Hisan betyder häst

Idag har jag först hunnit med en tur på Sir Remington inne på Jägers. Han var på ett otroligt kaxigthumör idag och skulle ifråga sätta det mesta. Till saken hör att han blev masserad tidigare i veckan så en del spänningar hade släppt... varför skall man då göra saker som brukar vara motiga typ?
I vart fall gick han nu med på att flytta bakdelen åt höger vilket i och för sig var possitivt... undrar hur länge det håller i sig... det blir snabbjobb i morgon och så skall jag rida igen på lördag. Frågan är om mjukheten består eller om spänningarna kommer tillbaka. Jag röstar tyvärr på det negativa altenativet men hoppas att de inte är så stora att jag inte lyckas mjuka upp honom, typ.

Efter kvällsmat hemma åkte jag ut till Hisan. Idag skötte han sig kanon och något annat skulle han inte ha vågat... he he jag red nämligen i dressyrsadeln och jag flyger som en vante om samma spektakulära skutt från gårdagen skulle ha upprepats, vilketturligt nog inte skedde.
Jag red i padocken och gjorde många övergångar varvat med öppna och sluta. Hisan gjorde finfina slutor och jobbade på bra. Jag var mycket nöjd även om ridpasset blev lite väl kort. Jag måste erkänna att orken fort tryter sådär på kvällen efter jobbet. Det är i mångt och mycket en bidragande faktor till att jag har en überpigg häst ibland misstänker jag... eller snarare vet jag. Men det går bara inte att upprbringa mer ork sådär på kvällen när det dessutom är mörkt. Tur att vi går mot ljusare tider.

Morgondagens plan är att träna avdelningsridning på Torns. Det är inte direkt min favvo sysselsättning sådär på en fredagskväll men detta blir sista träningen inför kommande helgs avdelningsridningstävling (långt ord... undrar om alla bokstäver kom på rätt plats) och man ställer ju upp för laget... ;)

Nu blir det en smula kväll/nattjobb...

Varför skall jag allid sätta mig i pinsamma situationer? Man kan ju ränkna ut med lilltån att om man anmäler sig till Pay & Jump på Flyinge så kan man ju gissa att man är en glad amatör i det sällskapet som finns där. Och visst är startlistan fyld med namn som Maria Gretzer och Jens Fredriksson etc. Nu skall ni få ett recept på hur man gör bort sig i sådana sällskap... det krävs inte så mycket kan jag säga.

Hisan har ju som bekant tagit det väldigt lugnt i förra veckan. Och igår tyckte jag att det var viktigare att dricka vin och äta gott på krogen än att träna häst... japp japp...
Detta innebar en mycket explosiv häst som kom in på en minst sagt kaotisk framhoppning. I och för sig är han alltid riktigt fin när han är så i och med att bjudningen alltid är på topp då, men det blir nästan alltid lite för bra också.
När vi styrde på ett hinder första gången som var en sådär 80 cm tyckte Hisan att det var så latjo lajban att han drog iväg i en serie bocksprång genom hela ridhuset. Att svänga i detta läget var inget att tänka på och jag måste säga att jag är glad att han höll rak kurs, annars hade jag nog smakat på gruset. Väggen kom sedan som en räddning och ett bra ställe att få stopp på tokerierna på.

Väl inne på banan i 1m-klassen gick det super. Visst tvekade han till på något hinder men hoppade hela banan utan att vara i en bom. Det kändes super. Jag hade även bestämt mig för att göra årsdebuten i 1.10. Först var jag tveksam om jag inte skulle låta det vara och åka hem med den bra rundan och såhär med facit i handen skulle jag ha gjort så men då skulle jag ju skjuta fram 1.10 igen. Sagt och gjort jag väntade på nästa klass. Framhoppningen kändes fortfarande bra och så gjorde starten på banan också. På tredje hindret blev det dock pannkaka och kommunikationsmiss. Vi kraschade hindret i hoppet och jag skaffade mig en fläskläpp på köpet. Av bara farten hoppade vitvå hinder till innan Hisan tittade till lite på ett Agria-hinder och jag inte var med helt efter stjärnsmällen tidigare. På nästa försök kom vi över men bjudningen var borta så vi hade problem med att komma över kombinationen.

Summa summarum blev det alltså en felfri bra runda i 1m. Och en kass men lärorik runda i 1.10... och så en fläskläpp då.

Nästa vecka blir det träning igen och mindre vila där emellan.

Hur kunde det komma sig?

