Hisan betyder häst

Idag har jag varit på koll hos sjukgymnasten igen. Och vad vi fann var att jag var sned igen som sist på höger sida i mitt bäcken.

Jag har inte märkt av det i det dagliga men nu när jag tänker efter så har jag blivit lite irriterad på att vissa saker inte har fungerat i ridningen. Alltså det fungerar men inte finliret. Lilla har ju varit extra springig och att svänga för sätet har liksom inte blivit som jag tänkt vissa gånger.

Nåväl jag har liksom inte reflekterat mer över det än så. Bara irriterat mig, typ.

 

Nu så efter att ha blivit lossad så fungerade det där igen och när jag red Lilla i kväll vilket bara var i skritt så var hon hur fin som helst. Gick lugnt och tog mina hjälper perfekt.

 

Intressant ändå att bli rättad och lossad. Jag brukar ju låta hästarna bli genomgångna och när en spänning lossnar så är det inte alltid superskönt percis.

 

En tanke på varför det blivit så här är att jag nu medan jag bygger upp mig har jag snedbelastat mig. Jag har ju framför allt nu över jul bara kört på som förr trots att jag kanske inte var stark nog för det. Nästan allt stallarbete är ju dessutom så kallat assymetriskt. Alltså jobbar den ena sidan mer än den andra. Och i och med att jag är och har varit svagare än normalt så har detta gett utslag på ett helt annat sätt än för en normalstark person.

 

Nu när jag har blivit rättad och lossad i min krampande ena ryggfilé så skall jag börja göra allt tvärt om. Mocka åt andra hållet och likadant med sadling och täckespåläggning. Det kommer att kräva lite extra tankeverksamhet från mig för det mesta går med rutin efter alla år.

 

Hisan vilade idag enligt plan. Det skall bli spännande att rida honom i morgon och se om jag har samma upplevelse med honom.

Idag har det varit stora rehabdagen. Jag har varit hos sjukgymnasten igen efter en veckas uppehåll. 

 

Idag fick jag lära mig hur jag skall jogga. Ja, ni läste rätt. Jag skall ta tag i mig själv och komma igång med joggandet, precis som jag var på gång att göra före olyckan. 

Nu visar det sig att jag inte riktigt har haft koll på hur jag ska jogga någonsin. Jag är lite utåttåad, det har jag alltid varit. Men det får jag tänka på att få bort, men förutom det så skall jag tänka springa på tå. Alltså den främre delen av foten skall i samtidigt som resten av foten, inte hälen som jag brukar. Det är ganska ofta som man behöver ha en tanke som är mer extrem än vad resultatet skall vara för att ändra ett mönster tycker jag. Om jag inte tänker springa på tå så kommer hälen i först ändå.

Joggandet är helgens uppgift. I morgon kommer jag troligast ha träningsvärk...

 

Lilla började också sin rehab idag. Jag var ute och gick med henne i 20 minuter. 

 

Det et var riktigt latjo tydligen så svansen åkte i vädret en massa gånger och det peps en del. 

 

Nu är Lilla inte alls lika yvig när sådant här inträffar som Hisan så det skall nog gå fint. Det är ett par veckors promenad som gäller för henne innan vi skall ta nästa steg som blir skritt uppsuttet eller i vagn. 

 

Idag har jag och Lilla gjort årets andra officiella framträdande. Det första var under prova på distansritts-ritten i våras. 

 

Vi var med i Näset charity ride som gick av stapeln mellan Höllviken och Falsterbo. Vi var 120 ekipage som var med och det hela var upplagt som ett välgörenhetsevent som samlade in pengar till en stiftelse som heter Henrik Superman. Den är till förmån för cancersjuka barn. 

 

 

Lilla skötte uppgiften väl och var lugn och trygg hela ritten. Hon fick mycket att tänka på och fick gå i ett tempo långt under vad hon är van vid både i skritt och i trav.

 

 

Men säg det min lilla svarta stjärna inte klarar av. Möjligen skulle det vara "bottenlösa" vattenpölar då, men det är bara en tidsfråga innan vi klarar det också. 

 

Jahapp, jag skulle åkt upp till Stockholm i kväll och umgåtts med en kär vän. Men nu bidde det inte så. Alltså känner jag mig lite snuvad på konfekten kan jag säga. 

 

Men efter 10 minuters mys med spinnande katt i knäet här hemma så är det ändå rätt ok.

 

I förmiddags var jag hos sjukgymnasten och rehabade igen. Rygglyft, benlyft och spända magmuskler övades. 

Jag känner att det blir lättare och lättare för varje pass. Det känns ju bra och motiverande. 

 

Resten av kvällen idag kommer jag att spendera som soffpotatis. Ibland behövs riktigt slappa dagar. 

Riktigt kallt var det i morse. Temperaturen nådde inte ens övet 10 grader. 

Det är alltså dags att leta upp vantar och tjocktröjor ur gömmorna. 

 

Efter jobbet idag gick jag till mitt första riktiga sjukgymnastikpass. 

Det är helt galet vad jag har tappat under de här 12 veckorna. Inte för att jag var någon ultrafit person innan direkt men nu... Jag blir så frustrerad. Jag har tappat så mycket kraft i musklerna. Jag blev ombedd att spänna magen och jag spänner och spänner men det händer liksom inget.

Likadant med ryggen musklerna är antingen stela eller nästintill obefintliga. 

Här finns det med andra ord hur mycket som helst att jobba med. 

 

Jag fick lite övningar som jag skall göra dagligen. Det rör sig om benövningar och rygglyft. Allt skall leda till större bålstabilitet för att skydda ryggen. 

 

Jag skrittade även Lilla en sväng efteråt, så nu är jag bra trött i ryggen. 

Det hade blåst upp rätt mycket på kvällen så Lilla hade lite vind under svansen och var väldigt pigg och lite tittig. Men det är så skönt med henne. Är hon tittig så vinklar hon huvudet och tittar. Möjligen tar hon ett litet steg åt sidan. Inget hoppande och skuttande här inte. <3