Hisan betyder häst

Idag var det då dags för årets sista utetävling. Hisan är ju framför allt en utehäst så det gäller att få sässongen att vara så länge som möjligt. Mitten av september tycker jag är rätt bra om man ser det så.

Vad som är lite knivit så här års är ju vädret och det lämnade verkligen en del övrigt att önska stundtals, men det gav också fina stunder. Båda mina ritter var i solsken men som det hade regnat däremellan. Framhoppningen var någon sorts lervälling och den var inte direkt Hisan favorit. Själva banan var ok, men något tung. Dagens resultat var lite en följd av detta. Men jag är ändå sjukt nöjd med Hisan. Vi petade en del hinder men attityden var fantastisk. Han tvekade inte en sekund och bjöd bra. Ibland ramlar det bommar, och idag var en sådan dag. 

 

Första rundan hade vi bara ett ner, otur med insprånget till kombinatione. Jag tyckte att rundan kändes bra och bjudningen fanns där. Mantrat sitt upp och håll kvar fungerade igen. Tro det eller ej men den här rundan blev jag placerad med. Det var två placerade i klassen och bara en felfri. Så kan det vara.

 

 

Andra rundan kändes på precis samma sätt så jag vet inte riktigt varför han rev just de hindren. Kanske sög underlaget på banan mer än rundan innan. Kanske fick han mjölksyra av det på något sätt. I vart fall är inställningen det viktiga. Han letade hinder vilket var himla kul och han var grymt positiv. Vad är då tre nedslag? Inget att hänga läpp för alls, vi tränar på och kommer igen, fast då inomhus nästagång.