Det blev i vart fall en liten ridtur på Hisan i padock med inte allt för utmärkt underlag, blandat snöslask och stående vatten plus gegga. Vi kunde i vart fall jobba med övergångar då vissa partier var mer ridbara än andra. Det blev ett kort pass men med en Hisan som skötte sig exemplariskt. Han kändes harmonisk och jobbade fint.

Ute hos Lena var det också lugnt. Det var näst sista dagen på hennes Metacambehandling och vi har sett att den har haft bra effekt. Hon springer självmant och busar i hagen. Karpryggen är näst intill borta och hon har slappnat av i musklerna över rumpan. Den ser normal ut nu fast utan muskler.

I morgon blir det hästfritt för mig då jag i stället kommer att spendera kvällen inne i Malmö på en krog. God mat i trevligt sällskap och något glas vin är ju aldrig en dålig start på veckan. ;)

Sådär ja... nu har ytterligare en helg gått... De tenderar att ta slut allt för fort varje vecka.

Lördag
Började med en ritt på Hisan. Jag tyckte att han var lite åt det loja hållet men jag hade ju även dragit ner på fodret i och med att förra veckan bjöd på så mycket vila. Foderstaten ökades upp direkt. I övrigt gick ridturen super med en riktigt lydig Hisan.

En sväng in till Jägers hanns också med. Den lille röda var på mycket medgörligt humör och gjorde volter, både små och stora utan minsta lilla knussel och kunde dessutom göra halt och stå still. Jag var mycket nöjd med honom.
Sir Remington var stelare än sist i höger sida. Jag diskuterade detta med Uffe som tyckte samma även om vi inte alltid pratar samma språk när det gäller termer... det är bra mycket lättare att förklara det hela med höger- och vänsterbananer. Vad som har ändrats är att han har börjat gå snabbjobb igen och springer då ofta snett med huvudet vilket antagligen ger spänningar och stelhet. Jag lyckades inte helt rida igenom honom heller tyvärr. Öppnan funkar i båda varven om än motsträvigt åt höger men sluta/bakdelen in åt höger blir en totallåsning och tar emot.

På kvällen blev det fest hos Annette med övernatning.

Söndag
Efter uppvaknadet efter räjvfesten var det Lenas tur att få uppmärksamhet. Damen i fråga vill dock mest ut i hagen och var föga intresserad av allt annat. En mycket nöjd dam fick därför gå ut. Dagen till ära sprang hon lätt och ledigt ut och såg faktiskt efter omständigheterna riktigt fräch ut. Det går alltså rejält åt rätt håll vilket är mycket roligt. De tidigare veckorna har hon velat gå ut men mest stått still i hagen så att hon nu rör sig mer livligt av fri vilja är ju mycket possitivt.

Jag gjorde en ny bekanstskap igår också. Han heter Krokodilen och det första han gjorde när vi sågs var att sätta tänderna i min arm. En riktig liten spjuver med andra ord. ;)

Hisan kommer med stor sannolikhet att få byta box på Rusthållaregården i och med att halm har börjat användas och hans små hostningar i borjan av ridpassen har kommit tillbaka. Han skall stå i den lilla delen och där kommer det bara att finnas spån och bättre ventilation. Anledningen till detta är att min kompis som har astma känner av försämringen i luften och i och med att boxen bredvid hennes strös med halm idag så skall vi göra denna förändring. Hisan kommer att få fönster som hålls öppet under sommarhalvåret och det är ju ytterligare ett plus och kommer antagligen av bli ännu bättre för hans vävning.
Eftersom snön hade förvandlats till blask i stor mängd valde jag att inte rida och i stället satsade jag på att med Fredriks hjälp byta till vinterdäck på släpet... om ca en månad kommer jag att få byta tillbaka... men bättre sent än aldrig eller hur. Det känns skönt att kunna vara laglig. ;)

Fredagen är överlägset jobbveckans bästa dag. Det betyder ju att det blir två dagars möjlighet att se dagsljuset annat än genom fönstret på kontoret... och så skulle man ju kunna vila upp sig lite. Det är jag ju helt klart mycket dålig på. I helgen har jag i vart fall tänkt att varva ner ytterst lite... schemat för morgondagen ser ut som följer:

- Sovmorgon, i alla fall om man jämför med när jag går upp vanligtvis.
- Hisan skall ridas, prylarna på loftet skall inventeras och däcken skall bytas på släpet.
- Hingstarna skall ridas/tömköras inne på Jägers.
- Vila och sedan bär det av till fest i Blentarp...

