Hisan betyder häst

Morgon i stallet idag med utsläpp. Lite mysigt att pyssla runt när hästarna står och tuggar fridfullt och skönt att vara klar med alla sysslor redan. 

 

Hisan vilade idag då tävlingen igår var fullt tillräcklig för hans del den här helgen. 

 

Lilla och jag var ute och busade idag. Bus innebär bland annat att springa genom vatten så att det stänker så mycket som möjligt. Lilla verkar tycka att det är superroligt. Hon laddar verkligen för att springa i och klafsar på rejält. Jag blir alltid mycket blötare när jag ridit henne genom där än när jag sitter på Hisan. Kanske beror det mest på att jag sitter högre upp på honom... Lilla försökte pipa iväg en sväng på turen men lugnande sig efter en liten påminnelse om att ta det lugnt. De där lite snabbare stegen var dock fantastiska. Det käns tydligt att hon bara blir starkare och starkare och flyger fram.

 

Nu i eftermiddag väntar andra utmaningar för mig som inte är hästrelaterade alls.

Idag har jag entrat tävlingsbanan igen. Denna gången har jag gått ytterligare ett steg längre mot att nå mitt mål för året.

 

Målet är 1.20, helst felfritt då, men det har jag inte ens gjort tidigare så att komma runt en 1.20 bana på ett bra sätt är grundmålet. Allt annat är plus i kanten.

 

Steget jag tog idag var att starta 1.15, alltså nästan 1.20.

 

Första klassen var 1.10 och den kändes superbra. Mellan hinder 7 och 8 gick det lite fort vilket gjorde att Hisan blev lite stark. Han kom därför nära och slog ut en bom ganska grovt. Felet låg så klart i min ridning för jag satt inte upp ordenligt och tog tillbaka i svängen inför linjen. Det ena ledde till det andra.

 

Oavsett är jag nöjd med rundan då den kändes mycket mer stabil än förra 1.10-starten som jag gjord.

 

 

Till nästa klass blev det inte lika bra. Fast en del av mig är glad att jag kom runt. Klasserna kom tätt och någonstans glömde jag bort mig själv. Hisan fick mat och vatten så han var nöjd och glad. Själv tappade jag bort att jag borde ha ätit något för att inte tappa orken och framför allt tankeförmågan. När mat fattas tycker jag alltid att det är tankeverksamheten som tar stryk först.

 

Efter halva banan tappade jag allt. Jag skulle ta en förhållning och fick soppa torsk. Brist på ben. Förhållning mot hinder utan ben på leder till tvärnit. Det vet jag ju...

Sedan hände liknande igen mot näst sista där vi kom för fort mot och jag övergav Hisan i stället för att sitta upp och ha ben på. Lite tagen av allvaret att det faktiskt var 5cm högre i denna klassen var jag nog allt.

 

Det är bara att göra om och göra rätt helt enkelt. Nästa helg har jag chans att göra rätt.

 

 

Summerat dagen så kan jag säga att alla språng där min ridning inte falerade var klockrena. Han hoppade superbra och med gajst och vilja. Så lärdomen jag drar av detta är att jag måste se till att energi finns hos mig. Jag får inte lägga mig fram och släppa handen utan snarare sitta upp och endast mjukna med ben om. Då hoppar han allt. Framför allt så är målet jag satt upp för året inte omöjligt att uppnå. Jag kan, jag vill och jag ska komma tillbaka. Hisan är redan tillbaka, och jag är supernöjd med honom, det är part nummer två i ekipaget som skall vara med till 100% också.

 

Så nya tag, gör om, gör rätt!

 

Idag var jag hos sjukgymnasten igen. Vissa dagar håller sig ryggen lugn och jag märker knappt av olyckan från förra året. Och så andra dagar, då hugger det till och smärtar. Idag var tyvärr en variant nummer två.

 

Trots detta tog jag mig i kragen och red ett pass på Hisan på Melonbanan. Vardagsridningen jag gör är lite av terrapinför ryggen. Hästens rörelser ledar upp och många gånger känns det bätter efter ritt. Inte alltid men oftast.

