alla små hinder och var väldigt positiv. Nu kommer hon inte att fortsätta att hoppas på detta viset. Det var en engångsföretelse enbart för att alla pengar till evenemanget gick till UNHCR.
Hisan var laddad. Han hoppade fram fint på räcket i vänster varv. På oxern i höge hade vi dels tidsbrist för att jag skulle in på banan och funktionärerna skrek på mig. Dels så var han så sjukt taggad. Det kan han bli i det ridhuset. Höger är ju dessutom vårt "svåra" varv. Jag klarade inte all press utan fick ett par stopp. Sista anridningen kom vi av nära, jag tappade nog lite balans och Hisan gjorde kanske ett knepigt språng efter att han landat. I vart fall åkte jag av. Västen löste ut som den skulle och jag landade mjukt på ryggen. Däremot kom jag i med vänsterfoten i backen på något tokigt sätt, det smällde till. När jag skulle resa på mig märkte jag att den inte bar och när jag tog av skon såg jag att den var helt av. Det var alltså bara att förbli sittande och vänta in ambulans och få foten fixerad.
Jag fick vänta på operation till på fredag morgon. Nu är foten i paket och jag är helt inkapabel till att göra annat än att titta på hästar på TV. Surt, surt, jättesurt. Vi som var så nära mina mål för året.
Som tur är har jag flera vänner som ställer upp och hjälper mig nu när jag inte kan själv. De är värda allt guld i världen. <3
Kommentarer
Trackback