Söndagen vågar jag inte göra ett schema för... vem vet när man vaknar till liv igen lixom efter en natt på ett räjv... ;)

Idag har jag varit ute med Hisan en liten tur på Kaninlandet. Det var inte lätt att veta vad som var stig och vad som inte var det i mörkret med all snö. Hisan var på superpiggt humör och fick trava lite grann för att hålla sig på mattan. Det har ju blivit lite mycket vila denna veckan... men det får vi sakta med säkert råda bot på nu i helgen och i veckan som kommer. Det var inga sura miner idag... men så slapp han ju medicin också.

Lena fick en promenad på det snöiga fältet utanför hagen eftersom hon hade varit barnvakt inne hela dagen. Hon var minst sagt sur innan den lilla rundan kan jag tala om. Det är inte kul att stå inne och bli retad över boxkanten och inte kunna säga i från ordentligt under en hel dag. Promenad och mat gjorde dock att humöret steg. ;)
Fyra dagar kvar med medicin för damen. Hon har slappnat av massor och ser näst intill normal ut om än mycket muskelfattig över rumpan. Det tar sig... och går åt rätt håll. Dock verkar hon haka ganska mycket i patellan höger bak men det är nog ett mindre problem i samanhanget.

Efter lite trugning och utan de vanliga protesterna, som har inneburit att Hisan har småstegrat och snott runt i boxen så fort jag har höjt handen med sprutan i, accepterade Hisan direkt sin medicin även om man tydligt såg att det var motvilligt.
Mycket beröm blev det och tillsammans hjälpets vi åt att fixa nytt fint strö att ligga i, läs rulla sig i.

En stor guldstjärna till min duktiga lilla Hisan. ;D

Det blir bara klurigare och klurigare att hitta på rubriker känns det som... idé torka kanske?

Det blev Jägersro efter jobbet idag. Sir Remington skall gå provlopp och jag skulle rida honom lite dagen innan. Förhoppningen är ju att jag då skall lyckas med att lossa honom lite.
Så pigg som han var idag när vi gav oss ut i snöfallet har han inte varit någon dag innan. Han är en gentleman men det formligen spratt i benen på honom. Hade han fått bocka hade han gjort det....
Vi tog en liten tur på slingan och han var lite motigare till att genomföra böjning åt höger men inget som inte var åtgärbart. Vi avslutade passet med att öka och minska volter på ett helt ok sätt. Det är första gången sedan jag började rida honom som han har kunnat göra det i båda varven. Det går med andra ord framåt. Jag håller tummarna för att morgondagens provlopp går bra så att han snart kan kvala och springa in de där miljonerna som han skall vinna.

Efteråt blev det Lenas tur. Hon fick medicinen i hagen och sedan blev det lite pyssel i stallet.
Lena skall få nya fina fleece lindor i morgon som jag har köpt till henne... de är ljusrosa vilket helt klart är ett måste till en svart liten flicka... Man skulle nog också kunna kalla det för ett anfall av fjantig hästmatte...

Hisan kom sist idag eftersom jag hade kvällsfodringen. Han har vilat i två dagar och endast blivit i trugad pencilin. Idag tänkte jag därför ta ut honom på en lugn skrittrunda för att han skulle få göra något alls denna veckan. Broddarna åkte på och vi försedde oss med reflexer och pannlampa sedan bar det av ut i Skrylleskogen. Vi mötte snart två mycket farliga bilar som var parkerade på fel ställe... lite längre fram när vi hade övervunnit denna första faran hörde vi hur det rasslade till i skogen och ett gäng små svarta varelser grymtade till... det var ett helt gäng vildsvin som bökade runt och hade blivit skrämda av oss... detta var tydligen inte alls farligt enligt Hisan. Hästlogik och människologik ligger stundtals mycket långt i från vart annat. I morgon är det sista dagen med medicinering av Hisan. Det skall bli skönt att kunna umgås med honom utan att tvinga honom till grejer han mer än tydligt inte vill vara med om.

Jag har föresten köpt dubbdäck till släpet idag... bättre sent än aldrig lixom. Så nu skall jag kunna köra både lagligt och säkert så här års. De kommer att sättas på släpet till helgen när jag ser var jag tappar bultarna och slipper famla i mörker.

En liten uppdatering:

Hisan hälsar att hans matte är elak som trycker in äcklig klibbig smörja i munnen på honom varje dag...

Lena hälsar att hon minsann får god smörja som smakar sött...

