Fatta galoppen
Igår fick vi ett litet genombrott i galoppträningen för Lilla. Jag är så stolt över henne.
Jag har haft ett enormt stort fokus på hennes galoppträning i snart ett år. Vi har tragglat fattningar, volter och ja galopp rent allmänt. Galoppen är inte helt enkel för henne, hon kan så klart galoppera och har alltid kunnat. Men jag vill ha en lugn galopp som vi kan jobba ur, inte bara fläng.
Så vi har nött den där galoppen nu i ett år. Det har gått från ramla in i den i full fräs till att vara hanter bar på banan men fortfarande toksnabb ute. Men nu börjar jag tro att vi kommit dit där det går att jobba i den på ett bra sätt. Vi är så klart inte i mål. Kommer man ens i mål med något i ridningen? Det finns ju alltid en massa att finslipa...
Vad var då genombrottet igår? Jo, hon föll inte i sär i den kortare galoppen utan jag fick bryta av henne. Det är en nyhet. Och vi kunde galoppera sida vid sida med Hisan under kontrollerade former. Detta mina vänner är stort! Riktigt stort!
Jag har inte vågat galoppera henne på tävling än för när galoppen inte varit kontrollerad så bränner hon väldigt mycket energi där, och det är inte särskilt klokt under en ritt. Under träning är det en helt annan grej, för då kan jag på ett helt annat sätt reglera träningens längd om det skulle behövas. Vi får se om jag vågar galoppera henne något på årets sista tävling. Men dagsformen får nog bestämma där.
Allt fokus på galopp har hur som gett Lilla en helt annan styrka även i traven. Hon känns så mycket starkare när jag rider henne nu mot tidigare år. Så vi är verkligen på G.
Mitt i förberedelserna
Årets största äventyr för mig och Lilla närmar sig med stormsteg. Vi är mitt i förberedelserna med att få ihop transportplanering, korrekt träningsupplägg och allt annat som ska stämma med olika intyg och anmälningar.
Det blir min första resa ner på kontinenten vilket bara det ska bli väldigt spännande. Jag tror jag får skriva en längre rapport efteråt, det är för mycket ofärdiga tankar för att få ihop dem så här innan.
Håll tummarna för att all planering ska gå i lås!
Nystart?
Jag tappade sugen att skriva på bloggen helt där ett tag. Så därför har den varit tyst väldigt länge.
Egentligen har jag inte tänkt att fortsåtta med den som tidigare i dagboksform alls. Mitt fokus just nu ligger mer på distansridningen än på hoppningen även om Hisan hoppas för fullt. Anledningen är väl främst två saker. Lilla är i toppform och vi satsar på att gå upp i klasserna och rida internationell distansritt. På hoppsidan jobbar jag med att återfå mitt självförtroende som varit rejält sargat. Så tävlingsmässigt är vi på väldigt låg nivå om vi ens vågar oss ut på tävlingsbanan. Det sitter helt i mig efter skadorna jag råkade ut för, Hisan är i sitt livs form just nu. Framåt och behaglig på alla vis, men det hjälper ju inte om jag inte vågar.
Tillbaka till distansen. Lilla och jag deltog i Lag-SM i söndags. Vårt lag kom tyvärr sist men Lillas prestation var jag ändå nöjd med. Vi besegrade värmen och tog oss runt på en hygglig tid. Dagen efter var Lilla pigg och glad med torra ben trots hårda vägar. Det är ett bra kvitto på att träningen är rätt.
Jag är fortfarande väldigt ny i den här grenen så varje tävling bjuder på minst en ny lärdom. Det är detta jag tänkt blogga om framöver.
Hoppas ni vill hänga med på resan!
Clinic och hovböld
Den där clinicen var i mångas ögon mätt ganska liten men i mina var det en ganska stor grej. Hur som var det rätt mycket att rodda med men i slutänden blev det precis så bra som jag föreställt mig.
Starten var lite grann redan på fredagskvällen när tränaren hämtades på Kastrup. Men den stora delen var på lördagen och söndagen då alla deltare kom och vi körde igång.
Lördagen den 21 oktober dag 1 på distansclinic för Leonard Liesens på Flyinge.
Vi började med ett teoripass på två timmar där allt från den perfekta exteriören på en distanshäst diskuterades till hästens förbräning under arbete och skoning. Helt sjukt intressanta ämnen och mycket som jag gått och funderat på men inte riktigt hittat svaren på. Vi fortsatte sedan med besiktning av hästarna där vi fick små tips på hur vi bäst skulle visa våra hästar i veterinärbesiktningen på tävling. För vi har bara 30 sekunder på oss när vi springer upp för att visa hästen. Varför inte då öva så att visningen blir så bra som det bara går.
Vi började med ett teoripass på två timmar där allt från den perfekta exteriören på en distanshäst diskuterades till hästens förbräning under arbete och skoning. Helt sjukt intressanta ämnen och mycket som jag gått och funderat på men inte riktigt hittat svaren på. Vi fortsatte sedan med besiktning av hästarna där vi fick små tips på hur vi bäst skulle visa våra hästar i veterinärbesiktningen på tävling. För vi har bara 30 sekunder på oss när vi springer upp för att visa hästen. Varför inte då öva så att visningen blir så bra som det bara går.
Efter lunch blev det ett krävande dressyrpass i ridhuset. Lilla fick jobba som bara den och jag kände att hon lyfte sig massor. Vi gjorde sidvärts, ökade och minskade volter, förvänd galopp och åttvolter med enkelt byte. Det mesta var överkurs för Lilla men jag vet vart vi ska sikta nu. Ge oss ett par månader så kommer vi att göra detta med bravur när hon orkar samla sig, nu bara nosade vi på övningarna.
Dagen avslutades med middag på restaurangen i byn.
Söndagen den 22 oktober började vi på nytt med matnyttig teori och förberedelser inför galoppträningen på galoppbanan. Jag var lite fundersam över i fall Lilla skulle klara detta. Och faktum är att det var lite tidigt för henne. Hon är inte där riktigt än i galoppen för att kunna galoppera tillräckligt avslappnat än. Men vi kunde känna på konceptet och snart kommer vi att kunna utföra det också. Vi avslutade med individuell genomgång och för Lillas del är det galopparbete som står på schemat. Hon måste bli starkare och kunna samla och bära sig innan vi går viare till nästa steg som är galoppträning.
Under helgen reds Hisan av sin medryttare. Som vanligt när det är något som jag måste lägga fokus på så är det något annat som ska jävlas. Den här gången var det Hisan som oturligt nog fick en hovböld på söndagen. Eller det visste vi inte då utan det smög sig på med början då. Men kontentan är att han nu står på box med gipsad hov efter att den fick öppnas på klinik.
Det viktigaste är ju att Hisan mår bra och en hovböld går över som tur är.
Lillas vecka nu efter clinicen har sett ut så här:
Måndag - vila
Tisdag - skritt med medryttaren
Måndag - vila
Tisdag - skritt med medryttaren
Onsdag - dressyr i ridhuset med fina galoppfattningar
Torsdag - dressyr igen men den här gången blev fattningarna inte riktigt lika bra. Jag misstänker att jag tog i lite väl mycket och borde gjort något annat för att variera.
Fredag - vila
Lördag - uteritt med galopp och bus
Idag ska Lilla skritträna i backe och nästa vecka ska Hisan igång igen när han fått sko med sula påslagen.
Jaktritt och lite blandat
Oj nu har tiden sprungit iväg igen. Jag kan säga att jag har haft för fullt upp med att rodda en clinic på Flyinge för att alls kunna tänka på att blogga. Men nu har clinicen genomförts och för mig har hästeriet återgått till nästan det normala... Men vi börjar från början.
Måndagen den 25 september vilade hästarna. Det var inte helt enligt plan men när jag stod i godan ro och mockade Lillas box såg jag genom fönstret hur Hisan laddade till en brall delux men missade att fälla ut benen i landningen. Det blev ju inte så bra så kvällen spänderades i stället till att kontrollera sviterna efter kraschen.
Tisdagen den 26 september var det egentligen tänkt att Mr Häst skulle ha hopptränat men det gick ju inte. Krashlandningen hade renderat ett hematom mellan frambenen. Han hade troligen landat på sin egen hov. Ingen hälta men bäst att ta det lite lungt ändå efter en sådan sak. Så Hisan skrittades ut lugnt och fint.
Lilla reds av sin medryttare.
