En sådan där vecka...
... som liksom bara springer iväg och jag inte hinner uppdatera något alls under.
Förra måndagen vilade Hisan. Jag red Lilla en sväng i ridhuset. Det låg några bommar på backen så vi passade på att träna lite extra på att springa över sådana.
Tisdag morgon gjorde jag stallet innan det var avfärd till Stockholm för ett par jobbdagar ihop med mina närmaste kollegor. Lilla vilade och Hisan reds av min medhjälpare på kvällen.
Onsdagen bjöd på samma upplägg träningsmässigt. Hisan reds av min medhjälpare och Lilla vilade.
På torsdagen fallerade min plan att ta stallet efter hemkomst från Stockholm rejält. Hisan blev riden av min medhjälpare enligt plan. Men jag fick ringa in hjälp för att få kvällsfodringen utförd. En högst oväntad snöstorm drog in så att flygen blev sena. Så kan det vara ibland.
Fredagen blev det två,rundor till stallet. Först mockning och fodring före jobbet. Efter jobbet blev det ridning av Lilla. Snön som kommit dagen innan ställde dock till det. Eftersom den kom som blötsnö var den tung och gav enorma klampar i hovarna. Lilla och jag tog därför vår tillflykt till ridhuset där vi kunde trava utan bekymmer.
På grund av snön sköt vi fram lördagens ritt i Vomb till söndagen. Lilla fick bli rastad på grusvägarna vid Granelundshallen som var snöfria. Hisan fick bli trimmad i ridhuset.
På söndagen blev Vombritten av. Vi red 2,4 mil på relativt snabba 10,9km/h. Hästarna var väldigt pigga och glada att få springa utan hinder för framfarten. Det hade blåst under veckan så grenar hade fallit. På ett ställer fick vi vända för de låg för långt för att gå under och på tok för högt för att ens kunna hoppa över. Det är hur som spännande att testa nya vägar.
Vi klättrade även längs med kanten på Vombsjön med en hisnande utsikt.
Idag fick båda hästarna vila efter gårdagen. Hisan firade det hela med att kleta in sig i ofantligt mycket skit i hagen... *suck*
Debut för Lilla, Vomb och annat...
I torsdags fick jag lite feeling och tog med mig Lilla på hoppträning. Det var hennes absolut första ever. Hon har ju hoppat bana förut. På en P&J på Flyinge samma dag som jag bröt foten. Då sprang hon över hindren. Det gör hon gärna fortfarande, vi har inte höjt upp till någon höjd där man faktiskt måste hoppa. Men med hjälp av en travbom fick vi till ett par riktiga språng där Lilla landade i en fin galopp. Det är det vi ska bygg vidare på. Hopp och galopp. Målet är alltså inte att göra henne till hopphäst... tro inte det. Men det är ett sätt att locka henne till att fatta galopp ur en kort trav och förhoppningen är att hon ska stärka sig i det för att längre fram kunna fatta galopp utan hinder. Vi får se om teorin håller.
Hisan reds av min medhjälpare medan jag var iväg med Lilla.
I fredags var vila inplanerad för båda hästarna.
Lördagen bjöd på nytt på ritt i Vomb. Endast Lilla var med den här gången. Hisan fick ridas ut en kort sväng när jag var tillbaka igen. Viktigt är att de får komma ut på tur när jag har möjlighet att rida i dagsljus och när underlaget tillåter. Det gör hästarna så gott när det annars blir mestadels ridning inomhus när det är mörkt om kvällarna. Hisan var annars helt fokuserad på att rulla så mycket det bara gick i geggan i hagen. Jag var mindre imponerad av det tilltaget. Han var så pass inkletad i skit att jag fick duscha hela honom inklusive täcke för att ens kunna ta i honom. Bus-häst...
Lilla var fantastiskt fin i skogen. Mjuk och härlig. I två backar bjöd hon dessutom på galopp. Den första blev relativt kort då vi låg bakom en annan häst. Galopp nummer två var mer fullt ös medvetslös. Men vi får vara glad för att galoppen kom så här långt. Samlingen utomhus får komma bra mycket längre fram.
