Mars månad, hovböld och lite annat
Ett tag sedan uppdatering. Men jag har varit lite låg och då är det svårt att motivera sig.
Tisdagen 28 februari fick båda hästarna nya skor. På kvällen red jag Lilla i ridhuset. Min medhjälpare red Hisan. Det var fullt ös på Flyinge då det var bruksprovsvecka vi var därför i skolridhuset. Med Lilla känns det alltid litet där. Kanske beror det på att det är så mycket smalare än glasridhuset. Hästarna uppförde sig bra.
Onsdagen den 1 mars fick jag hjälp att bära in hösilaget som jag varit och hämtat på morgonen.
Torsdag den 2 mars fick Lilla ta Hisans plats på hoppträningen. Hon var jätteduktig. Testade på att hoppa serie för första gången i hennes liv. Vid första anrikningen blev hon förvånad över att där var många hinder efter varandra. Men vid anridning nummer två löste hon det super. Hon landade även i galopp efter hindren de flesta gånger och hon har börjat bjuda fint i anridningarna. En stor skillnad mot första gången var också att hon nu börjat hoppa och inte bara springa över hindren. Det är en fantastisk utvecklingskurva hon har.
Fredagen den 3 mars vilade Lilla efter hoppningen. Skrittade en mycket kort runda på Hisan.
Lördagen den 4 mars hade vi förlagt var helgträning till Övedsklosters marker där det finns ridvägar... och hinder. Vi plaskade även i vattnet och hittade på en massa härligt bus.
Bland annat hittade vi en stock i botten på en backe där Lilla kunde fatta galopp över stocken och galoppera uppför efteråt. Det blev en himla bra övning som hon svarade bra på. Dessutom är det ju nyttigt med lite backar. Det mesta är ju platt här annars.
Söndagen den 5 mars vilade båda hästarna. Jag pysslade bara i stallet. Skönt med en slapp dag.
Måndagen den 6 mars gick Lilla ett pass i ridhuset. Vi väntar fortfarande på att dagsljuset ska återkomma på kvällarna så att vi kan rida ut ordentligt.
Tisdagen den 7 mars vilade Lilla. Hisans hov blev undersökt av hovslagaren då vi befarade att där fanns en hovböld. Hovbölder är luriga och vi hittade ingen klassisk böld utan mer något mysko i hoven, troligtvis en stengalla. Hisan fick därför ha ett jodopaxomslag på och sedan skos med sula den här perioden. Troligtvis har han trampat på någon sten i Vomb som gett honom detta.
Onsdagen den 8 mars hade omslaget gjort susen. Hisan var ohalt men då han har tunna sulor så fick han ta det lugnt till hovslagaren kunde sko honom med sko och sådan sula som Lilla har när hon startar i distanstävlingar. Lilla gick ett skrittpass i ridhuset. Vi avslutade med ett par väldigt fina fattningar av trav. Dressyrhästar som redsfram till tävling samtidigt måste varit avundsjuka. (Skojar bara!)
Torsdagen den 9 mars fick Hisan sulor och skor påslagna. Lilla fick rycka in på hoppträningen igen. Den här gången satt landningarna i galopp ännu bättre. Vi hoppade även något hinder som var upp mot 70cm.
Fredagen den 10 mars fick Lilla vila. Hisan fick däremot ut på en tur. Den blev inte riktigt så lugn som jag tänkt. Hisan är liksom inte hästen man vilar utan att det får konsekvenser. Dessutom är han i väldigt hög kondition. Vi hann ut i skymningen och trots att det var nästan mörkt fick han syn på en annan häst där ute och började spela allan. Mycket hopp och skutt blev det.
Lördagen den 11 mars bjöd på sol!!
Lilla och jag åkte till Vomb där vi avverkade 2,4 mil med en medelhastighet på 10,8 km/h. Lilla var väldigt pigg och glad. Vi passade även på att hoppa över två stockar och galoppera uppför en backe.
Hisan och jag njöt också av solen på Årundan. Han höll sig mer i skinnet den här gången även om han taktade som sjutton vid åsynen av andra hästar. Vi skrittade mest men travade och galopperade lite grann också.
Söndag den 12 mars det vill säga idag. Jag testade på att cykla ut till stallet. Det var första gången... jag har haft hästarna i Flyinge ett par år nu. Ca 40 minuter tog det. Jag kan tänka mig att cykla ut ibland. Men det måste vara bra väder. Inget regn och ingen blåst. Backarna på vägen hem var inte att leka med kan jag meddela. Jag lär ha träningsvärk i morgon...
Lilla vilade idag. Men Hisan gick en ny runda ute. Idag red vi runt Granelundshallen. Inget förnöjer så som omväxling. Dock kände jag av att mina ben hade trampat hela vägen ut... läs: jag var något matt. Det märktes främst när vi skulle galoppera. Hisan var i övrigt snäll så jag hoppas att vi snart är tillbaka till full dos av träning igen.
Kommentarer
Trackback