Lilla reds av sin medryttare.
Onsdagen den 27 september vi fortsatte på temat lugnt med Hisan. Så ny uteritt. LIlla vilade.
Torsdagen den 28 september blev det uteritt för Lillas del. Vi övade på galoppfattningar.
Fredagen den 29 september vilade båda hästarna.
Lördagen den 30 september red jag ut först på Hisan och därefter på Lilla. För Hisans del blev det lugnt men i alla gångarter och för Lilla stod fattningar på schemat. Det tar sig.
Söndagen den 1 oktober var egentligen vår sista hopptävling för året bokad. Men efter kraschlandningen så fick den ställas in. Nu får vintern spänderas till träning i stället så kommer vi tillbaka starka till kommande utesäsong 2018. I stället blev det trim på Melonbanan.
Lilla fick i stället ett pass på galoppbanan. Den var rätt djup eftersom det varit lite torrare ett tag. Jag avbröt passet då det inte kändes helt rätt. Lilla verkade relativt opåverkad men underlaget är viktigt när man ska träna.
Måndagen den 2 oktober vilade hästarna.
Tisdagen den 3 oktober hopptränade jag med Hisan i stora ridhuset i Eslöv. Vi hade tre hinder uppställda i mitten. Av någon anledning så fick jag en väldig självförtroende dipp. Jag tror att det beror på att jag har för hög stressnivå för närvarande och inte klarar av att vara här och nu under träningarna. I hoppningen är det viktigt att fokus finns på uppgiftern och inte på allt annat. Oftast är just sådana här träningar det som behövs för att samla fokus men ibland går det bara inte.
Lilla reds av sin medryttare.
Onsdagen den 4 oktober timmade jag Hisan i Wallenberg. Lilla vilade.
Torsdagen den 5 oktober reds båda hästarna av sina respektive medryttare.
Fredagen den 6 oktober vilade hästarna.
Lördagen den 7 oktober åkte jag till Öveds före stallet för att fixa till hinder inför söndagens förjakt som jag tänkte delta i med Lilla. Det gick fortare än vad jag vågat hoppas på vilket var trevligt.
Efteråt blev det först en uteritt runt Årundan på Hisan och därfter en kort busrunda med Lilla där vi galopperade lite.
Söndagen den 8 oktober var det då dags för förjakt. Jag har inte ridit jakt sedan Hisan flippade på Hussarerna jakt på revinge för en herrans massa år sedan. Jag bestämde då att han inte skulle gå fler jakter och så har det fått bli. Nu var Lilla mogen för uppgiften så det var alltså hon som fick följa med ut. Förjakten var i mina ögon rätt kort så jag begav mig ut på en lite uppvärmningsrunda på 1 mil innan. Under jakten hoppade vi sju språng. Lilla gjorde det med bravur.
Det blev dock ingen vila för Hisan utan han fick gå rundan runt Granelundshallen när vi kom tillbaka igen.
Måndagen den 9 oktober vilade båda hästarna.
Tisdagen den 10 oktober var det på nytt hoppträning på schemat. Vi var i Eslövs stora ridhus igen. Vi red relaterade avstånd. Det gick så där men jag känner mig rätt osäker på sådana här övningar ibland.
Onsdagen den 11 oktober var det trim på Hisan som stod på schemat.
Torsdagen den 12 oktober övade vi vidare på Lillas galoppfattningar. Hon gjorde två väldigt fina i Crafoord ur skritt. Hisan vilade.
Fredagen den 13 oktober är min sambos födelsedag. Så en snabb runda runt Årundan på Hisan var vad jag hann med.
Lördagen den 14 oktober startade väldigt tidigt för mig. Men inte i stallet. I stället var det arrangörsmöte för distansritt som skulle avverkas och detta var i Strömsholm. Det är inte en lätt destination om man utgår från Skåne så 6 timmar i bil upp och sedan ytterligare 6 timmar hem. Vi startade kl 4 på morgonen och var inte hemma förrän 23.
Söndagen den 15 oktober var jag lite mör. Men hästarna skulle ju tränas. Först ut var Hisan på Årundan. Därefter fick Lilla gå 1,4 mil på galoppbanan i trav.
Måndagen den 16 oktober vilade hästarna.
Tisdagen den 17 oktober var det på nytt hoppträning i Eslöv. Den här gången var vi i lilla ridhuset och travhoppning stod på schemat. Jag tycker att det är svårt och blir lätt osäker på avstånden. Efter framhoppningen blev det studs in och ett språng ut på oxer. Trav in men för att det skulle stämma fick vi en travbom före. Hisan hoppade fint och vi kunde avsluta med ett lite större språng ut.
Lilla reds av sin medryttare.
Onsdagen den 18 oktober rastades Hisan på Årundan.
Torsdagen den 19 oktober kollade jag och Lilla in galoppbanan inför kommande helgs aktiviteter. Vi avslutade med galoppfattningar i Wallenberg.
Fredagen den 20 oktober var jag ledig för att styra upp clinicen på Flyinge. Hisan och jag sträckte på benen på Årundan och kollade in när galoppbanan blev harvad. Lilla vilade inför helgens drabbningar.
Indian summer
Många dagar har passerat sedan senaste uppdateringen. Jag och hästarna har varit flitiga men min lust att skriva har varit som bortblåst.
Söndagen den 10 september Hisan och Lilla var med ut på en skrittrunda som avslutades i Crafoordridhuset. Det stod en cavaletti framme som Lilla skuttade över. Det blev fin galopp i båda varven. Hisan reds av min medhjälpare.
Måndagen den 11 september tränade jag dressyrprogram och nedsättning på Hisan. Vi började ute men Hisan slirade mest omkring på utebanan så den var så blöt så vi gick in i Wallenberg för att få grepp för hovarna. Hisan blev riktigt fin tycker jag.
Tisdagen den 12 september joggade jag Lilla på grusvägarna runt Granelundshallen. Underlaget var perfekt efter allt regn.
Jag hann även ut med Hisan på samma runda innan dagsljuset försvann helt. Det kan vara sista gången i år då jag hunnit ut med båda efter jobbet en vardag. Lite deprimerande att tänka så men det är ju höst nu.
Onsdagen den 13 september vilade båda hästarna.
Torsdagen den 14 september började jag med träning av galoppfattningar på Lilla. Vi gör sluta i skritt och fattar ur den. Det funkar oftast bra men ibland blir det missförstånd och snabb trav. När det händer gör vi om och gör rätt och hon får massor av beröm.
På Hisan nötte jag vidare på dressyr. Det går bitvis med nedsättning, men jag har ju medvetet valt bort just nedsättning med tanke på min rygg. Men har man anmält sig till en dressyrtävling så måste man ju öva.
Fredagen den 15 september bjöd på en uteritt på Hisan. Vi red Årundan med massor av skritt i vattenpölarna. Eller pölar? Vägen var bitvis ett med Kävlingeån.
Lördagen den 16 september var tänkt att bli min näst sista tävlingshelg. Men allt dressyrande tog ut sin rätt för min rygg. Det jag var rädd för kom tyvärr i form av smärta...
Årets näst sista hopptävling ute i Eslöv stod på schemat. Jag åkte trots ryggen för att se om det gick att hoppa ändå. Men i och med att jag hade ont red jag skit och vi stoppade två gånger på andra hindret. Därefter utgick jag. Det var inte lönt att rida vidare för jag skulle i detta stadium inte rida bättre. Jag strök mig från den andra klassen och åkte hem något nedslagen.
På eftermiddagen tog jag ändå ut Lilla på en kortare tur på galoppbanan. 2x15 min i trav. Lillas gångarter är lättare för mig att rida i. Hon är mer still så det gick vägen. Lite i kortaste laget var det, men Lilla rastades i vart fall. Och en liten tanke om att hon ska vänjas in till de här jobben då galoppbanan är lösare än andra vägar vi brukar rida på.
Söndagen den 17 september strök jag mig även från dressyrtävlingen på grund av ryggen. I stället blev det en lugn uteritt med bus i vattenhindren där vattnet stod högre än någonsin tidigare.
Lilla vilade.
Måndagen den 18 september gjorde jag något jag inte gjort på väldigt länge. Jag tog en morgonjogg. Det gick över förväntan. Nu kommer bara det svåraste, att komma ut på joggingtur nummer två och tre, och så vidare...