 

Idag gjorde jag en variant på uppvärmingen som vi gjorde inför hoppträningen i tisdags. Små volter i hörnen i trav och så fram däremellan. Vi avslutade sedan med galopparbete och byten. Tänk att för ett par månader sedan så strulade bytena massvis. Nu sitter de, på hjälpen till och med.

 

I morgon skall jag och Hisan tagga inför helgens aktiviteter.

Lilla och jag tog en för oss väldigt lugn runda idag. Mest för att det inte alltid kan gå i 190 knyck när man är ute. Vi passade på att gå genom vattenhindret också när vi ändå tog det lugnt. Det skvätter som bara den runt Lilla när hon travar genom vatten. Men roligt är det. Sjukt spetsade öron.

 

 

Hisan vilade idag efter den fantastiska hoppträningen igår. 

Idag lånade vi ridbanan i mitt förra stall för att träna en sväng. Det blev en fin liten bana som Hisan formligen lekte runt. Mot slutet av träningen lade Tord upp oxern på 1.20. Hisan laddade, tog i och flög. Vilken känsla! Jag har saknat den. 

 

Jag red ut på Hisan idag. Galopp nästan hela årundan. Det är så härligt att bara rulla på och känna ryttmen under sig. Lilla fick nöja sig med att bli ryktad idag. 

 

Det är därför jag har häst. För sådana här stunder!

Idag har jag tränat båda. Först ut var Lilla. Hon gick 12km i vagn i bra tempo. Hon fick springa på på travrakan och tog i så in i den. Svansen rätt upp i vädret. Hon kändes väldigt fin måste jag säga. Hon drog inte en suck efteråt heller. 

 

Hisan trimmades på melonbanan. Det låg bommar framme så vi satt och lattjade med dessa genom att öka och minska galoppen. Vi gjorde även byten över bom och på rakt spår. Hisan var helt med på noterna och kändes kanon. 

 

Det är så kul att komma hem från en massa dagar iväg till mina fina hästar. Jag har inte slutat le än trots att jag satt av Hisan som var sist ut för över tre timmar sedan.

Nu är det helg och jag är tillbaka i stallet igen efter att ha varit iväg med jobbet i fyra dagar. Hästarna har som vanligt inte vilat bara för att jag har varit borta utan de har tränats enligt ett schema som jag har satt upp. Men igår stod det vila på det schemat för båda.

 

Totalt spenderade jag ändå fyra timmar med hästarna under gårdagen. Lite för att ta igen för mig också för trots att det är trevligt att vara iväg och göra annat så saknar jag ju så klart mina två stora fyrbenta vänner. Förutom stallfix och rykt så blev det ihopsläpp i hagen med en ny kompis. Stallägaren har nämligen hittat en ny häst. Ett sött litet fuxsto. Hisan blev så klart förtjust direkt. Hon liknar fröken Skuttelin rätt mycket och henne gillar ju Hisan verkligen. Lilla var först väldigt nyfiken men blev lite tveksam när Hisan direkt fattade tycke för den nya. Hästar säger jag bara. Det är trevligt att stallet är fullt igen. 

 

Jag passade även på att handbeta båda hästarna. Hoppas att de uppskattade det lika mycket som jag hoppas att de skulle.

 

 

Idag har Lilla fått nya pjux. Och träffat massören. Lillas omdöme löd att de snedheter som hon haft tidigare är instort sett borta. Lite hade hon kvar i bäckenet men jämfört med tidigare så var det bara lite lite. Jag tycker att man märker det på henne när man jobbar henne också. Det är stor skillnad. Hon börjar bli jämnare bak också. Muskulaturen är nästan jämn, det är bara lite skillnad. I våras var skillnaden gigantisk.