Idag söndag vilade Lilla. Hisan, som var lite mindre kladdig för dagen fick gå en ny lite längre uteritt med fokus på galoppen. Jag ville att han skulle galoppera framåt med stora språng, inte snabbt. Planen funkade och han blev väldigt fin.Grusvägarna var fina nu när de är så blöta så det gäller att passa på när det är fina galoppvägar som bjuds.
Hoppning etc
I tisdags var jag uppe i Stockholm igen. Båda hästarna reds av respektive medhjälpare.
Igår, onsdag, var det hoppning som stod på schemat. Hisan var pigg och glad. Jag fick igång honom fint under framridningen. Övningen bom, cavaletti, bom i studs på böjt spår gjorde underverk. Han var något stel i högersidan till en början men gymnastiserade sig väl med den övningen. Jag tror att det är bommarna före och efter som är hela grejen. Annars med hoppning på volt är det lätt hänt att ytter bog liksom skjuter ut men med bommarna få man en ram där vilket gör att bogar och annat lättare hålls på plats.
Vi avslutade träningen med att hoppa en liten bana. Den var inte hög men det bästa var nog att jag kände att mitt självförtroende faktiskt började återvända. Jag hade ett lugn i magen när jag hoppade som jag inte känt på länge. Den känslan ska jag ta med mig och bygga vidare på.
Sol och skutt
Lilla vilade igår. Hisan fick däremot galoppera i snön längs ån. Det är sällan det går att rida årundan så här års så lika bra att passa på när det gick. Skönt med sol också. Bäst att passa på att njuta av vädret.
Idag var det tvärt om. Hisan vilade och Lilla fick träna en omgång i ridhuset. Det fanns små små hinder framme så vi passade på att skutta över. Vi kanske inte ens ska kalla dem för hinder. Cavaletti med hinderstöd är nog rätt namn tror jag. 50cm tog vi oss över i vart fall. Lilla tog sig över på ett bra mycket bättre sätt än i somras när vi försökte senast. Det var det där igen med att pausa efter att man provat på något. Helt plötsligt har man tagit ett gigantiskt kliv framåt. Men det är inte riktigt några hopp hon gör. Mer ett traskutt... kanske kommer där några hopp någon gång i framtiden, kanske när vi fått ordning på galoppen. Jag är hur som väldigt nöjd med min svarta lilla stjärna.
Vitt och kallt
I onsdags red jag ut Lilla i snön. Lilla som alltid är med på noterna tyckte som vanligt att det var kul.
Med hennes attityd är det aldrig några problem med något även om det viner runt öronen eller något annat otrevligt.
Hisan blev också riden. Men vi höll oss mestadels i ridhuset även om vi travade fram lite ute och tog en snögalopp på vägen tillbaka.
En liten cavaletti stod påpassligt framme i ridhuset så vi hoppade nästan trots att det inte blev någon träning.
I torsdags red Hisans medhjälpare och Lilla vilade.
Jag var ledig i fredags. Det innebar att en massa saker blev fixade som stod på min 2-do-list. Min katt fick sin årliga vaccination, släpet blev besiktigat för att transportera häst (bra att ha gjort när man ska åka över bron till Danmark) och foder köptes. Jag åkte även förbi parkeringen i Vomb för att kolla om det var rimligt att tro att det skulle gå att rida där och framför allt inte köra fast med släp.
Jag avslutade med en härlig ritt mestadels i skritt på Lilla i solen. Vi avslutade ritten med att lägga en repa i snön på travrakan. Den är oftast inte bra att rida på så här års så det är bäst att passa på när det går.
Igår blev det då ritt i Vomb. Det var som ett riktigt Winter wonderland där i skogen. Men då hästarna inte har pulsat något mycket i snö så tog vi det lite lugnt. Vi red lite kortare 1,4 mil men ändå rätt fort 10,2km/h blev medelhastigheten.
Men du får det gärna räcka med snö och vinter. Vi vill ha vår och barmark igen.
Snö
Det började komma lite snö i måndags kväll. Inte så mycket så det la sig men det for runt i luften.
Hisan vilade enligt plan och jag passade på att rida ut en sväng i mörkret på Lilla. Egentligen är jag för bekväm av mig för att ge mig ut på mörkerturer men jag gjorde ett undantag. Lilla är helt med på allt och går fram utan bekymmer. Vi travade 7km vilket fick räcka med tanke på omständigheterna, underlaget var fint.
