Hisan betyder häst

Igår stod klubben värd för en inspirations dag för distansritt. Landslagsveterinär Mia Svensson hade kommit ner och berättade om hästens fysiologi och träning. Alltid lika spännande att höra om, speciellt när det kommer till distansritt som är en extremsport. Dagen avslutades med ett träningspass på galoppbanan där vi även mätte hästarnas mjölksyrenivåer under träningspasset. Detta var verkligen intressant och det gav mig ett par ögonöppnare, främst i hur jag lägger upp träningen i stort. Jag har en hel del att processa och tänka över där. Men förenklat och nedkortat går det att koka ner det till: "träning i rätt intervall mellan ger en ökning i kapacitet". Visst låter det bra. Då är det ju bara att göra rätt, eller?

 

Jag fick också lära mig att människor kan träna hårdare än hästar. Fem hårda träningspass per vecka funkar fint för en människa, en häst klarar av tre motsvarande pass. Jag tränar idag Lilla varannan dag. Så där är jag nog rätt bra på det. Vad jag däremot ska fundera på är de passens innehåll, för de är ofta för lätta.

 

Vad fick vi då ut av mjölksyremätningarna, eller laktattestet som det heter?

Vi var på Flyinges galoppbana och efter 15 min uppvärmning i jogg så började vi galoppera. Jag varvade trav och galopp i samma hastighet, vi låg runt 20km/h vilket vi brukar under galoppträning. Vid första stoppet för test låg Lilla på 0,4, riktigt lågt med andra ord. Så vi ökade farten lite, vid nästa mätning ett par varv senare hade vi ett värde på strax över 1, vilket också är lågt. För att försöka hitta var tröskeln ligger, man vill gärna ligga på en träningsintensitet strax under för att höja kapaciteten, tog jag ett varv i trav nära 30km/h. Nu vill jag tillägga att detta inte är någon supersnabb trav om man jämför med hur fort travhästarna springer i lopp, men nu tränar vi distansritt och på en galoppbana som är något lös jämfört med en travbana plus att den är ojämn så jag vågar inte låta henne gå fullt ut. Mätvärdet låg stax över 2 efter detta varv. Så kontentan blev att träningen var för kort och för lugn för att Lilla skulle ens vara i närheten av att nå tröskeln. 

 

Hur ska jag då använda detta till att förändra träningen så att vi kan utveckla Lillas kapacitet bäst? Först ska jag nog släppa den tanken jag haft om att Lillas trav skulle ge henne mjölksyra när vi travar mycket på tävling. Det är i så fall hur längde vi travar när vi kommer upp i många mil på slutet av tävlingar som ger mjölksyran och då spelar gångarten mindre roll. Jag har liksom fått för mig att traven som rörelse skulle vara ett problem, kanske är det mer det för andra raser men inte på samma sätt för Lilla som är född att trava.

Sedan får jag nog omvärdera mina långpass, jag rider oftast pass på två mil där jag ligger på en snitthastighet på 12km/h eller lite lägre. Men sett till gårdagens träning så är de nog i kortaste laget. Tre mil åt gången får vi nog gå upp till i stället. Hellre längre pass än snabbare pass om vi ska träna hållbart.

Så fram med kartan och leta upp fler varianter på långa vägar så vi kan variera oss helt enkelt. 

 

 

Vad vi först kan konstatera är att hästens stora muskler alstrar massor av värme vid arbete, hästens eget sätt att svalka sig är att svettas och när svetten avdunstar kyls huden ner. Är yttertemperaturen hög kan svettningen och avdunstningen vara otillräcklig och som konsekvens kan hästen bli överhettad. En överhettad häst kan till exempel få vätskebrist eller så tillstöter andra mycket mer allvarliga komplikationer. Att en häst kan vara på väg att bli överhettad kan man till exempel se på att pulsen ligger högt och inte går ner, den flankandas, huden känns väldigt varm etc.

 

Mina tips så här långt är att klippa hästen oavsett årstid inför tävling. En kortare päls gör att kylningen kommer närmare huden. Jag klipper ca en vecka innan och på väl valda delar så som hals och bog. Beroende på årstiden kan det även vara idé att klippa bakdelen. Jag undviker att klippa där sadel och gjord ligger för att i möjligaste mån undvika skav. Klippt päls tycker i vart fall jag lättare blir nött och en tävling i distansritt innebär massor av timmar i sadeln då skav kan uppstå.

 

När det kommer till kylning i vetgate är kallt vatten bland det viktigaste och ibland även bland det svåraste. Förbereder man hinkar med vatten riskerar det att värmas upp i solen. Så klart hade en plats i skuggan för kylningen varit optimalt men det är inte alltid det går att få till på en tävlingsplats. Så här långt har en tunna med lock fungerat bäst för att hålla vattnet svalare. Utöver det kan medhavda frysta petflaskor med vatten vara ett bra sätt att hålla vattnet kallt. Det finns kanske de som säger att hälla iskallt vatten över korset kan ge korsförlamning. Men det finns inga forskningsresultat som styrker det. När det kommer till att kyla en häst efter arbete fungerar iskallt vatten bra och det är att föredra framför ljummet som ger motsatt effekt om man försöker kyla med det. Vad som är viktigt är i stället att inte snåla med vattnet. 

 

 

 

Häll rikligt med kallt vatten över hästens stora muskelgrupper. Så länge nytt kallt vatten hälls över hästen finns det ingen anledning att skrapa, MEN om man stoppar upp hällandet bör överskottsvatten skrapas av. Vattnet i pälsen värms nämligen fort upp av de varma musklerna och så snart det blivit varmt får det motsatt effekt och kyler inte längre.

 

En viktig del av kyltekniken är att stoppa upp, skrapa av och gå en liten sväng med hästen. Det kan vara en liten cirkel bara. Att gå en sväng ger en bättre blodgenomströmning till huden och hjälper till med avdunstningen av vattnet som även det har en kylande effekt. Jag har alltid ett bälte med pulsmätare på Lilla under kylningen för att se att det går åt rätt håll. Stannar pulsen nere under den korta promenaden har kylningen gett önskad effekt, går den upp igen behövs mer kylning så fortsätt hälla kallt vatten etc. Vad som ska undvikas är våta handdukar, de kanske kyler till en början men de blir snabbt varma och fungerar då mer som ett våtvarmt omslag vilket så klart ger motsatt effekt. 

 

Ofta får man bra kyleffekt genom att kyla på de ställen där hästen har tunn hud. Det kan vara mellan bakbenen till exempel. Ett annat väldigt effektivt ställe att kyla på är pannan.