 

Hästarna fick en ny stallkompis idag också. Stallägaren har hittat en ny häst så nu är det fullt i stallet igen. Det gläder mig verkligen. Men det blev ju en del skrikande och fixande mellan hästarna när de nosade på varandra. Lilla och den nya var relativt lugna. Lilla blev i och för sig till sig och brunstade en massa men mer än så blev det inte. Den nya madammen, som dessutom var en rödtott, skrek och hade sig mot Hisan. De står i boxarna bredvid varandra. Hisan fattade inte så mycket av det där med ston och hormoner i vanlig ordning. Ihopsläpp väntar vi med till helgen. Men bara att stå i samma stall och nosa genom galler brukar vara en bra grej för att få ordning på rangen. 

 

Hisan fick en kort tur i padocken. Underlaget var verkligen kass idag. Det kändes som om de kört med maskiner där för det var väldigt kompakt. Dessutom blåste det sjukt mycket så därav det korta passet.

 

Jag har varit hos min sjukgymnast idag. Hon låssade på spänningar i min högra höft som jag har haft lite bekymmer med. Det verkade lovande under ridningen idag. Det gäller att hålla hoppet uppe.

 

Nu skall jag peppa mig med filmerna från helgens hoppning innan det blir kväll på riktigt. 

I lördags var det dags för ytterligare ett stort steg på min återkomst på tävlignsbanan med Hisan.

Vi åkte till Åsbos tävlingar. Det är rätt långt att åka dit men tävlingsbanan är fin så det är värt de milen. Vi började med att hoppa 1m-klassen. Så här långt har jag valt att bara rida avdelning B. Tanken bakom detta är att komma tillbaka till gammal form och sedan rida mot klockan, inte sitta och stressa upp mig själv med att rida fort för att "vinna" i det här skedet. I stället ligger fokus på att rida väl och hitta tillbaka till form och dessutom skall det vara kul.

 

I första klassen stämde det fantastiskt. Det kändes lätt och roligt. Hisan tog tag i hindren och var inte i en bom. Det ledde till en felfri runda och en snygg rosett.

 

 

Dagen var inte slut där utan vi stannade för att rida 1.10-klassen med. Nu börjar vi verkligen närma oss den nivån vi har som mål. Det är bara 10 cm kvar.

 

Jag stirrade upp mig lite eftersom det var lite högre. Första anridningen på oxern på framridningen mesade jag vilket ledde till ett stopp. Men sedan kom jag på bättre tankar och då hoppade Hisan väl igen.

Som tur var hade jag min tränare Tord på plats till den här klassen. Utan hans hjälp hade jag säker ballat ur, men nu kunde jag fokusera igen.

 

Inne på banan gick det till en början helt super. Hisan hoppade så fint och var inte i en bom. Till hinder nummer 6 som var en kombination hade vi ett missförstånd. Jag följde inte planen fullt ut och Hisan trodde att vi skulle hoppa 8:an baklänges. När jag då tyckte att vi skulle hoppa kombinationen i stället så blev han helt ställd. Det lädde till ett förargligt stopp. Dåligt ridet av mig och på nästa försök hoppade han super. Resten av banan gick också super. Sista hindret föll tyvärr, men det var en väldigt parallell också så den var extra svår. Inget jag grämer mig över. Stoppet däremot, det får jag ta på mig själv och jag är lite sur över det. Jag kan bättre!

 

 

Det som ändå var bra var känslan i övrigt. Jag kommer att gå rakt in på 1.10 vid nästa start. Jag kan det här. Hisan med. Det är bara min hjärna som skall ställa om sig till att begripa att vi faktiskt kan vara där vi var tidigare. Hisan suger på hinder vilket är en fantastisk känsla. Vi har roligt och vi skall ha roligt tillsammans på tävlingsbanan. Snart är vi tillbaka där vi var innan och nästa start skall vi inte ha några missförstånd. Råkar vi riva någon bom så må det vara hänt men vägringar behöver vi inte. Vi kan det här min fantastiska häst och jag!

 

Så där, nu har tiden flugit iväg igen.