På eftermiddagen red jag ut med en tjej som ska bli Lillas medryttare. Hisan skötte sig över förväntan trots att han gick bakom hela ritten. Hur Lilla uppförde sig är nästintill onödigt att skriva, hon är alltid så skötsam.
Tisdagen den 19 september var det hoppträning för Hisan som stod på schemat. Planen var att rida ute och vi startade ute. Men sedan kom ett helt galet regn som bara blev kraftigare och kraftigare. Hisan satte svansen mellan benen och visade tydligt att han inte ville vara med om detta. De andra hästarna var inte heller sugna på att vara ute så vi gick in i det lilla ridhuset. Här improviserrade vi och hoppade ett hinder. Jag utmanade mig själv och hoppade faktist 1.10. Stort just nu.
Onsdagen den 20 september reds Hisan av min medhjälpare. Lilla och jag var ute och tränade galoppen igen. Vi kunde faktiskt ta ett helt varv runt terrängbanan på ett bra sätt.
Torsdagen den 21 september var jag i Stockholm med jobbet. Hisan vilade och Lilla reds av sin medryttare.
Fredagen den 22 september red jag Hisan på en runda runt träbroaran som är del av körhindren och den stora över Kävlingeån. Vi hade en lite arab med oss som ville kolla in broar. Hisan som brukar vara duktig på att visa yngre hur man ska göra visade väl inte sig riktigt från sin bästa sida. Han var lite tveksam till att gå över vilket kanske inte var helt toppen. Men han tog sig samman tillslut.
Lilla vilade.
Lördagen den 23 september fortsatte jag galoppfattningsträningen med Lilla. Vi fick till en riktigt fin på slutet och dessutom lite galopp i höger som är hennes bästa.
Hisan fick vila.
Söndagen den 24 september trimmade jag Hisan i Warren-Hastings under tiden en traktor klippte gräset där. Det vore ju synd att säga att jag inte blev störd av detta. Hisan brydde sig inte alls... Passet blev faktiskt riktigt dåligt. Det är bara att bryta ihop och komma igen.
Lilla gick ett jobb på galoppbanan. 2x20 min den här gången. Vi hade brittsommar och 20 grader. Riktigt bra att testa ett ordentligt jobb nu när hon börjat sätta vinterpäls dessutom. Lilla blev rejält svettig men pulsade ner fint under skritten tillbaka. Vi är på rätt väg. Ett par veckor till så är vi uppe i fullt pass på galoppbanan och kan ta det därifrån. Jag vill fasa in galoppbanans underlag. Målet är ju att höja konditionen över vintern, detta är ett led för att nå det målet.
Allt flyter...
Vi hade en fantastisk tur med vädret i Halmstad förra helgen. För efter det har det bara regnat här hemma.
I måndags den 4 september hade jag en sådan träningsvärk att det var något helt otroligt. Jag stapplade fram på jobbet och kvällen spenderades med enbart stallfix och till att plocka rätt alla saker från tävlingen. Jag har nämnt hur mycket pryttlar jag har med mig va?
Tisdagen den 5 september stod det hoppträning på schemat, ute träning... Jag tänker inte skriva hur blöta vi blev för det kommer bara bli tjatigt. Hisan hoppade bra men jag hade lite problem med att tyglarna gled i händerna på mig. Och det tog ett tag att värma upp mina knän som var bra mycket stelare än normalt. Övningen bestod i att hoppa linjer på böjt spår oxer till räcke och räcke till oxer på fem språng.
Lilla vilade.
Onsdagen den 6 september åkte dressyrsadeln på Hisan och jag gjorde ett försök att sitta ner i traven på honom. I ärlighetens namn måste jag säga att det går dåligt. Jag spänner mig och han spänner sig. Korta sekvenser funkar, men att sitta ner ett helt dressyrprogram vet jag inte riktigt hur jag ska fixa.
Lilla vilade.
Torsdagen den 7 september skrittade jag ut på Lilla. Vi var ute en halvtimme i regnet. Lilla var pigg och glad men hon får fortsätta att ta det lugnt den här veckan. Jag planerar att ge henne en "halvpaus" från träningen. Tanken är att lägga någon vecka på att träna galoppfattningar till exempel. Det kommer att bli bra mycket lugnare pass för henne än när vi tränar tempo och kondition. Sedan är det dags att köra igång med mer intensiv höst- och vinterträning. När det väl blir vinter och hårt i backen så kommer en ny lugnare period för henne, av förklarliga skäl. Där är mitt upplägg lite grovt.
Hisan vilade.
Fredagen den 8 september var jag bra nära att bara ge upp allt vad ridning hette på grund av vädret. Men jag fick en lite energiryck och tog ett kort pass på Hisan. Tyvärr blir passen därefter när jag blir så där omotiverad. Men det är också viktigt att hålla sig till planen.
Lilla vilade.
Lördagen den 9 september åkte jag med Hisan till Vomb. En lättare tur på en dryg mil stod på schemat. Förutom ett tvärstopp på grund av läskiga svampplockare så hade vi inga incidenter på turen alls. Jag höll mig kvar trots tvärninten även om det var på håret, och det var ju inte Hisans fel att det stod svampplockare där. Blöta blev vi däremot så in i bänken.
Lilla vilade för jag klarade inte av en skritt i hällregn när jag precis varit ute och blivit genomblöt...
Slutet på augusti, början på september
Söndagen den 27 augusti skrittade jag en runda på en och en halv timme på Lilla runt Vrångabäck och Bellinga. Vi kom upp på en höjd och vilka scenerier vi kunde se därifrån. Underbart!
Vi hade lite tur med vädret också. För när vi körde ner där så åskade det och regnade helt galet mycket. Efter fika för både hästar och människor så höll det upp och vi red iväg i strålande sol.
Hisan vilade.
Måndagen den 28 augusti red jag Årundan med Lilla för att hon skulle kunna få sträcka på benen. Pigg och glad som vanligt.
Hisan trimmades en halvtimme i Warren-Haistings.
Tisdagen den 29 augusti vilade båda hästarna.
Hela min vecka var lite haltande i upplägget. Jag brukar vilja försöka köra varannan dag med hästarna under arbetsveckan för att inte få för långa kvällar. Men det upplägget falerade helt.
Onsdagen den 30 augusti tog jag och Hisan en mycket lugn tur längs Årundan med mestadels skritt.
Lilla gick ett trimpass på Melonbanan i skritt för att jobba med samlingen.
Torsdagen den 31 augusti vilade båda hästarna på nytt.
Fredagen den 1 september fick Lilla sträcka på benen längs Årundan igen. Hisan trimmades på Melonbanan.
Lördagen den 2 september var en specialare. Jag hade utsläppet i stallet och gjorde då undan allt stallfix plus trimmade Hisan i Warren-Haistings. Det var en underbar morgon men det märks att det börjar gå mot höst nu. Solen värmer men inte ritkigt på samma sätt. Tänk vad fort det kan svänga ändå.
Efter frukost hemma och lite vila för mig bar det på nytt ut till stallet. Den här gången för massiv packning, bad av Lilla och slutligen transport upp till Halmstad.
Vi landade på Halmstadtravet där jag lånat en box till Lilla för natten. Vi passade även på att veterinärbesiktiga inför morgondagens tävling.
Förbesiktning
Nummer på rumpan.
Augustis händelser
Tisdagen den 8 augusti blev det ett dressyrpass med Lilla. Jag började med att rida runt terrängbanan och avslutade på Melonbanan. Hisan vilade.
Onsdagen den 9 augusti var jag hästledig och på jobbresa. Lilla vilade och Hisan reds av min medhjälpare.
Torsdagen den 10 augusti var det hoppträning som stod på schemat för Hisans del. Jag inser att jag måste uppdatera lite tätare inpå träningarna för att kunna hålla i sär dem.
Lilla vilade.
Lilla vilade.
Fredagen den 11 augusti var jag ledig. Passade därför på att rida hästarna på förmiddagen. Först ut var Lilla. Vi tog Årundan för att hon skulle få sträcka lite på benen. Årundan är annars lite i kortaste laget men ibland är det lagom med en kort runda också.
Hisan trimmades i Warren-Haistings. Jag njuter varje dag som det funkar att rida på gräset där. Bra mycket bättre än en dammig ridbana och kan man vara ute så föredrar jag det alla gånger. Det är allt för många månader då ridhuset är att föredra för att jag ska vilja rida där inne under sommarhalvåret.
Eftermiddagen spänderade jag med andra aktiviteter som involverade hästar fast på ett helt annat sätt.