Igår snöade det hela dagen och framåt kvällen hade det lagt sig ett rejält (med skånska mått mätt) täcke.
Hisan gick ett pass i skolridhuset. Han var pigg och fint. Det blev lite stökigt i ridhuset stundtals då några av hästarna som var där inte betedde sig bra. Hisan reagerade inte nämnvärt men jag valde att avbryta mitt pass för säkerhets skull.
I kväll var egentligen Hoppträning inbokad men jag har ställt in då jag inte tycker att det känns säkert att ge sig ut i snöfall på vägarna ner mot Sjöbo. Det kan bli väldigt halt eller så kan vägar lätt blåsa igen. Hisan och jag får hålla oss hemma i stället, lite lugnare och säkrare. Även om det är trist att inte kunna träna som planerat är det vilktigt att inte utsätta varesig sig själv eller sin häst för onödiga risker. Nästa vecka är snön säkert borta så då kör vi träning på nytt.
Igår hade vi tur med vädret
Idag not so much... ett iskallt regn som nästan såg ut som snö stundtals. De la sig i vart fall inte något och det var ett par plusgrader vilket ibland bara är en klen tröst.
Lilla vilade idag enligt plan. Jag måste börja lägga in två rejäla jobb i veckan för henne. Just nu med rådande väderläget ser det inte så värst ljust ut med att lyckas med det på ett bra sätt. Vi är lovade minusgrader i morgon och dessutom kan det komma snö i natt redan. Vi får se om vi vaknar upp till en vit värld i morgon... i så fall får jag kasta mig ut till stallet för att brodda hästar... jag slipper det helst, men samtidigt vill jag inte heller låta hästarna gå med brodd om det inte behövs. Jag upplever det som att de tar skada av att få mindre glidmoment än de behöver med brodd på barmark i onödan.
Hisan fick inte vila. Det har jag i stället planerat att han ska göra i morgon. Han fick trimma lite lätt i skolridhuset. Där låg det en cavaletti framme som vi roade oss med att hoppa över. Så länge vi var själva i ridhuset gick övningen jag tänkt ut super. Den gick ut på att rida över cavalettin, byta galopp svänga och rida över på nytt. När det kom hästar in så stod de tyvärr relativt nära där jag red vilket gjorde att Hisan bromsade åt det hållet och då fick vi inte till bytet. Åt andra hållet gick som en dans. Typiskt Hisan att bry sig. Men det påverkar oss även i hoppningen ibland. Står någon fel vid ett hinder så blir det lätt tokigt.
Februari
Två veckor sedan senaste uppdateringen. Något dåligt.
Kvällen efter senaste inlägget, den 23 januari, kom jag hem med feber från jobbet. Jag var verkligen inte mig själv och därför fick hästarna vila.
Den 24 januari piggade jag på mig framåt kvällen. Hästarna blev lätt motionerade båda två ca 20 minuter var. Vilket verkligen är för lite motion men bättre än inget.
Onsdagen den 25 januari startade klubben upp med hoppträning/markarbete nere i Sjöbo. Jag och Hisan skulle vara med, och det var vi. Jag var dock inte riktigt i någon toppform. Men i och med att det var låga höjder och mest markarbete så gick det bra.
Torsdagen den 26 januari red min medhjälpare Hisan. Jag red ett kort pass på Lilla i ridhuset med rätt mycket trav. Balansen hennes blir bättre och bättre i ridhuset. Jag är mycket glad över att jag har tiden att ge henne där utan att behöva forcera. En vacker dag kommer ridhusridningen att fungera 100% i alla gångarter men det kommer att ta tid, lång tid.
Fredagen den 27 januari blev det vila för hästarna.
Den 28 januari var det lördag igen och därmed ritt i Vomb igen. Den här vintern har verkligen bjudit på fantastiskt ridunderlag. De flesta dagar har det varit mjukt och fint. Därmed har vi kunnat träna på helt enligt plan.