 

Jag har inte varit hemma i veckan som gått utan mina medhjälpare har ridit båda hästarna onsdag-fredag. Det har gått bra alla dagarna. Lilla har fått börja lära sig att springa i åttor.

 

Igår fick hon däremot vila för då hade jag andra saker för mig med Hisan.

 

Idag däremot har jag ridit ut henne på kvällen. Tidigare idag har jag suttit hindervakt på Ribban i Malmö. Jag fick sitta på vattenhindret vilket innebar att jag fick vada ut i vattnet två gånger för att fästa upp nedrivna flaggor. Jag som är så ömfotad tyckte inte riktigt att det var enbart latjolajban. Däremot var det kul att sitta vid ett så spektakulärt hinder som vattnet i en tvåstjärning klass.

 

Lillas ritt gick för övrigt bra. Hon var väldigt piggelin. I morgon blir det en "tuff" dag för henne med besök av både hovslagare och massör. Mycket fix med andra ord men inte så fysiskt krävand.

I lördags var jag inne på Jägersro med Lilla. Hon gick full distans i 20-tempo vilket är kvalfart. Hon var själv som vanligt men kändes super. Stark och stabil. Hon tog även i fint på upploppet båda gångerna hon passerade även om jag fick påminna henne om att det var ett varv kvar och att hon borde hålla igen lite första rundan.

 

Jag är fortfarande lite i valet och kvalet om jag skall fortsätta på den banan med kval och start eller inte. Jag får se helt enkelt.

 

På eftermiddagen åkte jag ut till stallet igen och trimmade Hisan en runda på melonbanan. Han är så galet fin just nu, det är helt galet. Superkänsla hela passet igenom.

 

I söndags fick Lilla vila. Jag brukar alltid låta henne göra det efter tuffare jobb. En kort rykt och en koll på hur hon hade tagit passet dagen innan fick hon så klart.

 

Jag red ut Hisan. Vi galopperade nästan hela den vanliga rundan. Den är inte så lång men det räcker gott om man kör galopp som vi gjorde. Nere vid ån brukar han spänna till lite men det brukar lägga sig rätt fort. Fin Hisan igen.

 

Igår måndag vilade Lilla fortsatt. Arbetsdag för mig och dessutom skadar det inte att ta två vilodagar för henne. Hon är ju trots allt bara fem. Rykt och visitation ingår alltid så det skriver jag sällan ut.

 

Hisan fick ett pass i dressyrsadeln på melonbanan. Det kändes sjukt bra kan jag säga. Jag känner mig ju inte alltid hemma i dressyrsadeln. Sist tyckte jag att fötterna mina var all over the place men igår var det ordning och reda igen. Hisan jobbade fint. Vi gjorde galopp, halt galopp och snygga byten. De kändes i vart fall fina. Hoppas att de var de också. Jag lever gärna med villfarelsen att det ser bättre ut än det gör. ;)

 

Idag tisdag var det Hisans tur att vila. Rykt och visitation för honom med andra ord. Han firade det med att ligga ner i ströet och skita ner sig. Otacksamma häst. (Älskar honom ändå trots allt. :P)

 

Jag skrittade en runda på Lilla i Warren Haistings. Hon gjorde superfina halter. Vi gjorde bågar åt båda hållen för sätet och hon följde mig fint. SuperLilla!!

 

De kommande veckorna kommer fokus att ligga på att springa i åttor med henne. Riktigt hur det skall gå till vet jag inte. Men det är väl bara att börja öva så vet vi. Lilla kommer att tycka att jag är helt nipprig har jag på känn.

Fredagskvällarna är jag nog alltid lite off. Starten på helgen och slutet på arbetsveckan tar ut sin rätt. 

 

Igår valde jag att låta båda hästarna vila. Lilla har fått lite för lite motion i veckan men det får uppvägas av kommande vecka i stället. Hisan behöver väl inte vila varannan dag egentligen men men.