Lördagen den 12 augusti begav jag mig ner till Vrångabäck med Lilla. På schemat stod ett distanspass på vägarna där nere. Vi red 23km på 2h och 10 min. Det var en lite lägre hastighet än på tävling men gav en bra indikation på var vi stod rent träningsmässigt ändå.
Vi tog ett varv på travbanan när vi ändå var i krokarna. Lilla bjöd mig på en riktig åktur i bästa montéstilen. Hon är så kul min kära lilla svarta. Klockren trav dessutom och hon har så fantastiskt steg, det är nästan synd att vi lagt ner travet men jag står fast vid mitt beslut där.
Hisan vilade.
Söndagen den 13 augusti var vi i Ringsjöorten och tävlade. Jag har verligen inte fått det att stämma på den banan i år. Vi brukar få bra rundor där men inte nu.
Ett stopp fick vi. Vilket var helt mitt fel, ett dåligt visat hinder och Hisan var inte helt framme. Vi kom ju runt i alla fall.
Jag strök mig från andra klassen då jag bet mig själv rätt hårt i läppen i stoppet och kände mig lite omtumlad. Eftersom jag inte är helt tillbaka när det gäller självförtroende så vågade jag inte tro att jag skulle våga rida så som skulle behövas när hindren dessutom höjdes lite. Kanske lite mesigt men ändå.
Lilla vilade.
Måndagen den 14 augusti blev det Årundan med Lilla. Jag jobbar på att få henne att fatta galopp på de här korta rundorna. Idag var galoppen fint, kort och rund. Det tar sig även om det går långsamt. Men långsamt tror jag är rätt väg när det kommer till att lära nya saker på ett hållbart vis.
Hisan trimmades på nytt i Warren-Haistings.
Tisdagen den 15 augusti åkte vi på nytt till LEslöv för hoppträning. Dagens övning bestod i en serie med räcke in tre språng, kombination med räcke räcke ett språng och fyra språng oxer ut. Vi vände sedan på det. Hisan hoppade väldigt bra på övningen men jag tycker inte att jag rider så bra i sådana här övningar. Jag tycker inte riktigt att jag hinner med mellan hindren utan mer håller i och "blundar" men jag får helt enkelt lära mig att blir snabbare. Ingen tvekan från Hisans sida vilket är himla bra.
Lilla vilade.
Onsdagen den 16 augusti red jag på nytt Årundan med Lilla. Den här gången fattade hon galopp riktigt fint. Nästa på hjälpen. Ett riktigt framsteg. Det är inte befäst än men vi kommer att komma dit så småning om.
Hisan vilade.
Torsdagen den 17 augusti red min medhjälpare Hisan. Lilla fick vila för jag hade annat inte hästrelaterat på agendan. Det var Malmöfestival och jag ville se en artist på kvällen. Så stallet fixades fort.
Fredagen den 18 augusti efter jobbet ville inte vädret riktigt som jag ville. Jag hade egentligen planerat att rida hästarna men det riktigt pissade ner så kvällen spenderades i stället i sadelkammaren där persedlarna fick lite kärlek. Det har helt enkelt regnat för mycket den här sommaren och jag har trotsat regnet och blivit blöt så otaliga gånger att jag helt enkelt tröttnat.
Lördagen den 19 augusti startaded jag morgonen med att ta med mig båda hästarna ner till Kumlatofta. Jag slog nämligen två flugor i en smäll och skulle både tävla Hisan och träna Lilla.
Mot lördagsäventyret
Först blev det tävling. 90cm i en klass som vi egentligen skulle bara nolla. Men mina nerver var inte med mig och jag "fesred" vilket renderade två stopp.
Till andra klassen lyckades jag ladda om och med massa beröm till Hisan fick jag honom på helt andra tankar och mig själv till att våga rida. Runda nummer två blev en dubbelnolla vilket jag är sjukt glad över. Igen var vi väldigt långsamma i omhoppningen så någon placering blev det så klart inte. Men det är inte allt, en bra runda är en bra runda och den ska sättas på vinnarkontot och användas för att boosta självförtroendet.
Lilla gick senare ett travpass innan vi åkte hem. Det blev 1,5 mil med en medelhastighet på 11,6km/h. Vi fick även en galopp på slutet som var riktigt fin. Hon kommer att fatta det här med galoppen inom en kortare tidisperiod nu. Vi är snart där och kan börja träna i galopp på riktigt.
Söndagen den 20 augusti åkte jag och Lilla till Öveds och skrittade ihop med mina distansvänner. Det blev en riktig långrunda på nästan 1,5 mil och det tog 2h och 20 minuter att komma runt. Man kan inte skritta för mycket och det är bra mycket roligare att göra det i sällskap.
Efteråt lämnade jag Lillas sadel för omstoppning då ena delen av mitt skrittsällskap brukar stoppa om mina sadlar så var det väldigt smidigt att hon kunde ta sadeln där och då.
Det är ju helt enkelt så att alla milen hon tränas med sadeln gör att det sitts ner något kopiöst. Inte så konstigt kanske utan i stället väldigt logiskt. Nu närmar sig tävling för henne igen så det är viktigt att allt är i ordning.
Hisan vilade.
Måndagen den 21 augusti blev det trim för Hisan. Melonbanan den här gången för det hade regnat och gräset på Warren-Haistings skulle kunna vara halt. Hisan tränade på bra och kändes fin.
Båda hästarna fick nya pjux innan.
Lilla vilade.
Tisdagen den 22 augusti blev det årundan igen för Lilla med sadeln på omstoppning så dammade jag av min galoppsadel. Det var första gången jag red henne i en sådan sadel. Som vanligt är inget konstigt för Lilla utan hon tuffade på som den stjärna hon är. Jag var däremot lite instabil i sadeln. Det är år sedan jag red i den senast och med lite kortare läder var balansen så där. Jag får nog ta och öva på sådant där lite igen. Ryggen var inte alls särskilt glad i tilltaget däremot... alltså min rygg. Kanske ska jag lägga mina jockey-ambitioner helt på hyllan helt enkelt.
Räsersadel
Hisan vilade.
Onsdagen den 23 augusti Lilla hade besök av massören. Det är galet vad skönt hon tycker att det är att bli knådad. Ögonenen blir alldeles dimmiga och mulen blir lång som en elefantsnablel. Nästa gång måste jag vara bättre med med kameran för att fånga det på bild för jag är superkass på tajmingen när det kommer till att fånga de där ögonblicken, ha ha.
Efteråt blev det trim för Hisan på Melonbanan igen. Nu hade det regnat igen och tyvärr var underlaget helt superdåligt. Det var liksom lerhalt bitvis. Vi försökte ändå träna så gott det gick men det blev mest skritt och fattningar och avsaktningar. Nu är det ju inte direkt några små skurar som kommer men det är galet att underlaget sviker så.
Dammat av dressyrsadeln... var ska detta sluta?
Sommarkollot är över
Onsdagen den 2 augusti vilade Lilla. Jag red på tur med Mogge. Hisan var också med med Camilla på ryggen. Vi hade en jättetrevlig tur bortsett från flugorna.
Torsdagen den 3 augusti var det hoppträning i Eslöv igen. Övningen bestod i att hoppa bana. Träningen kryddades av ett åskoväder som låg i horisonten och mullrade. Det kom bitvis även ganska kraftiga skurar. Jag skulle ljuga om vi inte blev störda av vädret även om vi vid det här laget är någorlunda vana vid eländet.
Lagom till när vi var klara med passet drog det riktiga ovädret in med blixt och dunder. Jag hade lika gärna kunnat sadla av Hisan i en dusch för jag var helt genomblöt efteråt, och då tar det ju inte en evighet att ta av hästen utrustningen direkt.
Väl tillbaka igen hade det hållit upp och jag tog ut Lilla på en bensträckarrunda med skutt över stock och galopp hemåt. Galoppen kändes fin. Nu är det bara fattningarna som vi ska sätta också.
Fredagen den 4 augusti var vilodag för hästarna. Vi tvåbenta slet i stället med att lasta in hösilage i stallet i Flyinge. Det gick bra mycket snabbare än förväntat. Mest för att vi var ett härligt gäng med folk som jobbade på bra. Min tidigare erfarenhet av höintag är att det tar en evinnerlig tid men vi var klara med att släpa in 70 balar på mindre än en halvtimme.
