Opepp och stressad
Jag har haft en sådan där creepy känsla i kroppen hela dagen. Hoppas verkligen att jag inte håller på att bli sjuk bara utan att det bara var en sådan dag.
Idag har jag hopptränat men det gick enbart sådär. Jag är inte på topp och dessutom blev jag stressad. Jag fungerar dåligt som ryttare när jag blir stressad. Adderar vi dessutom att jag fryser nu och frös då något så in i så förstår ni att kombon blir än sämre.
Jag trodde att jag var i god tid. Körde till stallet 1 timme och 40 minuter innan träningen skulle börja. Normalt sett kör jag på en knapp halvtimme. Det kan ju tyckas vara i god tid. Mellan Malmö och Lund N gick allt enligt plan men strav efter avfarten vid Lund tog det tvärstopp. Betänk då att jag skall svänga av vid nästa avfart för att komma fram. Den här sträckan tog två gånger så lång tid som att ta sig mellan Malmö och Lund. Jag kom därför fram med andan i halsen och fick slänga på Hisan utrustningen. Tur att träningen var hemmavid och att jag ser ridhuset från stallet. Jag kom prick, prick men då hade de andra redan börjat trava fram så redan där var allt galet.
Jag blev heller aldrig riktigt varm när jag red fram och faktum är att jag rider som en påse nötter när jag fryser. Jag blir passiv. En anledning till att jag frös så mycket var nog att vi var i glasridhuset idag och att det var minusgrader. Det ridhuset kallas lite skämtsamt för kylskåpet på vintern... Brrrr
Med kass framridning blev de första sprången knas och när vi började hoppa lite linjer så glömde jag benen/red inte alls vilket medförde två stopp på ett titthinder. Det var solklara "tittstopp" inget annat. Jag tar på mig dessa eftersom jag borde ha haft benen om när jag visste att det var tittigt och inte blivit passiv. Men jag skyller lite på stressen och att jag frös. Borde ju inte skylla ifrån mig men, men.
Därefter hoppade han bra och brallades till det rejält efter kombinationen. Sista rundan var riktigt bra dessutom men då var det ju lite sent av mig att skärpa till mig.
Jag ag tror att Hisan kände av min stress och därmed ofokus och osäkerhet. Dessutom behöver han verkligen en bra uppvärming när det är så här kallt. Hisan är ingen purung häst längre och han förtjänar bättre.
Jag är superirritead på hur dagen blev.
Nu är vi anmälda till P&J på söndag (om nu inte vädret blir katastrof för då blir vi hemma) så jag hoppas att det kommer att gå bättre då.
We are back!!
Idag har Hisan och jag hopptränat igen och idag hoppade vi en riktig bana. Med riktig höjd på hindren.
De flesta låg på 1 m men uthoppet från kombinationen var närmare 1.10. Jag har sagt innan att jag gärna skynda långsamt men på träning och med det superbra underlaget som finns på Flyinge så vågade vi.
Eller jag... jag är onekligen lite mesig nu. Inte för att det är högt utan för att jag vill vara rädd om hans ben.
Hur som kändes det bra och han tvekde aldrig, inte ens på vattenmattan med krukorna bredvid. Det hade ju kunnat vara värsta titthindret.
Jag lyckade fokusera lite på mig själv idag också och tänkte verkligen på mitt överliv som sin gamla vana trogen gärna faller fram. Det blev hyfsat och sisten har ju förbättrats.
Bromsen är fortfarande inte alltid i funktion inför hindren men det kommer nog allt eftersom jag blir mer varm i kläderna igen.
Hisan är fortfarande idel öron framåt och så fort han är med på att han skall få hoppa så kommer den där underbara bjudningen, tigern i honom.
Hisan och Lilla har också fått sina julklappar... inte så lite sent i år. Men så blir det när de beställs från utlandet.
Lilla har fått ett travartäcke som skall vara varmt och gosigt.
Hisans täcke är också varmt och gosigt i en tuff grön färg.