Eftersom gårdagens penicilinsprutning misslyckades så skulle jag hämta ut Hippotrim på apoteket... det visade sig vara "svårare" än beräknat. Alltså, hur många kan tänkas gå på apoteket en söndag? Alldeles för många kan jag upplysa om. Dessutom saknar jag djurapoteket som fanns ett tag här i Lund. Det känns alltid så B att hämta medicin till djur mitt inne i sta'n etersom det ofta innebär att jag är "felklädd" när jag kommer dit. Det tog mig en dryg timme att hämt ut ett paket Hippotrim.. jippie... NOT.

Först bar det av ut till Lena som fick Metacam ute i hagen... hon har inget emot att få det trots att hon är lös. Undrar om hon kunde berätta för Hisan hur man skall bete sig...

Hisan fick först en liten tur på Revinge igen. Det gäller ju att passa på medan snön ligger så fint och det är möjligt att rida där. Så fort det töar kommerdet att dröja innan marken är ridbar igen. Dessutom kom ju medicineringen av sig igår. Nu väntar oss en lugn vecka rent ridmässigt. Sedan skall det bli fullt ös igen med flera Pay & Jump som är inplanerade.
Efter ridturen hade vi sedvanligt stallmöte à la ridhäststall. Vi kom fram till att vi tyckte att det mesta fungerade bra... kanske vi skulle kunna sopa lite bättre på loftet... ;)
Efter mötet fick en lite motvillig Hisan snällt svälja sin Hippotrim pasta... efter lite övertygande i boxen höll han huvudet stilla länge nog för att få det insprutat, äckligt sa han.

Bara för att det var lördag idag och inget vanligt jobb så blev det häst i kubik.

Dagen startade med en härlig uteritt på Hisan på Revingefältet. Vi hade Hardy och Tittut med oss som sällskap. Det blev en lugn tur med mestadels skritt men även lite trav och galopp. Allanballan fasonerna från i höstas är som bortblåsta och Hisan skötte sig med bravur trots att vi fick stränga order om att hålla oss som nummer två i ledet.


Eftersom det är få vinterdagar i Skåne som är så här vackra infogar jag denna bild.

Efter ridturen skulle Hisan behandlas med penicilin... det gick mindre bra kan jag säga. Hisan snodde runt som en furie och sparkade i boxen och jag lyckades endast trycka in 15 av 40ml innan jag avbröt för bådas säkerhets skull. EFter kontakt med behandlande vetrinär beslutades det att gå över till sulfa i morgons som jag för hoppningsvis skall kunna ge utan fara för oss båda.


Ett snöklätt Revinge i trevligt sällskap.

Därefter åkte jag in till Jäger för att ta en dust med Hingstarna. Det var ett tag sedan sist på grund av att de har haft feber och i torsdas hann jag bara med Sir Remingon.
Idag fanns det tid till båda och jag började med att gå ut med den lille röde. Han förtsätter att göra framsteg och jag är grymt impad av honom.
Vi gjorde åttvolter i tömkörningsutrustning och idag fungerade allt kanon. Inga protester och en uppmärksam häst som hade alla fyra benen i marken hela tiden.
Efteråt kliade jag honom och stod på pallen och hängde över honom själv. Han tog även och trampade runt lite utan att reagera. Detta kommer med stor sannolikhet att fungera känner jag.

Sir Remington fick sig en tur på slingan. Han var superpigg och mycket possitiv. Vi flyttade bogar, bakdelen och lite sidvärts. Vi gjorde dessutom avsaktningar och igångsättningar varav en avsaktning var superfin. Till slut gjorde vi volter i en longeringsvolt och för första gången kunde han gå i båda varven utan protester ute på spåret... det går fram åt även här kan jag säga. Gramanen är avlagd och han går i rund fin form utan.

Efter en välbehövlig och god fika hemma hos Annette blev Lena genomgången av vetrinären. Det är troligt att det är patellan som spökar på höger bak och det skulle bero på att hon har tappat så mycket av muskulaturen över båe ryggen och baken. Hon fick tänderna kollade och blev vaccinerad. De kommande 10 dagarna skall hon äta Metacam och förhoppningsvis kommer vi att kunna se ytterligare förbättring efter det.

Idag har jag varit inne på Jägers och ridit. Det var snart en månad sedan jag var inne sist men det var bara att fortsätta där jag slutade... underbart.
Ja hann inte med den lille röda utan koncentrerade mig på den svarta. Hormonerna hade börjat komma i svallning hos honom. Han ropade en massa åt tjejerna när han var i stallet, tidigare har han varit som precis vilken valack som hälst.
Ridningen gick bra. Jag flyttade hans bogar och han följde snabbt och villigt med mig dit jag ville. Vi övade också voltning vilket har varit ett problem innan. Han har svårt föratt böja sig åt vänster. Efter en stund lossnade det och han gjorde snygga voltspår. Då lät jag honom sluta och gå hem. Duktig var han i vart fall.

