Hisan betyder häst

Måndagen den 17 juli var jag ynklig och hade träningsvärk delux. Lilla såg inte ut att lida lika mycket som mig vilket var något jag är väldigt nöjd med. Återhämtningen är viktig och något jag håller stenkoll på. Min egen är väl lite mer underordnad.

 

Jag red ändå en kort runda på Hisan. Men om jag ska vara ärilg så var mina ben inte alls med utan de skrek när jag red lätt. Hisan som hade vilat över helgen var däremot pigg och glad. Ingen bra kombo med andra ord. ;)

 

Igår tisdag den 18 juli var det på nytt hoppträning i Eslöv. Jag hade återhämtat mig hjälpligt. Träningsvärk fanns lite grann men inte så farligt mycket.

 

Övningen för dagen bestod i en kombination med två galoppsprång med vägval ut höger eller vänster på fem språng lite kort eller normalt avstånd. Tanken var att rida på böjtspår där brytpunkten låg direkt efter landningen. En omhoppningssväng med andra ord.

 

Vi hoppar fortfarande inte högt men nu börjar klumpen i min mage att minska. Hoppningen kändes super och jag litade på Hisan och på mig själv.

 

Lilla vilade fortsatt.

Söndagen den 16 juli började tidigt. Men inte så tidigt som om vi hade behövt åka hela vägen från Skåne. Vi startade ju på plats i Växjö där jag passade på att besöka en vän som jag inte ser så ofta.

 

Målet för årets Dackeritt var att göra en godkänd 8 milare. Det var extra viktigt efter förra ritten då vi inte fick fullfölja. Jag red därför väldigt långsamt på de två första slingorna. Efter första slinga låg vi ändå tvåa men efter den andra hade vi trillat ner sist i listan. På sista sträcka red jag på mer som vi brukar och red upp till en 5 plats. Den var så klart utanför placering men det var inte det som var mitt mål. Målet att vara godkänd uppnådde vi och att vi ändå kunde knappa in så pass på sista sträckan kändes bra.

På målrakan spurtade vi ner en annan travhäst och det bästa med allt var att Lilla hade väldigt pigga ben ända in i mål. Jag behövde inte driva utan enbart inta fartposition och hon susade iväg. Och de med alla milen i benen. När för mig var det ett styrkebesked. Nu siktar vi mot nästa ritt i september där vi nog kan ta i lite mer och rida på i ett lite snabbare tempo.

 

 

Söndagen den 9 juli red jag och Liz på tur på Björka ridslinga. Det var föreningen som underhåller den som hade ordnat en trevlig ritt med fika efteråt. Då slingan bara är 6km så utgick vi från Liz ställe. Totalt red vi 1,7mil vilket är ett bra vardagspass.

Slingan var fin och det var väldigt trevligt.

 

Hisan fick gå den korta vardagsrundan på 6km när vi kom tillbaka.

 

Måndagen den 10 juli vilade Lilla. Hisan gick i stället en runda på 1,4 mil där vi letade nya vägar. Rundan blev mestadels i skritt.

 

Lilla vilade.

 

Tisdagen den 11 juli bjöd på ett galoppass för Hisan. Vi galopperade ca 30 minuter i 20km/h. På det kommer man en bra bit. Jag gick av efter det och red hem men mina vänner forsatte ytterligare en vända på 30 minuter. Hisan är inte så van vid sådana här pass så vi tog det lite lugnt och ska han gå fler så får vi öka upp långsamt med både tid och distans. Man får inte chocka hästarna för mycket med nya träningsformer utan introducera sakta. Annars så riskerar man att de tar i för mycket och skadar sig. Totalt blev detta passet 1,7 mil men stora delar var även i skritt.

 

Lilla vilade.

 

Onsdagen den 12 juli hoppade jag Hisan i Eslöv igen. Den här gången gick passet ut på att rida fyra hinder längs spåret på antingen böjt språr eller med en brytning i svängarna. Jag tyckte själv att det gick bäst med brytlinjen för då får man ihop galoppen mer, men Tord hade ju som vanligt rätt i att ryttmen är lättare att hitta på böjt spår. Mot slutet hittade jag och Hisan bjudningen igen där vi litade på varandra.

 

Jag red ut Lilla på ett "dressyrpass" när jag kom hem. Med dressyr menar jag  att vi letade platser där vi kunde rida lösgörande böjda spår och serpentiner.

 

Torsdagen den 13 juli  var jag nere på Falsterbo igen med Fredrik. Vi tittade lite på en 140-klass och shoppade lite till. Den här gången följde detta med hem.