Så är båda hästarna redo för snöstormar och kyla. De har ju lovat att ett sådant oväder skall dra in i natt så det var verkligen tajming att de kom idag.
Lilla la har också fått nya skor. Hennes trakter börjar kunna återhämta sig så det känns ju bra. Hon kommer att vara ridhästskodd ytterligare ett tag så det dröjer innan vi kör någon riktig travträning. Det kan nog vara skönt för henne att ta det lite halvlugnt ett tag till.
Pay & Jump
Äntligen är vi tillbaka på banan.
Vi hoppade 90cm som är lågt och kändes aldeles lagom så här till en början.
Det som verkligen fungerade var viljan att hoppa, men bromsen var liksom inte riktigt med. Det renderade i ett nedslag där han gick av stort när jag tyckt att han kunde ha kortat sig lite innan. Positivt är det ändå att han väljer att gå av stort för ett större språng hade känts mer i benen om det varit som innan.
Jag hade ju desutom omvänd problematik innan. Då fick jag driva på som attan och nu bara går det av sig självt och då saknas lite broms. Dessutom är jag ringrostig som tusan efter hösten som varit.
Men kontentan är att jag är så nöjd med honom och det är det viktigaste. Älskade Hisan <3 Vi är tillbaka!
Det som verkligen fungerade var viljan att hoppa, men bromsen var liksom inte riktigt med. Det renderade i ett nedslag där han gick av stort när jag tyckt att han kunde ha kortat sig lite innan. Positivt är det ändå att han väljer att gå av stort för ett större språng hade känts mer i benen om det varit som innan.
Jag hade ju desutom omvänd problematik innan. Då fick jag driva på som attan och nu bara går det av sig självt och då saknas lite broms. Dessutom är jag ringrostig som tusan efter hösten som varit.
Men kontentan är att jag är så nöjd med honom och det är det viktigaste. Älskade Hisan <3 Vi är tillbaka!
Dag två - hoppning
Vi startar året på ett bra sätt med lite hoppträning.
Även denna gången tog vi det lugnt med höjderna och slutade på 90 cm bara. Hisan var fortsatt positiv och bjöd fint på hindren.
Kanske vara han inte riktigt lika glad i hatten som sist men det är ju bara bra om vi håller oss på mattan och inte far runt i diverse brallar och annat.
Kanske bör han också få lite mer havre nu när han går mera dessutom. Han äter bara en bråkdel av tidigare foderstat men är ändå krallig och rund. Allt eftersom vi närmar oss tävling och hårdare träning så skall den upp lite i vart fall.
Kanske bör han också få lite mer havre nu när han går mera dessutom. Han äter bara en bråkdel av tidigare foderstat men är ändå krallig och rund. Allt eftersom vi närmar oss tävling och hårdare träning så skall den upp lite i vart fall.
Jag blev i vart fall åter igen varse min dåliga avståndsbedömning. Jag är så kass på det. Det får helt enkelt bli mer träning med bommar på marken så att jag får in någon känsla för det där igen. Det verkar vara en färskvara i vart fall.
Jag försökte göra en liten skiss över hindren vi hoppade. Mina skills gällande att rita hoppbanor är ju inte allt för lysande men ändå. ;)
Lilla vilade
Tigern är tillbaka!!
Idag har jag hopptränat!!
Hisan hoppade som bara den trots att hindren var små. Och som han bjöd! Tigern i honom är tillbaka och det är så härligt att känna.
Nu red vi inte hela träningen utan slutade när vi hade hoppat två linjer där den sista var räcke, fem språng till kombination där räcket ut låg på 1m.
Anledningen till att jag avbröt var att Hisan fortfarande är under uppträning när det gäller hoppningen och han hoppade med så mycket glädje att det var ett bra ställe att sluta på. Jag vill inte att det skall bli för mycket redan nu utan det kommer ju fler träningar och vi skall skynda långsamt.
Janne Jönsson som jag tränade för idag tyckte också att det var vettigt att stoppa här. Att avsluta när allt positivt är på topp skall man inte underskatta.
