Hisan betyder häst

De här helgen har bjudit på sommar värme. Faktum är att nästan hela september har varit väldigt varm. Omkring 20 grader nästan varje dag är inte fy skam för första höstmånaden.

 

I lördags var det dags för träning av båda hästarna. Men även att se till att vi fick hösilage av acceptabel kvalité levererat från en permanent leverentör. Det sista lyckades inte alls. Jag tar nya tag i den frågan nu efter helgen.

 

Lilla fick gå ca 40 minuter. Det blev ingen superlång runda då vi mestadels skrittade. Vi tog rundan runt Granelundshallen, det var länge sedan jag var där. Jag noterade att asfalten på vägen dit har blivit hal. Kanske är den mer sliten eller så beror det på att vårt sällskap tog långa steg och Lilla ville hänga på. Annars så brukar det fungera att även trava på asfalt som är åt det halare hållet om man bara anpassar steglängden. Vi passade även på att galoppera lite på slutet. Jag har haft en paus i galopparbetet på henne, pauser skall man inte förringa. Fattningen blev relativt som jag ville. Det går fortfarande iväg i 190 när hon går in i galoppen men det gick fint att samla upp och få till en fin galopp som nästan skulle kunna kallas för rund. Det är vänstergaloppen jag pratar om, det är hennes bästa. Det kommer att bli bra det här med galoppen till slut. Men det kommer att ta lite tid. Vi skynda långsamt.

 

Hisan fick gå ett galoppjobb på riktigt på galoppbanan. Han behövde verkligen få galoppera på så det blev perfekt. Två varv fick han gå.

 

Söndagen var vilodag för Lillas del. Hon går ju bara varannan dag i möjligaste mån. Hisan fick trimmas i Warren-Haisings. Det låg dagg i gräset så för säkerhets skull så galopperade vi fram lite på vägen runt först innan vi samlade upp och kunde rida kort galopp. Galoppen från dagen innan hade gjort underverk. Hisan var framme och superfin.

Lite så där är han min brune springare. Man måste rida honom fram så är han framme. Rider man med bromsen i ett pass så sitter bromsen kvar nästa pass också och den måste gasas loss. ;)

Lilla har redan avslutat sin tävligssässong. Vi gjorde det redan efter starten i Växjö.

 

Jag tror jag nämde det redan innan men vi hade med råge uppnått våra mål för sässonge. Vi hade dessutom kunnat starta i alla tävlingar som jag på förhand utsett och resultatet var i stort sätt vad jag önskat.

 

Totalt sett har Lilla gjort 31 mil på tävlingsbanan i år. Utav dessa var 26 mil godkända och kan tillgodoräknas oss. Det går absoult inte av för hackor kan jag säga.

 

- Vinst i T80 klass

- Kval till nationell 120

- Noviskval till FEI-ritter (sk stjärnritter)
- Kval till Lag SM

- Kval till Unghästfinalen 6-års (en av sju kvalade hästar och enda varmblodiga travhästen som kvalat in)

 

Att uppnå dessa kvalmål var mina huvudmål även om jag varken deltog i Lag SM eller kommer att delat i Unghästfinalen. 

 

Om jag har glömt att skriva det så är jag så sjukt stolt över den här lilla hästen. Hon är en riktig stjärna.

 

Nu skall vi mysa och träna vidare för nästa år skall vi vara grymt starka när vi startar. Och jag skall fundera ut ett vettig strategi för nur vi skall gå vidare. Men till det har jag hela vintern på mig.

Förrförra fredagen när jag gjort min senaste uppdatering åkte jag till The Big Apple!

 

 

Vi var där en vecka jag och sambon och därmed hade jag lite häst ledig.

 

Hästarna hade som vanligt inte ledigt bara för att jag hade "ledigt" från dem utan de blev väl omhändertagna av mina medhjälpare.

 

Förra lördagen kom vi hem igen. Hästarna hade saknat mig fick jag rapport om. Trots att jag har varit iväg på resor förr så tyckte visst herr Brun att det var jobbigt att inte ha matte hemma. Hans känslor smittade i sin tur av sig på stallägarens häst... konstigt det där. Men det är klart att det blir vissa förändringar i rutiner bara för att någon annan gör något även om instruktionen är samma. Det borde inte märkas för hästarna med andra ord men de är bra mycket känsligare än man kan tro.

Ordningen var i vart fall snabbt återställd och jag tog en kort tur på herr Hästs rygg. När man varit iväg från hästarna ett tag är det verkligen som att komma hem när man sitter upp igen.

 

 

Söndagen innebar att båda tränades. En ny tjej som kommer att skolas in för att kunna hjälpa till framöver red med mig på Lilla.

 

Måndagen blev trim för Hisan på banan. Det märks verkligen att hösten är i antågande. Det blir snabbt mörkt och även om vi fortfarande har väldigt skönt och trevligt höstväder med 18-20 grader mitt på dagen så finns känslan där.

 

Tisdagen spänderade jag i Stockholm med jobbet. Både Hisan och Lilla blev tränade av mina medhjälpare.

 

På onsdagen var jag glad att jag hade planerat in vila för hästarna. Min förmiddag var förlagd till Köpenamn. Det är nära men det är ändå längre att pendla än vanligt så att få komma hem tidigt från stallet var precis det jag behövde. Och även hästarna behöver en vilodag här och där. Extra bra är det ju då när det klaffar i planeringen med allt annat.

 

Torsdagen var det på nytt dags för uteritt med båda ihop med min nya medhjälpare. Vi avslutade med några varv i paddocken. Hisan var mer än lovligt bekväm. Han behöver ut och galoppera mera. fFamför allt tror jag att han är påverkad av pälssättningen. Båda hästarna fäller som bara den just nu. Hisan är en sådan häst som blir påverkad av sådant. Jag låter honom få lite mindre krav på sig än vänligt så är vi nog tillbaka till det vanliga inom kort.