Efteråt fixade jag i ordning i stallet inför ”hemflytt” från sommarkollot i Blentarp.
Lördagen den 5 augusti, stora hemflyttardagen. Stallet i Blentarp städades ur och kusinen kom för att hämta hem Mogge. Vi lastade och åkte samtidigt vilket var helt perfekt. Ingen häst blev kvar längre och det kändes som om alla tre var nöjda med den lösningen.
Väl tillbaka i Flyinge gick Hisan och Lilla i hagen tills jag plockat rätt alla grejer från efter sommaren. Hur kan man ha så många saker till två hästar? Och hur i hela friden kunde jag få med mig så mycket ner till Blentarp? Jag kanske inte borde nämna att jag hade hur mycket som helst hemma för tvätt också...
Söndagen den 6 augusti var det back in business igen.
Hisan och jag var i Vomb och red med rabarberna. Vi avverkade 1,8 mil på två timmar blankt. Inte så snabbt med andra ord men vi galopperade rejält.
Att det regnade när vi lastade i Flyinge behöver jag väl inte nämna. Det är ju mer regel än undantag nu. Men allt regnande har gjort Vomb-slingan väldigt trevlig och kompakt. Den kan annars bli rätt lös vid torka.
Efteråt åkte jag med Lilla till Jan för att köra ett jobb. 2 mil på 1h 20 minuter körde vi så det gick rejält mycket fortare än med Hisan, vilket så klart var meningen.
Lilla var jättefin och travade på som en klocka. När vi sparrade mot Hjärtat låg vi som max i 50km/h. Det är riktigt bra fart även om det var toppen och inte machfarten så att säga.
Vi skrittade av rejält efteråt och pulsade ner snabbt när vi kom in i stallet. Ett bra jobb med andra ord skulle jag säga.
Måndagen den 7 augusti vilade Lilla. Hon fick en rykt och lite massage av mig efter bästa förmåga.
Hisan gick ett kortare trimpass på Melonbanan. Jag passade på att försöka tänka på min position. För det är mycket i den mina problem sitter, och problemen med positionen kommer av skadeproblemen. För jag har märkt att jag även avsuttet lätt ”faller ihop” med överlivet. Jag tror att det sitter mycket i brist på styrka och det går troligtvis att jobba upp. Men så fort jag får känningar i rygg eller höft så är jag tillbaka i samma gamla dåliga vanor, moment 22 med andra ord.
Med en mer upprätt matte går Hisan som en dröm, synd bara att jag typ säckar ihop av utmattning efteråt bara...
Dags för ny uppdatering
Semestern är slut. Den gick fort i år, ska jag vara ärlig så vet jag inte riktigt om jag ens hängde med på att jag var ledig själv.
Onsdagen den 19 juli vilade mina hästar. I stället skrittade jag ut på Mogge.
Torsdagen den 20 juli skrittades Lilla i sällskap med två rabarber i skogen. Det blev en tur på 1 och en halv timme. Skritt är definitivt underskattat men utförs bäst i sällskap med andra.
Hisan fick inte vila utan jag hade bokat tränare för att rida igenom honom och dressyrmomenten inför helgens fälttävlan. Jag fick jättebra tips på vad domarna kommer att döma efter. Blad annat min hållning men också vägar, upptagning etc. Hisan jobbade på bra och kändes super men han blev väldigt störd av alla bromsar/blinningar.
Fredagen den 21 juli åkte jag med Hisan på hopptävling. Vi var anmälda till en klass 1m. Han kändes fin på framhoppningen och på banan. Tyvärr fick vi ner sista hindret som var ett räcke med vattenmatta under. Anridningen till sista blev lite vinglig, inte vinglig som i en förestående vägran utan mer som att han drog mot hindret bredvid och jag inte visade rätt hinder tillräckligt tydligt. Hur som så kändes det som en relativt stabil runda.
Jag tog även ut Mogge på en ny tur när vi kom hem. Största problemet med att skritta ut just nu är insekter. Eländiga små flygare.
Även Lilla fick komma ut på en liten bensträckare i två gångarter.
Lördagen den 22 juli var det då dags för min årliga fälttävlansstart. Den gick av stapeln på Teds bana i Revinge.
Dressyrprovet gick fantastiskt bra. Tipsen jag fick på torsdagen gick som ett mantra i mitt huvud och vi belönades med 65,25%. Det är det bästa dressyrresultatet jag någonsin fått till. Sjukt kul och jag är så nöjd.
Hopprovet gick så där. Han var fin på framhoppningen och inne på banan till vi kom till kombinationen där vi missförstod varandra till inhoppet. Det blev rakt upp och ner vilket gjorde att distansen till uthoppet blev tokigt och vi fick ett stopp. Ny anridning och vi hoppade kombinationen perfekt. Lite dumt med ett stopp men så är det. Vi trivs inte riktigt med hoppning på gräs.
Lilla fick vila.
Söndagen den 23 juli var terrängdag. Vi var taggade som tusan men tyvärr blev det platt fall. Eller stå på näsan... Första tre hindren kom vi över utan bekymmer. På nummer fyra som var en ny trakenergrav fick vi ett lite märkligt språng och till nummer fem som var ett ganska stort bord spände Hisan till. Jag föll in i gamla dåliga vanor och la mig lite framåt. Det straffade sig för jag stod därmed på huvudet över bordet. Västen löste ut fint och skyddade mig väl. Hjälmen tog smällen och ska bytas ut.
Snörpligt slut på tävlingen. Min lärdom är att jag verkligen måste sluta lägga mig framåt i anridningen. Kanske kan jag lära mig den hårda vägen...
Lilla vilade.
Måndagen den 24 juli red jag ut på Lilla. Min väninna fick en tur på Hisan. De hade lagt ut nya ”hinder” för bilar på vägen vilket innebär stora steniga jordhögar. För stora och stenig för att ens fundera på att ta sig över med häst. I stället fick vi en ganska brant men kort klättring nedför på vår runda.
Jag tog även ut Mogge en runda med mest skritt och lite trav.
Tisdagen och onsdagen den 25-26 juli blev ridfria. I stället åkte jag och en kompis på spa. I bland får även tvåbeningar unna sig.
Torsdagen den 27 juli var det back in business för min del. Semestern var över. Hästarnas sommarkollo är däremot inte över utan de är kvar i Blentarp.
Hoppträning stod på schemat för Hisans del. Vi åkte på kvällen till Eslöv och hade träning för Tord. Jag var lite skakis efter min landning på huvudet men efter träningen kändes det bra mycket bättre. Tord är fantastiskt bra på att lägga övningarna så att de bygger upp självförtroende i mig.
Lilla vilade.
Fredagen den 28 juli begav jag mig med Lilla till Fyledalen. Där finns den berömda ”mördar backen”. Det är en lång backe upp som går i flera etager så att säga. Vi skrittade först upp en gång. Till runda två var Lilla kaxig som farao och sprintade upp på pigga ben i trav. Runda tre tog hon galopp men på toppen kom mjölksyran. Därav mördarbacken. Hon är ju mest van vid att gå på plattmark så detta var relativt nytt för henne även om vi ridit backar förut, kanske inte så långa dock.
Vi skrittade av länge och väl och såg till att hon återhämtade sig innan vi åkte hem.
Lördagen den 29 juli var tävlingsdag för Hisan. Vi åkte till en av mina farvorittävlingsplatser, Hästhagen i Billige. När vi lämnade Blentarp på morgonen var det fint väder. Jag tänkte att det kanske skulle kunna bli en sådan där dag då man kunde få tävla i kortärmat. Men icke sa Nicke, efter bangång började det regna. Det har regnat något kopiöst hela sommaren så jag har tagit som vana att inte åka utan regnkläder, och tur var väl det.
Halvvägs ner till Blentarp kom jag dessutom på att jag hade glömt att ta med mig tävlingsschabraket. Vardags varianten som jag hade i stallet var i variant mycket sliten. Tur var det väl då att där fanns ett tält med försäljning av hästprylar på tävlingsplatsen. Så panikinköp av ett stycke brunt schabrak med bling blev det. Jättesnyggt men totalt oplanerat.
Framridningen gick super och vi nollade på banan. Kanske har jag börjat få ordning på min position när jag hoppar. I vart fall kändes det så.
Grundplanen var att rida två klasser. Så jag gick även banan till 1m. Men efter lång väntan och minst lika lång väntan till och då jag blivit kall som tusan insåg jag att det bästa var att åka hem och strök mig från andra klassen.