Jag har ju tränat för Janne förr och han känner till de problem vi har haft. Idag kommenterade han också den nyfunna hoppviljan och glädjen i Hisan.
Det absolut bästa är känslan. Finast Hisan är tillbaka! <3
Hoppträning
Hisan och jag har varit hos min hopptränare uppe utanför Ljungbyhed idag.
Största uppgiften under träningen var att han absolut inte fick stanna. Och så att jag skulle rida väl men det var underordnat det första faktiskt.
Nu stannade inte Hisan så fokus låg i stället på att rida väl... låter det konstigt?
Det var fullt av bromsar på ridbanan och det var minst sagt nyttigt för en viss Mr Häst som vanligtvis glömmer allt annat runt honom i jakten på de illasinnade små insekterna. Nu fick han koncentrera sig på mig och helt enkelt ignorera dessa.
För övrigt hade jag flugsprej på men dessa var riktigt ettriga.
Själva hoppningen gick bra. Hisan bjöd och han hoppade trots att vi kom lite fel. Det bästa av allt var ändå att han inte stannade och att jag red honom med stor beslutsamhet och självförtroende. Nu skall jag bara ta det med mig till helgens tävling också. Men det skall jag se till att göra.
Håll tummarna för vackert väder.
Lilla vilade idag. Det gör hon alltid efter lopp. Hon kommer att vila i morgon och på lördag också. På söndag planerar jag att ta en lugn skogstur med henne. Det skall bli spännande att se vad hon tycker om det.
Hisan skall ridas ut i morgon så då skall jag kolla framkomligheten på vägarna inför söndagen.
Hoppträning
Torsdag igår vilket betyder hoppträning.
Jag åkte hem till min tränare som bor utanför Ljungby Hed. Det är en bra bit bort och faktiskt ganska drygt att köra på kvällen.
Själva träningen gick däremot super och Hisan hoppade positivt.
Anledningen till att jag filmar de flesta rundor jag gör med Hisan ute på P&J och tävlingar är att jag också visar dessa för tränaren. Det gör att han bättre kan hjälpa till och ge rätt råd sedan.
Sednast sa han att jag förutom det jag hade analyserat fram även styrde för mycket med händerna. Det gör att Hisan tappar ramen.
Vi koncentrerade oss därför på att hoppa utan att styra med innertygeln.
Till slut hoppade vi dessutom ett räcke på dryga 1.20 med lång anridning. Det är det jag gillar sämst men Hisan var väl framme och hoppade det fint.
Det skau gauå
Efter en kort sejour till Jägersro och en lite tur på finaste svarta hingsten så var det då dax för P&J med Hisan.
Målet var att komma igenom en 1.20 bana och det var verkligen rätt mål för dagen.
Här följer en analys över min ritt. Kommentera gärna, jag vill ha input. Kanske har jag missat något.
Hinder 1 och 2 flyter på fint. I svängen till 3:an kommer vi i ett sådant där läge.
Han blir lite lång men jag tycker att han borde ha kunnat hoppa. På 4:e försöket gick det.
Hinder nummer 4 var tydligen döfarligt och kunde inte övervinnas förrän de schackrutiga hinderutfyllnaderna hade tagits bort. Detta är enbart hitte-på från Hisans sida, bara för att han kan. När vi väl kommer över blir jag passiv och därav stoppet på 5:an. Jag väljer att hoppa vattnet för det är i princip alltid vatten på tävling och han kan vatten.
Mot 6:an blir jag på nytt passiv i början av svängen. Jag kommer på mig själv för sent och Hisan utnyttjar det. Vid anridning nummer 2 sitter det. I och för sig litar jag inte riktigt på honom här så jag blir lite kvar i handen in över oxern men nu har vi tydligen gjort upp klart för dagen för resten av hindren, 3
st, flyter på fint.