Jag har tyckt att Hisans böld har kommit tillbaka mellan ganacherna så idag fick jag pencillin som han skall få i spruta i 5 dagar. Jag kommer att börja med det på lördag i och med att Jessica skall ha honom i morgon.

Lena ser lite bättre ut i ryggen för varje dag tycker jag... frågan är bara om jag "vill" att hon skall se bättre ut eller om det är en reell förbättring.

Idag gick jag hem från jobbet några timmar tidigare och stack ut i skogen med Hisan. Efter gårdagens vila tyckte jag att han verkligen skulle få röra på sig och när det nu ligger snö måste man ju passa på. Vi är ju inte direkt bortkämda med det här nere.
Jag försökte mig på att rida rundan bort till Dalbyvägen som jag harblivit visad av en tidigare stallkamrat. Första delen gick jättebra... andra halvan red jag vile... inte så att jag inte visste var jag var utan jag hamnade på en av de många stigar med ridförbud i Skrylleskogen... Detta var ju givetvis inte meningen men när allt är vitt vitt och man inte känner till vägen 100% kan sådant hända. Jag träffade inte på någon där som tur var.
För att komma ut på stigarna och komma hem fick jag dessutom ta mig över två stenmurar... hoppa sa Hisan. Kul var det i alla fall... jag får försöka klura ut hur den riktiga vägen går till nästa gång.

Jag var sedan en sväng hos lilla Lena och lyckades med konststycket att köra fast på Annettes uppfart med en snurr vilket gjorde att jag i vart fall stod med fören åt rätt håll för att kunna bli bogserad ut på stora vägen... jag säger då det...
Det var sedan mindre roligt att köra hem från Hisans stall... strax utanför Sörda Sandby var det galshalt. Det släppte rejält trots att jag inte körde fort men jag lyckades styra bilen på rätt köl och hålla mig kvar på vägen men det var nära att jag hamnade bredvid.

I morgon blir det hingstarna inne på Jägers som skall få sig en omgång, det var ett tag sedan nu. Hisan får vilodag, jag tillämpar visst varannandagsridning denna veckan...

Idag har vintern kommit till Skåne på riktigt... Jag hoppas nästan att det skall snöa så mycket att jag inte kan ta mig till jobbet i morgon... fast det är nog för mycket att önska.

I vart fall blev ridturen instlld i kväll. Jag vågade helt enkelt inte uppehålla mig för länge i stallet med risk för att fastna med bilen i någon driva och inte komma hem. Detta kan tyckas mesigt men oj vad det kan dra igen här på den skånska slätten och då fixar inte min annars så pålitliga och härliga lilla bil "Pärlan" det.

Trots krypkörning och snö har jag min vana trogen den senaste veckan varit ute hos båda hästarna. Först hos Lena och sedan hos Hisan. Båda fick ryckt och lite gos.

I morgon planerar jag att sluta jobbet tidigt och bege mig ut på en snögalopp med Hisan och en stallkamrat. Jag längtar redan och hoppas att vi kommer att få fina drivor att skutta i till morgondagen.
...eller vad sägs om en tur på skidor bakom ett tokigt fullblod som inte är inkörd? Någon frivillig?

På tal om något helt utan hästar så har jag funnit ett litet guldkorn i Malmö... en liten restaurant med det passande namnet MiniItalia som ligger precis vid busshållplatsen på Amiralsgatan. De serverar genuin italiensk mat lagad av tre italienare... kan det bli bättre? Dessutom fick jag snacka lite italienska till lunchen... blev bjuden på kaffe och åt Piadina con Nutella till efterrätt... mums! ;) Det rekomenderas!

Idag har jag tränat efter jobbet... kors i taket. Undrar om jag faktiskt skulle kunna orka mig upp för att träna innan jobbet någon morgon... jag får nog sova på saken. Men jag borde träna minst två gånger i veckan och det är svårt att hinna med det på kvällarna.
Idag gick det i och med att Hisan togs om hand av Jessica.

Jag kunde ju givet vis inte hålla mig i från hästarna så jag åkte ut till Lena för att borsta lite och pussa på henne. Hon slappnar av lite mer i bakdelen för varje dag men är fortfarande långt i från bra. Igår skall hon visst ha sprungit ut i hagen... det är ett plus. Men idag var det knaggligt och hårt i marken igen och då tog hon det lungt, vilket i och för sig är klokt.

