Hisan betyder häst

I lördags var det ett sådant där riktigt sunkigt väder som det bara kan vara på hösten och vintern. Regnigt och dant, brr.

Då Hisan skall vila två dagar i veckan så blev det ju bra tajming att låta honom vila då. Även om jag försöker lägga vilodagarna under jobbveckorna oftast, för min egen skull.

 

I går, söndag, var värdet mer på min sida. Jag började med att rida ut på Lilla. Hon var piggare än piggast och vi tog en busrunda på en mil där vi hoppade över vattenpölar, travade fort, galopperade och plaskade i vattengraven. Vi passade även på att trava lite asfalt, det var ett tag sedan sist nu. Det är ju inte tävlingssäsong. Men det är aldrig fel att träna på sådant. 

 

Hisan gick ett trimpass i ridhuset. Han kändes väldigt fin faktiskt. Jag tycker nog att bjudningen är mer på plats där den skall vara nu än på länge. Nu är det bara mig själv jag skall jobba med då. För hästarna är uppenbarligen i form. 

Förra lördagen red jag Hisan i ridhuset. Vädret var regnigt och trist så att rida ut var verkligen inte att tänka på. 

 

Lilla hade vilodag. 

 

Söndagen var i princip lika illa rent vädermässigt. Så båda blev ridna i ridhuset. Egentligen är jag inte så förtjust i att inte kunna rida ut på helgen. Men jag själv åkte på värsta förkylningen på Cypern. Så jag ville verkligen inte bli blöt och kall. 

 

Lilla gick ett dressyrpass i skritt och Hisan trimmades. Vi avslutade med ett skutt över en planka på sockerbitar. 

 

Måndagen började så som endast måndagar kan börja. Jag var uppe tidigt för att hinna åka och hämta hö på morgonen innan jobbet. Inte riktigt halvvägs men nästan bestämde sig bilen för att spela mig ett spratt. Där stod jag utan fungerande bil, hästarna utan hö och mörkt var det för klockan var runt 6. Tur att man känner snälla människor när sådant här händer. För jag fick låna en väns bil. Hästarna fick sitt hö. Min bil kom till verkstaden, jag kom till jobbet och allt löste sig. Men vilken måndag!

Hästarna vilade för kvällen gick åt till att bära in höet. 

 

Tisdagen var bokad till hopplektion. Jag hade sett fram emot detta då det var länge sedan. Det var också en stor del i varför det blev som det blev. Hisan blev lite glad i hatten och jag spände mig och det låste sig. 

Hisan är inte elak på något vis alls, han är bara glad. Vilket han måste få vara. Problemen som gör att jag spänner mig är flera. Men de bottnar alla i förra årets olycka när jag bröt foten. För det var just där i det ridhuset det hände.  Det göt mig mer än lovligt osäker ibland. Jag måste verkligen jobba med detta. För jag vill hoppa det är det jag tycker är roligast. Och Hisan gillar hoppningen bäst. Vi har ju dessutom tävlat en massa i somras...

Jag har vintern på mig att reda ut mig själv. 

 

Lilla reds av min medhjälpare. 

 

I onsdags hasade jag fram en bom och två sockerbitar som jag skuttade över i ridhuset. Det var en liten vinst över mig själv efter träningen dagen innan. 

 

Lilla vilade. 

 

Torsdag och fredag har jag varit borta med jobbet. Båda hästarna tränades av mina medhjälpare. 

Förra måndagen den 3/10 red jag ett pass på härliga Lilla. Alltid så pigg och glad. Det var Breedersvecka vilket innebar att nästan alla var ute och red då ridhusen var bokade. 

 

Tisdagen den 4/10 red jag Hisan i Warren-Hastings. Skönt med belysning där på kvällstid. Den är ju egentligen uppsatt eftersom det är trailerparkering där under veckan. Men den fungerar även fint som paddockbelysning om man vill.

 

Onsdagen den 5/10 var jag hos frissan. Hästarna fick därför vila. 

 

Torsdagen den 6/10 reds båda och jag hann ut innan det blev helt mörkt. Först ut var Lilla. Hon fick gå för vagn. På travrakan fick hon springa på lite. Det var väldigt uppskattat, svansen i vädret. 

 

I morse regnade det och med det föll temperaturen. Som tur var höll det upp på eftermiddagen när jag red. Det blev ett trimpass på Hisan i Warren-Haistings. 

 

Det märks verkligen på ljuset och färgerna ute att hösten är här. Vädret har varit fantastiskt i september. Men inverkan åkte täckena på hästarna. Det har börjat blås lite så som det kan göra om hästarna här nere.

 

i måndags reds båda hästarna ut igen, årundan runt. Det var en vacker kväll med svanar som simmade på en blank Kävlingeå.

 

I tisdags reds Lilla ett längre pass av min medhjälpare. Hisan fick vila för jag hade med mig min sambo till stallet för på morgonen innan jobbet hade jag varit och hämtat ett lass hösilage som skulle bäras in.

 

Onsdagen bjöd på ett trimpasspå Melonbanan för Hisan. Jag tog dressyrsadeln för en gång skull. Det fick mig att känna mig osäker. Ingen höjdare när det var massor med liv runt om. Flyinge rustar för både Indoor och Breeders. Det blev ett kortare pass än planerat. 

 

I torsdags var jag uppe i Stockholm med jobbet. Båda hästarna blev ändå ridna.

 

I går var det fredag och jag hade kvällsfodring. Hästarna fick vila. Jag var för trött helt enkelt. Och så är jag inte alls sugen på att rida i mörker, inte än. Den tiden kommer ändå foftare än vad som känns ok.

 

Idag var det därför ridning av båda som gällde. Lilla var först ut. Hon fick gå en mil där galoppbanan och galoppjobb lades in mitt i ritten. Första fattningen blev perfekt. Vi kom på samma sträcka som hon var van vid och förstod direkt. Fattning nummer två var hon inte riktigt med på men det gick ändå tillslut. Ett litet tag till så kan vi kanske flytta galoppen från galoppbanan till lite när som under ritterna. Lilla är så positiv till allt hela tiden. Hon är en fantastisk häst. 

 

Hisan behövde också galoppjobbas. Men mest för att han behövde tänka framåt. Så galopp nästan hela årundan och ett och ett halvt varv på galoppbanan fick det bli. Mission accompliced, han blev pigg och med på noterna.