Vila
Lilla vilar den här veckan efter förra helgens tävling. När man tävlar i distansritt säger reglementet hur många dagar hästen ska ha obligatorisk vila efteråt. Tävlingen vi red var på 80km och då får häste 12 obligatoriska vilodagar, en längre tävling ger fler dagar. Distansritten är den enda ridsportgrenen som har obligatoriska viloperioder. Det är därmed inte tillåtet att tävla i distansritt igen förrän viloperioden är över och det är upp till ryttaren att hålla reda på detta själv. Reglerna har uppkommit av djurskyddsskäl, för att hästen inte ska överridas helt enkelt. Att springa massor av kilometer i hyggligt snabbt tempo tar på krafterna även för en vältränad häst.
När det kommer till vila tycker jag att det absolut viktigaste är att titta på hästen och känna av hur den mår. Efter en tävling brukar jag ge Lilla ett par dagars hagvila, därefter kanske vi skrittar lite under första veckan för att sedan trappa upp lugn motion till vecka två efter tävlingen. När det gått cirka två veckor är vi tillbaka på vanlig träningsdos. Hur man ska lägga upp vilo-/återhämtningsperioderna är individuellt och måste så vara. Varje häst är en egen individ och varje tävling är också annorlunda så även om grundplanen ser ut så här så måste man vara öppen för att göra ändringar i planen när man ser hur hästen tagit tävlingen. Egentligen är detta inget konstigt utan ska appliceras på all träning. Blev ett pass hårdare eller togs hårdare av hästen än tänkt, ändra då planen och anpassa efter situationen.
Normalt vilar jag inte mina hästar några längre perioder under sommaren. De går året runt, men de går inte dagligen. Lilla går när hon tränas fullt ungefär varannan dag och så klart är inte alla träningspass lika intensiva. Jag ska skriva mer om det i ett annat inlägg. Hisan går kanske fem av sju dagar i veckan. Men han går inte lika intensiva pass som Lilla lika ofta eftersom hans träning har fokus på hoppning i stället för distansritt. Fast han följer ibland med på längre ritter ute i skogen. Även en hopphäst mår bra av att ha god kondition.
Nu efter vilan ska Lillas träning läggas om lite. Vi har nämligen ett nytt mål att uppnå i höst vilket är en internationell ritt över längre distans än tidigare. Tävlingen kommer även att gå på ett sandigare underlag än till exempel tävlingen i Växjö som gick mestadels på sommarhårda grusvägar. Så vi ska sandträna för att vänja in underlaget. Häng med på resan.
Kylning
Ett verkligen hett ämne en sådan här sommar där de varma dagarna avlöser varandra. Inom distansritten är kylning en viktig del och vid två tävlingar under 2016 och 2017 har jag haft problem med att kyla Lilla på ett bra sätt. Stor del i detta har varit att det blivit varmt över en natt från att ha varit relativt svalt och att Lilla därmed inte hunnit med att acklimatisera sig plus min okunskap, jag har fortfarande ingen jätterutin inom grenen, och bristen på lättillgänglig information om hur man effektivast kyler en häst efter arbete. Jag har scannat internet, frågat runt och lärt mig massa värdefulla tips från andra grenar så som hoppningen och travet som jag tänkte dela med mig av.
Vad vi först kan konstatera är att hästens stora muskler alstrar massor av värme vid arbete, hästens eget sätt att svalka sig är att svettas och när svetten avdunstar kyls huden ner. Är yttertemperaturen hög kan svettningen och avdunstningen vara otillräcklig och som konsekvens kan hästen bli överhettad. En överhettad häst kan till exempel få vätskebrist eller så tillstöter andra mycket mer allvarliga komplikationer. Att en häst kan vara på väg att bli överhettad kan man till exempel se på att pulsen ligger högt och inte går ner, den flankandas, huden känns väldigt varm etc.
Mina tips så här långt är att klippa hästen oavsett årstid inför tävling. En kortare päls gör att kylningen kommer närmare huden. Jag klipper ca en vecka innan och på väl valda delar så som hals och bog. Beroende på årstiden kan det även vara idé att klippa bakdelen. Jag undviker att klippa där sadel och gjord ligger för att i möjligaste mån undvika skav. Klippt päls tycker i vart fall jag lättare blir nött och en tävling i distansritt innebär massor av timmar i sadeln då skav kan uppstå.