Söndagen den 30 juli vilade Hisan. Lilla gick en sträcka på benenrunda på 9km efter att jag hade tillbringat hela dagen med att vara funktionär på Öveds fälttävlan. Gissa om det regnade när vi satt hinderdomare?
Måndagen den 31 juli blev det tvärt om för hästarna. Hisan gick bensträckarrundan och Lilla vilade.
Tisdagen den 1 augusti vilade Hisan. Lilla fick prova på att gå ett ”galoppass” på 2 x 30 min. Jag satte galopp inom citattecken då hon inte tog ett steg i galopp utan travade hela vägen. I själva ”galoppdelen” av passet låg vi på ca 20km/h. Jag hade fullt sjå med att hålla Lilla i det tempot. Hon var nämligen hur pigg som helst och ville bara springa på. Hon var inte heller tillnärmelsevis trött efteråt. Men det är ju sådant här hon har tränat för hela livet. Springa fort rakt fram på platt mark. Totalt med uppvärmning och avskrittning var vi ute i två timmar.
Gissa om det började tokregna? Men lite tur hade vi för vi var precis klara när himlen öppnade sig.
Träningsvärk!
Måndagen den 17 juli var jag ynklig och hade träningsvärk delux. Lilla såg inte ut att lida lika mycket som mig vilket var något jag är väldigt nöjd med. Återhämtningen är viktig och något jag håller stenkoll på. Min egen är väl lite mer underordnad.
Jag red ändå en kort runda på Hisan. Men om jag ska vara ärilg så var mina ben inte alls med utan de skrek när jag red lätt. Hisan som hade vilat över helgen var däremot pigg och glad. Ingen bra kombo med andra ord. ;)
Igår tisdag den 18 juli var det på nytt hoppträning i Eslöv. Jag hade återhämtat mig hjälpligt. Träningsvärk fanns lite grann men inte så farligt mycket.
Övningen för dagen bestod i en kombination med två galoppsprång med vägval ut höger eller vänster på fem språng lite kort eller normalt avstånd. Tanken var att rida på böjtspår där brytpunkten låg direkt efter landningen. En omhoppningssväng med andra ord.
Vi hoppar fortfarande inte högt men nu börjar klumpen i min mage att minska. Hoppningen kändes super och jag litade på Hisan och på mig själv.
Lilla vilade fortsatt.
Björka ridslinga och lite annat
Söndagen den 9 juli red jag och Liz på tur på Björka ridslinga. Det var föreningen som underhåller den som hade ordnat en trevlig ritt med fika efteråt. Då slingan bara är 6km så utgick vi från Liz ställe. Totalt red vi 1,7mil vilket är ett bra vardagspass.
Slingan var fin och det var väldigt trevligt.
Hisan fick gå den korta vardagsrundan på 6km när vi kom tillbaka.
Måndagen den 10 juli vilade Lilla. Hisan gick i stället en runda på 1,4 mil där vi letade nya vägar. Rundan blev mestadels i skritt.
Lilla vilade.
Tisdagen den 11 juli bjöd på ett galoppass för Hisan. Vi galopperade ca 30 minuter i 20km/h. På det kommer man en bra bit. Jag gick av efter det och red hem men mina vänner forsatte ytterligare en vända på 30 minuter. Hisan är inte så van vid sådana här pass så vi tog det lite lugnt och ska han gå fler så får vi öka upp långsamt med både tid och distans. Man får inte chocka hästarna för mycket med nya träningsformer utan introducera sakta. Annars så riskerar man att de tar i för mycket och skadar sig. Totalt blev detta passet 1,7 mil men stora delar var även i skritt.
Lilla vilade.
Onsdagen den 12 juli hoppade jag Hisan i Eslöv igen. Den här gången gick passet ut på att rida fyra hinder längs spåret på antingen böjt språr eller med en brytning i svängarna. Jag tyckte själv att det gick bäst med brytlinjen för då får man ihop galoppen mer, men Tord hade ju som vanligt rätt i att ryttmen är lättare att hitta på böjt spår. Mot slutet hittade jag och Hisan bjudningen igen där vi litade på varandra.
Jag red ut Lilla på ett "dressyrpass" när jag kom hem. Med dressyr menar jag att vi letade platser där vi kunde rida lösgörande böjda spår och serpentiner.
Torsdagen den 13 juli var jag nere på Falsterbo igen med Fredrik. Vi tittade lite på en 140-klass och shoppade lite till. Den här gången följde detta med hem.
Foderpåsarna är olika tester som Lilla ska få utvärdera. Det är nämligen ofta så att sådant som smakar gott hemma ratas på tävling och tvärt om. Jag ska se om det är någon sort som hon gillar bättre än andra eller om det kommer att sluta med att jag köper flera säckar från olika tillverkare och tar med en mix varje gång. Vi får se.
Hästarna vilade.
Fredagen den 14 juli åkte vi ner till Vrångabäck och red på ridslingan runt Snogeholm. Det blev en bustur med rätt mycket galopp bitvis. Hisan var med på noterna och tyckte att det var rätt kul att få busa lite.
Jag red även ett avstämningspass inför helgen på Lilla hemmavid. Hon fick gå knappa 9km i mestadels trav där jag kylde henne hemma och fick ner pulsen fort. Hon gjorde fint i från sig.
Lördagen den 15 juli vilade båda hästarna. Jag packade och Lilla åkte med mig upp till Växjö och inkvarterades hos juniorlandslagsledaren inför söndagens Dackeritt.
På sommarkollo
Mogge följde med ner till sommarstället där han släpptes ihop med mina allt enligt plan. Bra att ha en extra häst så att ingen blir lämnad ensam när en av mina är ute och tränas.
Söndagen den 2 juli åkte Lilla med mig till Jans gård för att gå ett travjobb. Hon var väldigt fin igen och tog i precis som hon skulle. Totalt sett gick hästarna 2 mil med lite ruscher.
Hisan gick därefter ca 9 km uteritt.
Måndagen den 3 juli fick hästarna vila. Jag jobbade och då det är bra mycket längre att åka till sommarstället så fick det bli så.
Tisdagen den 4 juli red jag ut Hisan åt andra hållet, knappa 7km den här gången. Hisan sköter sig fint men är klart störd av flugor även vid ridning.
Onsdagen den 5 juli började min semester. Hisan vilade och Lilla gick rundan på 9km.
Torsdagen den 6 juli red jag ut en längre runda på Hisan där vi upptäckte nya vägar och passerade ett vad med får.
Efter viss övertalning och draghjälp gick han med på att gå över.
Fredagen den 7 juli red jag ut Lilla ihop med Liz hemma hos henne på morgonen. Vi var ute i nästan 3h. På eftermiddagen var det dags för en ny hoppträning för Hisan i Eslöv.
Osäkerheten fanns fortfarande kvar men vi gör framsteg varje gång. Undan för undan kommer det.
Lördagen den 8 juli är min födelsedag. Hästarna fick ledigt och jag åkte ner till Falsterbo med en vän för att shoppa lite och umgås.
Jag var bara tvungen att testa en sådan här hjälm för att se om jag passar i stor skärm eller inte. Jag är kluven... hjälmen följde inte med hem. Men prova måste man ju. ;)
Vintermössan följde med hem... Helt rätt färg så då kan man ju inte motstå!
Detta var vad som följde med hem. Så kan det gå när man köper sina egna födelsedagspresenter... Skämt och sido. Jag brukar alltid samla mina årliga inköp till just Falsterboveckan. Handlar i princip inget hästigt alls (oftast inte i alla fall men ibland måste man ju) till mig däremellan.
Sammanfattning
Måndagen den 26 juni passade jag på att skämma bort mig själv hos frissan. Det händer inte så ofta. Hästfritt för mig men Hisan blev riden av min medhjälpare. Lilla vilade.
Tisdagen den 27 juni var det hoppträning som stod på schemat för Hisan. Jag har börjat träna med en grupp på Eslövs ridklubb. Vi gillar deras utebana så det passar fint. Det är inte heller för långt att åka.
Osäkerheten finns kvar hos mig men det går framåt. Några stopp fick vi.
Övningen bestod i en linje med en studs och ut på en oxer. Vi vände sedan på linjen. Det fanns även en oxer som stod så att man kunde hoppa den och sedan gå på böjt spår antingen mot oxenr eller studsen. Hisan är alltjämt positiv med det är jag som måste lägga min osäkerhet och dessutom jobba på min position. För när jag blir osäker lägger jag mig framåt och då vill inte Hisan hoppa förståligt nog.