I morgon är det nya tag igen och då blir det ridning för min del.

I detta fallet blev det en lång lördag i stallen.

Först åkte jag iväg med Hisan till Torns för avdelningsridningsträning (låångt ord). Det går framåt och vi blir mer och mer synkade. Den första tävlingen blir ju start, redan i mars månad. Hisan försökte dock liva upp stämningen lite till slut när vi var inne på att rida programmet för tredje gången och lådsades bli rädd för alla andra hästar med jämna mellanrum. Jättekul... eller inte sa matte som satt lite löst i dressyrsadeln under flykten från det farliga.

Därefter bar det av ut till Annette för att titta till skrddling nummer två. IDag tog hon ut steget mr jämnt med båda bak och gick med mer tryck i steget. Kanske är sulmhet en bidragande faktor och kanske kan skorna hjälpa henne att slappna av tillräckligt för att läka det övriga.

Senare på eftermiddagen fick Hisan komma ut på ytterligare en tur... denna gången blev det en skrittrunda och detta på ett nytt ställe. Prästgården - Trollskogen. Kul med nya rundor. Hardy var sällskap och vi mötte stora celebriteter ute i skogen...

Kvällen av slutades med oxsvangryta ute i ett Pepparkakshus i Blentarp. Skåne är inhöljt i en tät dimma och jag lovar att jag hade inte hittat tillbaka dit igen eftersom jag faktiskt inte har en aning om hur jag körde där ute i "mjölken". Men gott och trevligt var det. ;)

Lena bjussade på en sådan åt stallkatten Fräsen medan hon fick fötterna fixade.



Idag fick Hisan slippa sin matte och i stället ha det roligt tillsammans med Jessica.

I stället åkte jag ut till Lena efter jobbet och fixade lite efter att vi hade ätit kvällsmat i form av kinamat från Skurup. Det är ett härligt gäng i Annettes stall och en god om än onyttig kvällsmat tillsammans med en massa skratt och roliga berättelser är väl aldrig fel. ;)
Lena fick sedan sina bakhovar skodda för att utesluta det som anledning till ytterligare spänningar i bakdelen. Vi får se vad veterinären sedan har att säga när hon skall titta på henne.

Min internetuppkoppling strular... snacka om att man känner sig handikappad...

Igår vände jag på steken och åkte först ut till Lena. Jag är inte helt till freds med henne... hon är definitivt halt på höger bak och avlastar. Vi tror inte att det sitter i hoven utan högre. Det är inte bra. Vetrinär är bokad men kommer inte förrän om en vecka. Hon är som jag tidigare sagt mer avslappad i musklerna och det är ju bra men det kan kanske vara därför som hältan har framkommit mer tydligt när hon inte spänner sig lika mycket längre. Vi kommer att slå på skor igen för att se om det kommer att hjälpa henne att gå bättre. Lilla gumman, hon är i vart fall bara solsken själv och är väldigt uppåt och gosig. Äter bra gör hon också och det är ju possitivt.

Hisan fick vila igår.. jag var ute och borstade och pysslade lite.
I morgon får Jessica rida.

Onsdag betyder hoppning... och jag hade gett mig katten på att det skulle bli hoppning denna veckan.
I och med att jag hittade ett balltramp igår antog jag att det var anledningen till ofäschheten och tänkte att det hade kommit fram bättre om jag kunde rida på bättre underlag dessuto dvs i ridhus. Så jag hade inga anledningar till att inte åka tänkte jag... den faktor som jag då glömde var att titta på termometern...

Väl i stallet var det lite fuktigt men inte så illa på några plan... dock började temeraturen vandra ner mot nollan. Hisan hade lite idér om att han inte skulle gå upp i släpet, det tog oss 15 minuter att övertyga honom.