Jag har formligen däckat när jag kommit hem varje kväll. Jag har till och med just vaknat nu efter en lite längre tupplur. Jag vill lite mer än vad spm är rimligt att orka få in i schemat en vanlig vardag efter heltidsjobb. Då blir det lätt så. Efter dagens tupplur och en lugn söndag så hoppas jag att jag är i fas igen med vilan och kan ta tag i en ny vecka med friska tag. 

 

För att komma i fatt med bloggen så börjar jag på torsdag kväll.

 

Lilla fick vila och blev endast ompysslad. Hisan hade jag andra planer för så vi begav oss till Västra Strö där vi lånar en ridbana ibland för att kunna träna för Tord. Banan är liten och med få hinder men med fantasi så går det att få ihop bra träningar. 

 

Torsdagens övning var en statisk sådan. Det betyder egentligen intervaller med hoppning. En oxer och ett räcke hade vi på varsin långsida. Jag hoppade dessa minst tre varv varje gång innan vi pausade. Det blev inga superhöjder, lite drygt metern bara, på hindren utan repetitionerna var viktigast.

 

Hisan hade samma fina attityd som han haft på sista tiden hela passet igenom. Han bjuder och jag kan åka med. Får han en bra eftergift och lite understöd av skänkeln så hoppar han så gott som alltid felfritt. Jag rider i stort sett alla träningar i hoppning utan sporrar på fötterna. Eller jag kanske skall säga att jag i stort sett alltid rider utan sporrar. På tävling kan jag däremot ibland använda en sporre. I stundens allvar kan det vara bra att ha. Men funkar det inte till vardags utan så lär det ju inte heller fungera i skarpt läge på tävling. Receptet verkar fungera i vart fall.

 

Det är precis så som Hisan är nu som man vill ha en hopphäst. Han visar vilja och bjudning. Vi tycker båda att det är kul. 

Lite dålig uppdatering av mig de senaste dagarna nu. 

 

Söndagen spenderades som hindervakt i terräng på Övedskloster. Jag såg många fina ekipage och blev lite lätt sugen att rida där själv nästa år. Vi får väl se.

 

Hästarna vilade då jag hade annat för mig på kvällen. 

 

Lilla har vilat söndag, måndag och tisdag. Kanske inte helt optimalt men jag har varit upptagen med jobbet. Hisan har fått gå då min medhjälpare har ridit.

 

Igår var det omvänt då Hisan vilade och jag red ut en sväng på Lilla. Så härligt att sitta på henne och spränga fram i trav. Hon kändes kanonstark när jag släppte av henne på rakan. Stark och väldigt rytmisk. Väldigt bra med andra ord.

Dag 1 av funktionärstjänst på tävlingarna i Övedskloster.

 

Jag har skrivit för dressyrdomare. Ryttarna red programmet som jag själv red för ett par veckor sedan då jag startade fälttävlan. Det var mycket intressant att höra hur domaren resonerade. 

Jag var väl i vanlig ordning inte alltid överens men nu vet jag mer hur domaren tänker. Just att det var ett program som jag själv kunde relatera till i närtid var extra intressant. 

 

Söndagens uppgift blir terräng och då skall jag vara hinderdomare i stort sätt hela dagen. Solkräm på med andra ord.

 

Jag hann med att träna hästarna också innan orken tog slut. Lilla gick 2 mil i vagn på ett mycket bra sätt. Vi hade lite stök med insekter då hon snodde min töm stundtals med svansen. Att kalla det problem är att göra det för stort. Det är mest irriterande. Dels för Lilla som blir biten men för mig också som inte kan göra något åt det när jag sitter i vagnen förutom att trassla loss tömmen från svansen. 

 

Hisan fick trimma på banan. Han kändes galet fin. Lite synd att jag inte kan se hur fin han ser ut när jag själv rider. Eller det är kanske tur. Tänk om jag skulle bli besviken. Om inte bilden stämmer överens med känslan tänker jag. 

 

I vart fall gjorde han en massa fina byten på hjälpen. Vi gjorde även mönster i galopp. Hisan var positiv hela tiden och som sagt kändes det kanon. Det tar sig med andra ord.