Vårvärme
Söndagen den 19 mars vilade Lilla. Hisan reds ut 8 km. Det är så lång sträcka det blir om man lägger ihop årundan med rundan runt Granelundshallen. När man håller på med distansridning blir vad som för kändes som en ganska lång runda plötsligt väldigt kort. Allt handlar om perspektiv. ;)
Måndagen den 20 mars vilade Hisan. Lilla gick ett skrittpass i glasridhuset. Som vanligt är hon en liten stjärna som gör precis allt jag ber om.
Tisdagen den 21 mars vilodag för Lilla. Hisan trimmades i ridhuset. Det var rätt mycket liv där inne då en person hoppade. Hisan skötte sig fint men jag blev definitivt störd av att hålla koll på övriga ekipage för att inte komma i vägen.
Onsdagen den 22 mars var jag hästledig. Hästarna reds båda två av mina medhjälpare.
Torsdagen den 23 mars vilade Lilla igen. Hisan trimmades i ridhuset och jag "hoppade" över ett par cavaletti med omväxlande 6 och 7 galoppsprång mellan. Hisan var reglerbar och lugn trots att vi var i glasridhuset. Snart kanske min knepiga rädsla kan lägga sig.
Fredagen den 24 mars vilade Hisan. Jag hann precis ut med Lilla medan det fortfarande fanns lite dagsljus kvar. Vi avverkade de 8km som Hisan gjorde söndagen innan. Lilla var helt otroligt pigg. Jag fick påminna henne gång på gång att vi inte skulle spränga ljudvallen.
Lördagen den 25 mars vilade Lilla. Hisan reds ut 6 km, vilket är årundan och ett lite drygt halvt varv på galoppbanan. Hisan var fin och ritten var harmonisk. På galoppbanan bjöd han fram fint. Tyvärr är den inte i sådant skick efter vintern att jag vill låta honom gå något fort.
På kvällen deltog jag i Skånska ridsportförbundets årsmöte där jag även tog emot mitt och Lillas pris för flest godkända kilometer i Skåne, nämligen hela 261st som vi genomförde förra året.
Söndagen den 26 mars bar det av till Vomb för sedvanlig helgritt. Båda hästarna följde med den här gången. Två mil blev det i ett moderat tempo på 10km/h... eller så berodde det på att hästarna verkligen är igång nu. De vill verkligen sträcka ut när vi är där.
Lilla provade även sitt nya täcke som var priset jag hämtade på årsmötet under gårdagen. Det satt som en smäck.
Möta våren
I flera års tid har jag haft en tanke att åka söder ut när våren börjar komma här hemma för att möta den i full blom. I år hade jag ett par dagar i Paris med jobbet just under den här tiden. Så måndag till onsdag lämnade jag Sverige och fick känna på ett par dagars varmare väder med mer utslaget. Våren hade kommit till Paris men det är ett par veckor kvar till den står i full blom även där nere. Underbara eftermiddagar efter jobb hur som.
Hästarna fick ledigt från mig ett par dagar, eller var det kanske tvärt om... jag fick ledigt från dem. ;)
Mina medhjälpare red och tog hand om dem medan jag roade mig med andra äventyr.
Torsdagen den 16 mars var jag tillbaka i vanliga rutiner igen. Hoppträning med Hisan stod på schemat. Jag tyckte till en början att Hisan kändes lite tyngre i sitt framsteg vilket skulle kunna härledas till sulorna som adderar lite vikt och det är han inte van vid. Det uppvägdes i och för sig av en pigg och glad Hisan som hoppade villigt och med bjudning. Hindret med regnbågen i var 1,05 högt i vart fall. Det kändes större där och då mot hur det ser ut på film. Jag måste verkligen komma över det där med höjd-nojan. Framförallt när Hisan hoppar som han gjorde på träningen.
Lilla vilade.
Fredagen den 17 mars fick båda vila och jag höll tidig fredag hemma.
Lördagen den 18 mars åkte jag med Lilla till Vomb. Vi hade beslutat att ta en lite längre runda som avstämning inför den kommande tävlingsstarten i mars. Det blev 3,2 mil med en medelhastighet på 12,2km/h. Stundtals lång vi på upp emot 20km/h. Detta trots regn hela rundan. Lilla känndes otroligt stark och var väldigt pigg hela vägen. Så ett bra kvitto på formen med andra ord. Nu växlar vi ner lite inför tävlingen.
Hisan reds ut en kort tur hemma. Han var pigg och fin. Jag var däremot bra öm i hela kroppen... Det känns framför allt på Hisan då han, stor som han är kräver aktiv ridning hela tiden. Bra träning för mig hur som.
Mars månad, hovböld och lite annat
Ett tag sedan uppdatering. Men jag har varit lite låg och då är det svårt att motivera sig.