När det kommer till kylning i vetgate är kallt vatten bland det viktigaste och ibland även bland det svåraste. Förbereder man hinkar med vatten riskerar det att värmas upp i solen. Så klart hade en plats i skuggan för kylningen varit optimalt men det är inte alltid det går att få till på en tävlingsplats. Så här långt har en tunna med lock fungerat bäst för att hålla vattnet svalare. Utöver det kan medhavda frysta petflaskor med vatten vara ett bra sätt att hålla vattnet kallt. Det finns kanske de som säger att hälla iskallt vatten över korset kan ge korsförlamning. Men det finns inga forskningsresultat som styrker det. När det kommer till att kyla en häst efter arbete fungerar iskallt vatten bra och det är att föredra framför ljummet som ger motsatt effekt om man försöker kyla med det. Vad som är viktigt är i stället att inte snåla med vattnet.
Lilla kyls efter loop 2 i det varma vädret på Dackeritten 2018
Häll rikligt med kallt vatten över hästens stora muskelgrupper. Så länge nytt kallt vatten hälls över hästen finns det ingen anledning att skrapa, MEN om man stoppar upp hällandet bör överskottsvatten skrapas av. Vattnet i pälsen värms nämligen fort upp av de varma musklerna och så snart det blivit varmt får det motsatt effekt och kyler inte längre.
En viktig del av kyltekniken är att stoppa upp, skrapa av och gå en liten sväng med hästen. Det kan vara en liten cirkel bara. Att gå en sväng ger en bättre blodgenomströmning till huden och hjälper till med avdunstningen av vattnet som även det har en kylande effekt. Jag har alltid ett bälte med pulsmätare på Lilla under kylningen för att se att det går åt rätt håll. Stannar pulsen nere under den korta promenaden har kylningen gett önskad effekt, går den upp igen behövs mer kylning så fortsätt hälla kallt vatten etc. Vad som ska undvikas är våta handdukar, de kanske kyler till en början men de blir snabbt varma och fungerar då mer som ett våtvarmt omslag vilket så klart ger motsatt effekt.
Ofta får man bra kyleffekt genom att kyla på de ställen där hästen har tunn hud. Det kan vara mellan bakbenen till exempel. Ett annat väldigt effektivt ställe att kyla på är pannan.
Häller försiktigt kallt vatten i pannan på Lilla
Bara för att allt inte ska vara enkelt med hästar så går det att chocka dem med kallt vatten också. Som konsekvens blir det då ingen pulssänkning utan tvärt om en ökning. Så mitt råd är att ha en pulsmätare till hands och ta inte i med fullt artilleri när det kommer till kylning om det inte behövs. Ligger pulsen redan lågt kan en lätt avsvampning räcka och är väderleken av det kyligare slaget är snarare en filt över korset att föredra än isvatten så klart.
Nystart?
Jag tappade sugen att skriva på bloggen helt där ett tag. Så därför har den varit tyst väldigt länge.
Egentligen har jag inte tänkt att fortsåtta med den som tidigare i dagboksform alls. Mitt fokus just nu ligger mer på distansridningen än på hoppningen även om Hisan hoppas för fullt. Anledningen är väl främst två saker. Lilla är i toppform och vi satsar på att gå upp i klasserna och rida internationell distansritt. På hoppsidan jobbar jag med att återfå mitt självförtroende som varit rejält sargat. Så tävlingsmässigt är vi på väldigt låg nivå om vi ens vågar oss ut på tävlingsbanan. Det sitter helt i mig efter skadorna jag råkade ut för, Hisan är i sitt livs form just nu. Framåt och behaglig på alla vis, men det hjälper ju inte om jag inte vågar.
Tillbaka till distansen. Lilla och jag deltog i Lag-SM i söndags. Vårt lag kom tyvärr sist men Lillas prestation var jag ändå nöjd med. Vi besegrade värmen och tog oss runt på en hygglig tid. Dagen efter var Lilla pigg och glad med torra ben trots hårda vägar. Det är ett bra kvitto på att träningen är rätt.
Jag är fortfarande väldigt ny i den här grenen så varje tävling bjuder på minst en ny lärdom. Det är detta jag tänkt blogga om framöver.
Hoppas ni vill hänga med på resan!