 

Igår, fredag, blev ännu en lugn dag. Jag var och hämtade hö med min sambos hjälp och därför prioriterades ridningen bort.

 

När det inte finns några tävlingar eller annat som kräver en speciell uppladdning så är det skönt att kunna lägga in extra vilodagar.

Lilla vilade i söndags men Hisan fick gå ett litet jobb på Melonbanan. Han kändes fin som vanligt efter att ha fått galoppera ute. Galopp är fantastiskt bra för honom, framför allt mentalt. 

 

Jag var i väg på resa med jobbet. Lilla reds på måndagen och Hisan båda dagarna. 

 

Hemma igen. Hisan vilade på onsdagen men Lilla blev riden. Jag tyckte att hon vräkte sig lite på bettet och sprang i framvikt. Passet blev därför mestadels i skritt och till stor del på Melonbanan. Vi ägnade oss åt dressyr. För Lillas del är det bäst om dressyr är i skritt fortfarande. Vi gjorde böjda spår och även fokus på att ta korta bäriga steg. 

 

Tvärt om på ridfronten. Lilla vilade och Hisan fick trimma. Det blev Melonbanan för hans del. Ett pass som syftade till att komma tillbaka och jobba ordentligt. 

Det märks så väl på dagsljuset att vi är i september nu. Även om vädret är kanon så blir det mörkt redan runt klockan åtta. Det är bara att stå ut nu... Hösten och vintern kommer oavsett vad jag tycker om den. Men än är det fint väder så det är bara att njuta av det som går. 

 

Morgon i stallet en vardag hör till ovanligheterna för mig. Men idag var en sådan dag. Efter min nya rutin med velkostnad i stallet så blev det ridning. Först Lilla. 

 

Uteritt runt Årundan, men bara ett varv så en kort runda fick det bli. Lilla var fin, låg inte alls på som sist utan var i bra balans. Jag tror att det är galoppjobbet som fått henne att ligga på så där. Vi skippade därför galoppen idag. Det är nyttigt att variera sig. 

 

Hisan var näst på tur. Det blev samma runda. Hisan får däremot inte slippa undan galoppen. Han var pigg och fin. Det satt blåa snitslar uppsatta längs hela vägen. Livsfarligt sa Hisan som behövde bli övertygad om att det gick att gå förbi. Han höll ändå galoppen (om än i slowmotion). Det är ändå positivt. Han har tidigare kunnat tvärnita och tvärvänt för något liknande.

 

Idag var det riktigt sommarväder ute. Över 20 grader båda hästarna fick en välbehövlig dusch efter jobbet. De sätter vinterpälsen just nu så kläderna är väl inte helt rätt anpassade till vädret. 

En hel vecka har gått sedan mitt förra inlägg. Vad har då hänt.

 

Hisan fick gå ett pass på Melonbanan med trim.Han kändes fin och framåt. På vardags kvällar är jag sällan sugen på någon längre träning, så inte heller den här gången. Jag måste försöka hitta mer ork för en halvtimmes träning är lite i underkant.

 

Lilla vilade

 

Hovslagaren var ute och skodde båda hästarna. För Hisans del var det exakt på tiden. Lilla fick travskor på runt om i stället för endast travskor endast fram och ridhästskor bak med sulor runt om. Hennes distanstävlande är över för året så nu blir det "vanlig skoning" och så får hovarna vila från sulorna som faktiskt stänger in lite.

 

Hisan fick vila.

 

Lilla jobbades vidare med fokus på galoppjobb på galoppbanan.

 

Båda hästarna vilade och jag spänderade min dag i Stockholm. Hästarna blev så klart omskötta an en av mina medhjälpare. 

 

Jag var hemma igen och därför var det träning av båda som stod på programmet.

 

Hisan tömkördes på Warren Haistings. Det är nyttigt att se sin häst från sidan ibland. Han fick jobba en dryg halvtimme på töm. Jag är ingen hejare på att tömköra, jag gör det sällan. Men när jag väl gör det så tycker jag att det är bra omväxling.

 

Lilla gick ett kortare jobb som avslutades med två repor på galoppbanan som tillsammans blev ett knappt varv. Vi lyckades med att fatta båda galopperna på det viset.

 

Hisan trimmades en kortis på Melonbanan. Det duggregnade men temperaturen höll sig ändå så att vi inte blev kalla. Plus i kanten till både mig och Hisan att vi stod ut med vädret måste jag säga.

 

Lilla vilade.

 

Helg och mer tid för häst. Efter veckostädningen i stallet med nytt strö i boxarna och allmänt fix så red jag ut på Hisan. Det blev en runda på en mil med mestadels galopp. Hisan var med på noterna. Runt milen tycker han är lagom för en uteritt. Längre är ju mest bara onödigt om man frågar Herr Brun. Åskiter om allt den där. Avslappnad och på gott humör var han. Ritten var härlig.

 

Lilla stod näst på tur och även hon fick gå samma runda på en mil. Fröken svart är lite för pigg för sitt eget bästa just nu. Hon är i för hög kondition för det arbetet hon har fått göra de senaste veckorna och galopparbetet gör henne än mer på tårna. Jag få lägga upp ett lite bättre träningsschema för henne, men samtidigt ville jag ju att hon skulle ta det lite lugnare. Det där med avvägning är svårt. Lilla är dock aldrig svår, säger man till henne att ta det lugnt så tar hon det lugnt även om man får upprepa vad man sagt om farten ett antal gånger under turen. En mil är bara småpotatis för en häst som tränat och tävlat åtta mil...