Lilla vilade.
Onsdagen den 28 juni blev det en mil på hemmaplan för Lilla. Årundan fram och tillbaka med ett varv på galoppbanan däremellan.
Hisan vilade.
Torsdagen den 29 juni vilade Lilla. Hisan gick årundan ett varv för att rastas. Jag åkte sedan ner till sommarstallet för att strö upp boxar. Hästarna skulle flytta ner dagen efter men då var det utlovat en massa regn. Jag är nog lite överbeskyddande men det känndes inte riktigt rätt att hiva ut dem för en natt i regn så där från att stå på box. Speciellt inte när jag förväntar mig att de ska prestera på tävling efteråt.
Fredagen den 30 juni blev det sommarflytt. Jag tömde boxar och packade grejer. Det är helt otroligt hur mycket saker som behövs för ett par veckor borta... dessutom spelar det ingen roll hur mycket man tänker igenom packningen före. Man glömmer ändå tusen grejer.
Jag hade hjälp med ridningen av hästarna. Så en liten tur blev det på kvällen efter att vi hade kommit fram. Därefter var det tidigt i säng som gällde för mig för lördagen var Köpenhamnsritten inplanerad på Mogge.
Ömsom regn ömsom sol
Red en mil hemmavid igår på Lilla. Det kräver sina snirklar för att få ihop den distansen. Till exempel blev det lite drygt två varv på galoppbanan. Lilla var pigg och fin, kanske lite för pigg till och med. Hon försökte be om att få springa på lite men målet var inte fullt ös medvetslös. Vi höll ända 12,5km/h som snitthastighet inkl skritten i början och slutet så jag tyckte nog att det gick fort nog. Vi busade till det lite genom att springa genom vattenhindren.
Även Hisan fick jobba igår. Men för hans del blev det på Melonbanan. Men den däringa bruna hästen... det regnade igår och så fort det blev uppehåll så skulle han så klart rulla... Kladdigare än kladdigast lagom till ridturen var det bara att ställa honom på spolspiltan. Annars skulle det inte gå att sadla.
Så blöt häst och hjälpligt avspolad blev det trim. Hisan var lite spänd med jobbade ändå bra. Jag fokuserade på min position och Hisan fick gå skolor.
Midsommar och insikter
Glad midsommar ni som läser! Här kommer en resumé av den senaste veckan.
Månadagen den 19 juni vilade Lilla. Jag red ut på Årundan med Hisan. Han skötte sig fint och var pigg och glad. Jag tränade vidare på min position och tycker att jag nog kommit framåt. Inte så mycket bara lägga fram överlivet utan mer lårmuskler som jobbar och därmed en bättre placering av tyngdpunkten. Jag hambar så lätt i dåliga mönster runt min position om ingen säger till mig från backen som ser. För skillnaden är liten men konsekvensen är stor.
Tisdagen den 20 juni gick åt till att hämta hösilage. Hästarna fick därför vila från arbete och endast nöja sig med en kort rykt. Hästarna fick även nya skor. Det innebar att Hisan nu är utan sulor fram, han har haft dem sedan hovbölden och tappskon i våras. Men nu borde han kunna gå oskyddad igen. Kanske sätter jag på sulor igenom framåt hösten om det blir mer ritter i Vomb då igen.
Onsdagen den 21 juni var det fullt ös igen. Hisan hoppade på Öveds gräsbana i fruktträdgården. Han var fin på hinder och sög på. Vi hade Tord till hjälp och fokus låg mycket på min position igen. Jag faller fram mer i höger varv än vänster. Det kanske har med att det är Hisans svaga varv som kräver mindre ridning? Fast mest troligt har det att göra med att jag är oliksidig. Jag måste lägga fokus här. Vilket är svårt. Jag riktig kände att jag tappade tusen andra fokusområden när detta var prio. Tur att Hisan hoppade så bra som han gjorde för det kändes bra tillslut. Övningen var tre räcken. In i vänster galopp och sedan båge till höger, ytterligare en båge till höger.
Vi tränade även på en linje med sex språng. Här var det många gånger jag som red orytmiskt mellan. Men de sista gångerna återfann jag rytmen.
Här har jag mycket att jobba med för jag sitter och letar stopp lite och oroar mig för mycket över vad som kan bli fel i stället för att rida. När man letar fel kommer ofta fel... Tords hjälp var ovärderlig och jag känner att framstegen och återkomsten till gammal god form är på gång.
Jag red även ut på Lilla en sväng när jag kom hem. Hon rastades på Årundan. Pigg och glad som alltid. Vi red även över alla tre träbroar som finns i Flyinge bara för att vi kan. Lilla har aldrig några beskymmer med sådant. Ingen uppgift är för komplicerad. Hon är alltid på.
Torsdagen den 22 juni blev det ett trimpass i Warren-Hastings för Hisans del. Jag försöker jobba vidare med positionen i allt arbete. Hisan jobbade på bra men han blir mycket störd av intäkterna trots ridzebran. De är sommarens verkliga plåga. Jag älskar sommar och värme. Det är synd att dessa flygfän ska förstöra idyllen. Jag sitter och smider planer på att införskaffa en bromsfälla och sätta upp andra varianter som skrämmer flugor i sommarhagen. Vi får se hur det blir med det.
Lilla fick besök av Göran och massage. Hon är inabsolut toppform rent muskulärt. Det var endast lite runt SI-leden som ens behövdes rättas. För något år sedan var det helt tvärt om. Då var hon spänd både här och där och Göran hade att göra när han kom och behandlade henne. Att hon är i fin form känns även i ridningen.
Midsommarafton fredagen den 23 juni vilade båda hästarna. Jag begav mig ut på äventyr med min sambo. Vi åkte till Berlin över dagen. Det blev därmed en lång dag för oss med mycket promenad och härliga intryck. Idag kommer det bli träning igen för båda.
Lång uppdatering
Tiden springer som vanligt iväg. Jag är allt annat än taggad till att uppdatera bloggen. Nu gör jag ju inte det för att jag har så fasligt många följare utan det är för min egen skulle så lika bra att få det gjort.
Senast jag skrev här var det Kristihimmelsfärd. Vad har jag då hunnit med sedan dess:
Måndagen den 29 maj spenderade jag i Halmstad med jobbet. Så hästledigt för mig med andra ord. Kvällen spenderades med katten i soffan.
Hästarna togs om hand av mina medhjälpare.
Tisdagen den 30 maj skrittades Lilla i vagn. Hon var oförksämt pigg och ville egentligen inte alls ta det lugnt. Hisan vilade.
Onsdagen den 31 maj var jag i Stockholm med jobbet över dagen. På kvällen var jag och min sambo över i Köpenhamn för att lyssna på mitt favoritband Depeche Mode. Så av förklarliga skäl blev det ingen stallvistelse för mig. Hisan reds av min medhjälpare och Lilla vilade.
Torsdagen den 1 juni, första sommarmåndaden, redan. Jag testred mina nya tajts med fina stora rosa X på. De kommer att bli väldigt snygga att ha framför allt till Lilla.
Hon fick för övrigt gå i vagn på nytt. Lite jogg den här gången.
Efter det hade jag ett mission som innebar att åka en sväng med kusinens häst till veterinären för att fixa en grundvaccination som gäller i Danmark. Mer om det kommer senare.
Fredagen den 2 juni jag höll fredag och hästarna vilade.
Lördagen den 3 juni joggades Lilla under sadel hemmavid. Hisan trimmades en kortis.
Söndagen den 4 juni hade vi bokat in en långritt med utgång från Vrångabäck. Hisan fick följa med för Lilla skulle fortsatt ta det lite lugnare i vecka till efter tävlingen. Prognosen såg inte så farlig ut men så fel vi hade. Hisan var ändå på väldigt gått humör i regnet. Han brukar ju hata sådant annars men nu var han idel solsken... Han gick 1,8 mil i regnet på ett himla trevligt sätt och kunde till och med ligga efter den andra hästen utan att tycka att det var det mista jobbigt. Det var minsann inte igår det hände sist kan jag säga. Lilla vilade då jag var minst sagt dyngsur när jag var klar med ritten.
Måndagen den 5 juni trimmade jag Hisan en kortis inför tisdagens tävling. Lilla reds också en kortis.