 

 

Mogge följde med ner till sommarstället där han släpptes ihop med mina allt enligt plan. Bra att ha en extra häst så att ingen blir lämnad ensam när en av mina är ute och tränas.

 

Söndagen den 2 juli åkte Lilla med mig till Jans gård för att gå ett travjobb. Hon var väldigt fin igen och tog i precis som hon skulle. Totalt sett gick hästarna 2 mil med lite ruscher.

 

Hisan gick därefter ca 9 km uteritt.

 

Måndagen den 3 juli fick hästarna vila. Jag jobbade och då det är bra mycket längre att åka till sommarstället så fick det bli så.

 

Tisdagen den 4 juli red jag ut Hisan åt andra hållet, knappa 7km den här gången. Hisan sköter sig fint men är klart störd av flugor även vid ridning.

 

Onsdagen den 5 juli började min semester. Hisan vilade och Lilla gick rundan på 9km.

 

Torsdagen den 6 juli red jag ut en längre runda på Hisan där vi upptäckte nya vägar och passerade ett vad med får.

 

Lördagen den 1 juli var det dags igen att åka över sundet. Med en fux i släpet den här gången. Jag har ju fått låna min kusins häst för en tävling. Vi var anmälda till 52km och en lagklass. Vi fick lagnamnet Svenskerne tilldelat.

 

För min och Mogges del slutade ritten efter första slingan. Det var dåligt väder och vägarna blev leriga. Det var bättre än förra året när jag red Lilla där men det var tydligen inte rätt underlag för Mogge. Tyvärr visade han hälta i första veterinärgrinden och vi fick utgå. Resterande delatagare i laget gjorde fina resultat så eftersom ändå en lagdeltagares resultat skulle räknas bort så räkte de andras prestationer till ett lagguld för oss. Så slutresutlatet var ju bra trots att vi inte kunde fullfölja.

 

 

 

Måndagen den 26 juni passade jag på att skämma bort mig själv hos frissan. Det händer inte så ofta. Hästfritt för mig men Hisan blev riden av min medhjälpare. Lilla vilade.

 

Tisdagen den 27 juni var det hoppträning som stod på schemat för Hisan. Jag har börjat träna med en grupp på Eslövs ridklubb. Vi gillar deras utebana så det passar fint. Det är inte heller för långt att åka.

Osäkerheten finns kvar hos mig men det går framåt. Några stopp fick vi.

Övningen bestod i en linje med en studs och ut på en oxer. Vi vände sedan på linjen. Det fanns även en oxer som stod så att man kunde hoppa den och sedan gå på böjt spår antingen mot oxenr eller studsen. Hisan är alltjämt positiv med det är jag som måste lägga min osäkerhet och dessutom jobba på min position. För när jag blir osäker lägger jag mig framåt och då vill inte Hisan hoppa förståligt nog.

 

Lilla vilade.

 

Onsdagen den 28 juni blev det en mil på hemmaplan för Lilla. Årundan fram och tillbaka med ett varv på galoppbanan däremellan.

Hisan vilade.

 

Torsdagen den 29 juni vilade Lilla. Hisan gick årundan ett varv för att rastas. Jag åkte sedan ner till sommarstallet för att strö upp boxar. Hästarna skulle flytta ner dagen efter men då var det utlovat en massa regn. Jag är nog lite överbeskyddande men det känndes inte riktigt rätt att hiva ut dem för en natt i regn så där från att stå på box. Speciellt inte när jag förväntar mig att de ska prestera på tävling efteråt.

 

Fredagen den 30 juni blev det sommarflytt. Jag tömde boxar och packade grejer. Det är helt otroligt hur mycket saker som behövs för ett par veckor borta... dessutom spelar det ingen roll hur mycket man tänker igenom packningen före. Man glömmer ändå tusen grejer.

 

Jag hade hjälp med ridningen av hästarna. Så en liten tur blev det på kvällen efter att vi hade kommit fram. Därefter var det tidigt i säng som gällde för mig för lördagen var Köpenhamnsritten inplanerad på Mogge.

Söndagen den 25 juni bjöd på tävling i Höör igen. De kör hårt på tävlingar i år och det passar mig fint för det är en av mina favorittävlingsplatser.

 

Jag var dock inte riktigt där mentalt och det innebar uteslutning på grund av vägringar i första klassen. Sista vägringen kom på sista hindret så jag hoppade även det innan vi lämnade banan. I andra fick vi även två stopp men där kom vi runt. Sista klassen var en 1.05 så det satt i mig att vi inte kom runt utan att stanna. Det är egentligen helt tokigt vilken hang-up jag har fått på detta i år. Men ju lyckades jag ju ändå rida ut det och det kändes trots stoppen att jag kommit framåt en bit på vägen.