Det var lite halt att åka måste jag säga... jag tog det väldigt lugnt men blev då lite försenad till träningen. Ingen större skada skedd i och med att de inte hade kommit igång helt utan höll på att bygga banan. Idag var det dessutom Jan Jönsson som höll i träningen. Vi var i Crafoordhallen och det hölls dubbla hopplektioner där inne.
Dagens övningar bestod i massor av bommar med 6 eller 5 galoppsprång mellan. Vidare hade vi en kombination men insprång med bom framför på böjt spår. Vidare fanns där ett rättupp med grind på diagonalen och på den andra diagonalen fanns en oxer med vattenmatta.
Hisan känndes mycket fin men något för pigg... efter lite ökad galopp fyrades några rejäla brallar av dessutom. Själva hoppningen fungerade bra och jag fick som vanligt flera värdefulla råd av JJ. Bland annat vissa grejer som borde vara gamal skåpmat men som tydligen behövde friskas upp... fram för skänkel och mer kontakt i tygeln... dvs inget glappande.
Halaste stället igår måste ha varit på släpets läm i alla fall. Hisan knatade fint in när vi skulle hem men när jag skulle ställa mig bakom för att knäppa på bommen drattade jag fint på näsan... sedan fick jag stå halvägs inne i släpet och knäppa på den för att kunna stå stadigt... tur att han är snäll den "lilla" hästen. ;-)

Ett visst tumult uppstod när en ryttare i andra delen av ridhuset ramlade av sin häst. Hästen som visade sig vara en hingst for rundor i ridhuset och uppvaktade stona (för övrigt samma hingst som har varit på sommarbete ute hos Jan de senaste somrarna).

Jag for en liten runda till Lena också efter att jag hade kvällsfodrat hos Hisan. Hon hade fått ett rejält skav av ylletäcket som vi hade satt på henne i alla välmening och försågs nu med bogskydd. Back on track rygg täcket åkte på och bakbenen lindades.
Sedan hon kom till Annette har hon blivit mjukare i muskulaturen på korset men de stora musklerna (jag vet inga namn) på rumpan/korset är liksom uppdragna och Annette misstänker att det kan vara någon form av muskelbristning som har orskat detta, det är i vart fall inte något typiskt symtom för korsförlamning. Hon har även markerat lite bak till och från hagen men hon har heller inte gått barfota tidigare i någon större utsträckning och det är knaggligt ute. Efter en natt på box gick hon som vanligt igen.
Ytterligare utvärdering och konsultation med vetrinär kommer att ske innan hon insemineras.

Idag har jag varit på jobbet igen och trots att rösten inte rikigt var med till 100% så funkade det ok att prata i telefon. Jag hade dessutom tur att det inte var så många som ringde...

Efter jobbet åkte jag ut till Hisan. Det blev en mycket kort tur i padocken. Det var fruset, surprice...
Jag tyckte att det kändes lite underligt i vänster varv i traven. Därför avbröt jag tidigt. Hisan var i och för sig rikigt pigg och spänstig i övrigt men som sagt... det skall inte vara något som stör i traven ens om det är lite småhårt för då kan det lika gärna vara. Igår känndes han fin.
Väl inne i stallet blev det rykt och stretching. Jag upptäckte ett färskt balltramp på vänster bak. Det kan vara anledningen till att det inte kändes 100% när jag red. Lilla Hisan är som sagt en pipig en och det kan ha stört honom. Jag tvättade med tvål och vatten.

Därefter åkte jag för att titta till min nya skydsling. Ett annat sto med föl stod också inne i stallet och Ängelen tyckte att det var en superidé att nosa, skrika och sparka mot dessa hela tiden medan jag var i stallet... det var tyst när jag kom så hon ville nog bara liva upp det hela lite. Jag kände det nog var bäst att inte stanna allt för länge och stimulera till mera "lek".
Lena var märkbart störd av något som jag inte begrep. Jag kan inte läsa henne lika bra som Hisan, och där missar jag ju en massa hela tiden trots att han är enormt tydlig.
Hon har fallit ur något kopiöst av hela denna korsförlamnings historian. Först idag hade hon ätit rent i krubban på morgonen... Resten av kvällen skall jag ta mig en funderare på vad för eventuella extra grejer jag vågar ge henne utan att hon matvägrar. Hon kommer att behöva va lite rund och go för att klara av en dräktighet.

Idag har jag varit hemma från jobbet och försökt vila rösten. Jag hade ärligt inte fixat att prata i telefon så mycket som jag brukar när jag jobbar... det var ansträngande nog att ringa in och sjuka mig. I stället har jag sovit, läst en massa kul och städat i lägenheten... med andra ord har jag fått massor gjort.

Hästarna måste ju tas om hand även om matte inte kan jobba så fram åt eftermiddagen åkte jag först ut till Hisan.Jag broddade honom och gav mig ut i skogen för att lå lite skydd mot de skånska vindarna som har blåst ordentligt här sedan igår. Hisan var på jättemysigt humör och fick gå i alla gångarter på slak tygel utan att öka eller hetsa. På hemvägen plockade jag ihop honom lite och han var ful av energi utan att vara jobbig på något vis, precis så som jag vill ha honom. Han känns över lag mycket mer harmonisk för tillfället än han har gjort på sistonne... men säg den som kan vara helt harmonisk med sådan överskottsenergi.