Tisdagen 28 februari fick båda hästarna nya skor. På kvällen red jag Lilla i ridhuset. Min medhjälpare red Hisan. Det var fullt ös på Flyinge då det var bruksprovsvecka vi var därför i skolridhuset. Med Lilla känns det alltid litet där. Kanske beror det på att det är så mycket smalare än glasridhuset. Hästarna uppförde sig bra.
Onsdagen den 1 mars fick jag hjälp att bära in hösilaget som jag varit och hämtat på morgonen.
Torsdag den 2 mars fick Lilla ta Hisans plats på hoppträningen. Hon var jätteduktig. Testade på att hoppa serie för första gången i hennes liv. Vid första anrikningen blev hon förvånad över att där var många hinder efter varandra. Men vid anridning nummer två löste hon det super. Hon landade även i galopp efter hindren de flesta gånger och hon har börjat bjuda fint i anridningarna. En stor skillnad mot första gången var också att hon nu börjat hoppa och inte bara springa över hindren. Det är en fantastisk utvecklingskurva hon har.
Fredagen den 3 mars vilade Lilla efter hoppningen. Skrittade en mycket kort runda på Hisan.
Lördagen den 4 mars hade vi förlagt var helgträning till Övedsklosters marker där det finns ridvägar... och hinder. Vi plaskade även i vattnet och hittade på en massa härligt bus.
Bland annat hittade vi en stock i botten på en backe där Lilla kunde fatta galopp över stocken och galoppera uppför efteråt. Det blev en himla bra övning som hon svarade bra på. Dessutom är det ju nyttigt med lite backar. Det mesta är ju platt här annars.
Söndagen den 5 mars vilade båda hästarna. Jag pysslade bara i stallet. Skönt med en slapp dag.
Måndagen den 6 mars gick Lilla ett pass i ridhuset. Vi väntar fortfarande på att dagsljuset ska återkomma på kvällarna så att vi kan rida ut ordentligt.
Tisdagen den 7 mars vilade Lilla. Hisans hov blev undersökt av hovslagaren då vi befarade att där fanns en hovböld. Hovbölder är luriga och vi hittade ingen klassisk böld utan mer något mysko i hoven, troligtvis en stengalla. Hisan fick därför ha ett jodopaxomslag på och sedan skos med sula den här perioden. Troligtvis har han trampat på någon sten i Vomb som gett honom detta.
Onsdagen den 8 mars hade omslaget gjort susen. Hisan var ohalt men då han har tunna sulor så fick han ta det lugnt till hovslagaren kunde sko honom med sko och sådan sula som Lilla har när hon startar i distanstävlingar. Lilla gick ett skrittpass i ridhuset. Vi avslutade med ett par väldigt fina fattningar av trav. Dressyrhästar som redsfram till tävling samtidigt måste varit avundsjuka. (Skojar bara!)
Torsdagen den 9 mars fick Hisan sulor och skor påslagna. Lilla fick rycka in på hoppträningen igen. Den här gången satt landningarna i galopp ännu bättre. Vi hoppade även något hinder som var upp mot 70cm.
Fredagen den 10 mars fick Lilla vila. Hisan fick däremot ut på en tur. Den blev inte riktigt så lugn som jag tänkt. Hisan är liksom inte hästen man vilar utan att det får konsekvenser. Dessutom är han i väldigt hög kondition. Vi hann ut i skymningen och trots att det var nästan mörkt fick han syn på en annan häst där ute och började spela allan. Mycket hopp och skutt blev det.
Lördagen den 11 mars bjöd på sol!!
Lilla och jag åkte till Vomb där vi avverkade 2,4 mil med en medelhastighet på 10,8 km/h. Lilla var väldigt pigg och glad. Vi passade även på att hoppa över två stockar och galoppera uppför en backe.
Hisan och jag njöt också av solen på Årundan. Han höll sig mer i skinnet den här gången även om han taktade som sjutton vid åsynen av andra hästar. Vi skrittade mest men travade och galopperade lite grann också.
Söndag den 12 mars det vill säga idag. Jag testade på att cykla ut till stallet. Det var första gången... jag har haft hästarna i Flyinge ett par år nu. Ca 40 minuter tog det. Jag kan tänka mig att cykla ut ibland. Men det måste vara bra väder. Inget regn och ingen blåst. Backarna på vägen hem var inte att leka med kan jag meddela. Jag lär ha träningsvärk i morgon...
Lilla vilade idag. Men Hisan gick en ny runda ute. Idag red vi runt Granelundshallen. Inget förnöjer så som omväxling. Dock kände jag av att mina ben hade trampat hela vägen ut... läs: jag var något matt. Det märktes främst när vi skulle galoppera. Hisan var i övrigt snäll så jag hoppas att vi snart är tillbaka till full dos av träning igen.