Kusin var med ut i skogen den här dagen. Vi ökade även tempot på galoppsträckorna. Det är den mycket speciell känsla att trava på Lilla i samma takt som de andra galopperar. Samtidigt så joggar hon bara med långa steg. Hon tar inte i där alls utan det bara flyter på med lätta steg. Magiskt!
Jag red ut Hisan efteråt runt Granelundshallen. Han var pigg och glad och skulle egentligen ha behövt gå med ute i skogen han också.
Söndagen den 29 januari vilade Lilla. Hisan fick gå ett lättare trimpass i ridhuset.
Näst sista dagen i januari den 30 blev det vila för Herr Häst. Lilla gick ett skritt pass i ridhuset där fokus låg på samling. Superbra träning för den lilla svarta som sällan vilar på steget av sig själv. Det var ett tag sedan sist och som vanligt är det först när man gör ett uppehåll i träningen och sedan testar igen som man verkligen märker hur mycket hästen har förbättrats. Hon börjar kunna vinkla sina långa bakben jättefint nu.
Januaris sista dag den 31 befann jag mig I Stockholm. Hästarna reds båda två av mina medhjälpare.
Onsdagen den 1 februari var det på nytt hoppning nere i Sjöbo på schemat för Hisan. Då jag var något mer återställd än veckan innan så gick träningen överlag bättre. Vi hade dock lite problem med att komma igång igen då vi stått still och väntat mellan våra rundor. Det är inget nytt men behövs jobbas på som alltid. När vi var igång var bjudningen fin och han hoppade super.
Torsdagen den 2 februari blev det träning av båda. Lilla gick ett nytt skrittpass i ridhuset. Jag hade tyvärr lite dåligt med fantasi. Och även om det nu är ljust fram till 17:30 så har inte riktigt min ork återvänt på vardagskvällarna. Lilla jobbade på bra och lika fint som på måndagen.
Hisan trimmades också i ridhuset. Det låg bommar framme på marken som vi roade oss med att galoppera över. Tyvärr var min inspiration på botten så jag red därefter. Jag behöver nog inte skriva att passet därmed inte kändes så där fantastiskt... Hisan föll isär i galoppen och bytena var under all kritik. Men rider matte som en påse potatis så blir det därefter...
Fredagen den 3 februari var det höleverenu på schemat. Hästarna fick därmed vila då Fredrik var med ut för att hjälpa till att bära.
Gårdagen den 4 februari blev det ritt i Vomb på nytt. Båda hästarna följde med den här gången. Det är härligt att få båda tränade samtidigt. Fast det är inte alltid helt problemfritt att åka iväg med båda.
Det började med att Hisan verkligen hade jobbat för att kleta in varje millimeter av sin kropp som inte var täckta med täcke med skit... det är ett särdrag hos Hisan som jag inte är overdrivet förtjust i.
När det sedan kom till lastningen var han särdeles tetig, vilket innebär att han vänder på halsen i släpet och nafsar efter Lilla när hon är på väg in. Eftersom Lilla är en smart häst så är hon inte så sugen på att gå in där när det betyder att hon får ett tjuvnyp. Man kan ju bara gissa vad för dumheter Hisan häver ur sig på hästspråk till henne samtidigt som han vänder sig om dessutom... När de väl kommit in står de bra. Jag kanske ska säga att lastningen tar max 2 minuter trots att Hisan beter sig som han gör. De är väldigt lätta att lasta hur som.
När Lilla är med i skogen blir Hisan bra mycket störigare och brötigare än när man åker med honom själv. Då är han som en stor hund och väldigt behaglig. Med Lilla drumlar han mest runt.
Ritten gick över 2,1mil. Vi höll ett högt tempo på slinga med galopp nästan hela vägen (förutom för Lilla då som travade). I början av ritten stötte vi på en stor flock hjort som skrämde några av hästarna. Lite längre fram stötte vi även på ett vildsvin i full careta bredvid slingan. Hisan och Lilla reagerade inte alls på vildsvinet, vilket var förvånade. Men de andra hästarna reagerade dessutom mer. Eller som en av tjejerna sa... "Min häst blev platt och fick rallyben." Alla ryttare vet precis vad som menas med den känslan.
Jag lastade två mycket nöjda hästar vid hemfärd.