Därefter åkte jag ut till Annette för att titta till Lena. Tanken är sedan att jag inte skall behöva komma ut dit varje dag men nu tills hon har landat känns det bra att kunna det. Det verkar som om det börjar släppa nu. Hon var tveksam till att äta och lite stirrig de första dagarna men idag visade hon god aptit på höet och efter ett ta funkade det även bra att ta några tuggor av krafften. Lite svår har hon varit tidigare också men det mesta har alltid varit uppätet på morgonen. Hisan var ju också svår med maten den första sommaren jag hade honom. Nu kan man ju knappt tro det så han kastar sig över allt och alltid lämnar boxen och krubban renätna.
Lenas muskler på rumpan verkar börja slappna av lite... om jag nu inte tolkar allt för possitivt. Hon är fortfanade spänd med inte krampaktigt utan det börjar kännas lite "stuns" i muskerna.

Vad jag inte gjorde idag som jag borde ha gjort var att ringa och boka hoppträningen på onsdag... men som sagt... rösten höll verkligen inte för telefonprat.

Igår gick det allt enligt planerna. Dagen avslutades med en trevlig fest i Köpenhamn... sådant måste man också ha tid med. Och det är ju inte varje dag man blir bjuden på fest utomlands heller... dessutom är det ju nyttigt att öva upp danskan när man bor här nere. ;)

Idag... suck. Planen var ju att tävla men i morse när jag tittade ut genom fönstret var det vitt ute... och fler flingor föll. Detta var vi inte alls förvarnade om på väderleksrapporterna. Detta innebar för mig att det bara var att stryka sig... Jag har nämligen sommardäcken kvar på sälpet och nog för att jag kan göra mycket konstigt med jag riskerar inte min ögonsten genom att ge mig ut på vägarna en sådan här dag... (Nu såhär lagom till halv fyra snöar det än).
Rösten min tappade jag i Danmark igår kväll så det råder strikt telefonförbud för mig idag plus att jag gör mitt bästa för att inte prata alls... den delen går ju i och för sig inte alls bra kan jag upplysa om. Tänk att det skall vara så svår att hålla tyst. ;) Känns inte rösten stabilare i morgon så blir det tyvärr att stanna hemma från jobbet också.

En possitiv sak var att det i stället för tävling blev somorgon och den var i och för sig välbehövlig eftersom gårdagen gick i ett.
Hisan fick nöja sig med en rykt eftersom det blåser något förskräckligt och det skulle nog nbart påverka rösten negativt att ge mig ut i sådant väder. Jag hann dock med att rycka hans man, och det var ju inte igår som den blev fixad senast. Hisan tyckte att jag var litejobbig som drog honom i håret fast lite får man lida pin för att bli fin.



Hardy och Hisan såg ut att ha det ganska så livat i hagen så någon större nöd gick det nog inte på dem.
Ytterligare en häst flyttade från stallet i veckan och en ny kom igår så nu finns det en ny boxgranne åt herr'n. Detta är tydligen en 28 åriig herre. Hisan är fortfarande yngst i stallet... de andra börjar alla närma sig pensionsåldern känns det som.

Jag var sedan ute hos Annette för att titta till Lena. Igår kväll fick jag ett sms som löd: "De har äcklig mat på detta stället./Lena" Så en påse pellets fick följa med ut... Nu var det nog inte bara maten som var underlig utan hela grejen lite. Hon har inte landat än, hon har ju visserligen inte varit där så länge än.
Hon fick ha Back on Track ryggvärmare igår och Annette hade lindat hennes bakben. Gallorna som hon har haft permanent där innan var i princp helt borta idag, vilket är jätteroligt. Vi rättade till lite vinkar på bakbenen och såg till att hovarna inte var så flikiga i kanterna. Hon skall ju gå barfota... he he.
Hon var eller inte lika jobbig med bkbenen som hon brukar vara vid skoning men det märktes att hon spände sig när hon lyfte ett av dem.
Till en början får hon gå med enbart fullblodsstoet Ängelen och sova inne på nätterna. När det sedan blir lite varmare och hon har vant sig så år hon gå ut med de andra märrarna.
Högt på prioriteringslistan för hennes del står tandkoll och fixa ett ordentligt stelkrampsskydd, och så ryggen förstås.