Tisdagen den 6 juni stod hopptävling 1m på schemat i Ringsjöorten. Hisan kändes fin på framhoppningen. Men inne på banan saknades det där sista lilla extra när hästen tar tag i uppgiften. Vi hoppade ändå hindren fram till det sista som var en kombination med bara ett nedslag. På kombinationen tog det tvärstopp och med en avsittning till följd så åkte vi ju ut. Lilla vilade.
Onsdagen den 7 juni var det jobbdag igen. Hisan fick vila enligt plan. Tanken var att jag skulle ha motionerat Lilla lite. Men det kom ett monsunregn och dessutom var det något kallare än vad jag kunnat tänka mig när jag åkte ut till stallet så det blev bara pyssel inne i stallet. Jag tror inte att hästarna misstyckte.
Torsdagen den 8 juni var jag ute och fälngde igen. Stockholm över dagen med jobbet stod på schemat. Så inget hästeri för min del. Hisan reds av min medhjälpare och Lilla fick ytterligare en dags vila.
Fredagen den 9 juni vilade Hisan men Lilla fick komma ut och sträcka på benen lite.
Lördagen den 10 juni gick Lilla ett travjobb hos Jan. Det var länge sedan hon fick gå ordentligt för vagn. Hon tyckte att det var jättekul och gick som tåget. Hon har verkligen balanserat upp sig av all ridning för hon hade en helt annan egen balans mot tidigare. Om man vågar tro på GPS:n så gick det undan också.
Efteråt var det Hisans tur att trimmas ordentligt. Jag packade in honom i släpet och styrde upp mot Hässleholm och Magic Park stable där vi fick låna deras fina utebana. Riktigt magisk plats att rida på med en lite sjö bredvid.
Tanken var att ta tag i problemen vi hade i hoppningen men det slutade endast med ett nytt stopp där jag trillade av på nytt. Min väninnna satt upp och hoppade honom väldigt fint på 130 hinder. Så det är ganska klart var felet sitter... i sadeln.
Jag blir för osäker och rider inte som jag ska och då kommer stoppen. Hisan känner mig så väl och han vill inte bjuda till om inte jag är med. Jag i mitt ställe sitter mer och väntar på nästa stopp och därmed rider jag avvaktande och kass.
Det är ändå väldigt bra att få det svart på vitt. Det är ju bättre att jag är problemet än att hästen mår dåligt.
Söndagen den 11 juni steg jag upp galet tidigt för att följa med en vän och hinka på en tävling i Danmark. Jag hade gärna ridit själv så klart men man kan inte vara med på alla tävlingar, så att då hänga med och hinka är ju nästan som att rida själv. Framför allt så lär man sig saker även som groom och jag har massor kvar att lära om distansritt så det är lika bra att ta alla tillfällen som bjuds. Det gick bra för min vän. Hon tog en del i kvalet till unghästfinalen med sin häst och var godkänd. Heja heja!
Lilla vilade men Hisan trimmades en snabbis i Warren-Haistings.
Måndagen den 12 juni vilade Hisan. Lilla fick i stället gå Årundan. Hon var pigg och fin som vanligt.
Måndagen innebar även ett kortare dressyrpass på kusinens häst Morgan. Han är en gammal bekanting till mig då jag red honom en del för länge sedan innan min kusin fick honom. Han är en supersnygg blond fux med vita ben. Men travhäst ville han inte vara, som ridhäst har han däremot kommit helt till sin rätt.
Tisdagen den 13 juni var det Hisans tur att gå Årundan. Han fick gå på rejält framåt. Lilla vilade.
Onsdagen den 14 juni var det Stockholm som på nytt stod på mitt schema. Lilla vilade och Hisan reds av min medhjälpare.
Torsdagen den 15 juni gick båda varsitt lättare pass. Lilla gick Årundan. Vi fick till en superfin galopp på vårt vanliga ställe. Det tar sig med det där.
Hisan trimmades i Warren-Haisings. Han uppförde sig fint trots att han fick ha rosa lindor på bakbenen.
Fredagen den 16 juni var jag hästledig igen. Jag spelade boule med kollegorna efter jobbet. Det är mer än värt att nämas då jag i lag med en kollega vann hela turneringen!
Långhelg
Torsdagen den 25 maj skrittade jag Lilla runt årundan. Hon var pigg som vanligt. Hisan trimmades på nytt i Warren-Hastings.
Fredagen den 26 maj blev det massa pyssel för mig. Lilla badades och båda hästarnas utrustning putsades. Jag såg till att packa alla grejer. Det är mycket som ska packas till en distanstävling. Hela bilen blir full och det är en massa grejer som kommer med för att ha som extra. Jag har en lång checklista i mobilen. Utan den hade jag glömt hälften. Det lite roliga är när man sedan åker på en hopptävling. För det känns verkligen som om man glömt massor. Där har man ju bara med sadel, träns och behskydd till hästen liksom.
Lördagen den 27 maj ringde klockan vid 03:00. Helt okristligt tidigt. Men vi behövde fodra oss själva och sedan även hästarna innan vi skulle iväg. Resan upp till Glimåkra tog 1,5h.
Det lovades riktgt varmt väder och det var knappt att det gick att ha annat än långärmat innan starten gick ens.
Lilla kom iväg bra och första rundan gick som en dans. Hon pulsade in fint och drack som hon skulle efter första milen och i pausen.
På slinga två drack hon fint och var pigg. Men i vetgate kom inte pulsen ner. Jag var lite orolig ute på slingan just för att hon hade problem med pulsen förra året också då det också var varmt, så jag såg till att lägga in mycket skritt och dessutom ta det lugnt in till ankomsten på slinga två, men det hjälpte ju inte. Kontentan blev uteslutning för hög puls även detta år. Så magplask i den internationella debuten med andra ord.
Lilla ska ta det lugnt nu för att verkligen återhämta sig efter överhettningen och jag ska fundera över olika strategier för att komma till rätta med hur hon klarar eller inte klarar värme. Jag måste lära mig hur hennes puls funkar under ansträngning i värme. Därför ska en pulsmätare som kan sättas på sadeln införskaffas och bättre tekniker för kylning ska testas.
Vi kommer igen, efter vila och omstrukturering. Men vi har inte bråttom alls. Det får ta tid.
Söndagen den 28 maj var det hoppning för Hisan som stod på schemat. Platsen var Ribersborg i Malmö. En av mina favorittävlingsplatser.
Jag hade anmält ner oss till 90cm. Detta för att få en positiv upplevelse efter förra veckans stolpe ut och uteslutning på grund av stopp.
Min träningsvärk var mindre än jag trodde att det skulle vara vilket bara var positivt.
Rundan gick enligt plan. Hisan var mer aktiv i bakbenen och bjöd på hindren. Vi fick två språng där jag var efter i hoppen men nollade rundan.
Skönt att ha en runda som gick som tänkt att ta med till kommande tävlingar. Och bra för mig att kunna hämta upp nederlaget från dagen innan.
Vi strök oss från den andra klassen jag var anmäld till då det var väldigt varmt även denna dag och jag inte ville ha Hisan stående i kvav luft i släpet. Vi tar 1m på nästa tävling igen. Jag behöver inte ha bråttom med hoppningen heller.
Laddar!
Nu börjar uppladdningen mot årets tävlingshelg. Kristi himmelsfärds helgen bjuder först på distansritt och sedan på hoppning på ribban. Jag kan redan nu utan att överdriva tala om att jag kommer att ha träningsvärk delux på söndag.
Men först lite uppdatering:
Måndag den 22 maj var hovslagaren inbokad och Lilla fick nya skor och sulor på inför distansstarten. Hon vilade.
Hisan trimmades efråt i Warren-Haistings. Min idé om att ha hårt fokus på att gå framåt för hans del funkar fortsatt bra. Han svarar fint på vad jag vill och visar inga protester. Vi red snygga galoppombyten och kunde till och med göra små cirklar (fast det var rätt jobbigt ändå tyckte Hisan som stånkade högt) i galopp med energi i.
Tisdagen den 23 maj fick Lilla jogga runt årundan. Hon är überpigg och fick påminnas stup i kvarten om att inte kuta fullt ös medvetslös rakt fram. Vi fattade även galopp på det vanliga stället med endast lite spring in. Ett stort steg framåt.
Onsdagen den 24 maj vilade Lilla. Hisan drillades av mig och min medhjälpare i Warren-Hastings. Fortsatt bra respons på framåttänket.