Hinder nummer 4 var tydligen döfarligt och kunde inte övervinnas förrän de schackrutiga hinderutfyllnaderna hade tagits bort. Detta är enbart hitte-på från Hisans sida, bara för att han kan. När vi väl kommer över blir jag passiv och därav stoppet på 5:an. Jag väljer att hoppa vattnet för det är i princip alltid vatten på tävling och han kan vatten.
Mot 6:an blir jag på nytt passiv i början av svängen. Jag kommer på mig själv för sent och Hisan utnyttjar det. Vid anridning nummer 2 sitter det. I och för sig litar jag inte riktigt på honom här så jag blir lite kvar i handen in över oxern men nu har vi tydligen gjort upp klart för dagen för resten av hindren, 3
st, flyter på fint.
Det var verkligen inte någon superritt på något vis men jag är ändå glad att jag åkte dit och fick chansen att hoppa klart banan. 1.20 är ju på regional nivå som lägst och då blir man alltid utesluten på andra stoppet. Nu skall det ju givetvis inte vara några stopp alls men ibland när de kommer blir det som en hang-up och då är det skönt att kunna rida igenom banan.
Jag vet ju sedan innan att Hisan har kapasitet för bra mycket mer än så här och att problemen sitter i mig och just därför är det viktigt att kunna komma runt.
Nu tar vi detta med oss. Vi kan hoppa det, höjden är inget problem, nu går vi vidare och det kan bara bli bättre.
På framridningen var han riktigt fin idag dessutom. Men det var inne och själva banan ute. Vi har nog inte riktigt kunnat ladda ordentligt ute än i år men det kommer väl det också.
Jag har tänkt att efteranmäla mig till Torns där vi var idag nästa helg. Jag tror att det kan vara bra med en tävling på grus och nu när vi dessutom har känt på banan idag verkar det kunna vara en bra plan.
Jag har tänkt att efteranmäla mig till Torns där vi var idag nästa helg. Jag tror att det kan vara bra med en tävling på grus och nu när vi dessutom har känt på banan idag verkar det kunna vara en bra plan.
Lilla har skrittat i vagn idag. Eftersom jag fick lite hjärnsläpp och tvättade travselen före jag skrittade henne fick hon prova den andra selen med travvagnen idag. Det var kanske inte helt optimalt men det gick ju bra det med. Lite mer linor och pyssel för att spänna för bara.
Dagens hoppträning
Torsdag idag och det betyder hoppträning.
Hisan var till en början lite stel och trög i kroppen men det var säkert lite mjölksyra från gårdagens galopp i Vomb.
Så snart han kommit igång och galopperat sig varm så släppte det.
Vi var också lite sådär de först sprången men det blev bättre, för att inte säga kanonbra. ;)
Vi hoppade en linje med oxer in och så 26 meter till ett räcke med vattenmatta och så stod där en trippelbarr på diagonalen.
Övningen vi gjorde idag var ingen superteknisk histora utan mest för att kolla av att vi kunde galoppera på med utomhusgalopp och distansen 26 meter var för att det var en vanligt förekommande utedistans. Den är lite mitt emellan men skulle ridas på 6 språng.
För Hisans del är det till och med på gränsen till trångt om han är ordentligt framme.
Hindrena blev snabbt maxade men det behövde vi för vi skall tävla till helgen och skall jag kunna rida 1.20 då måste jag kunna hoppa det på träning.
Och det gick bra. Trippelbarren låg till och med på 1.25 när vi tog den sista gången.
Och det gick bra. Trippelbarren låg till och med på 1.25 när vi tog den sista gången.
Rätt lång var den...
Jag lyckades få igång Hisan så pass att jag verkligen kände det där drivet i galoppe och att han faktiskt var på bakdelen. Då är det bara att hålla i det där och styra för han suger tag i hindren då (men man får aldrig tappa benen... för då stannar han).
Jag slutade efter att vi hade hoppat en liten bana där Hisan visade bjudning. Jag ville verkligen ha de där fina sprången i kroppen inför tävlingsdagarna.
Jag har anmält honom till 1.10 på lördagen och på söndagen kör vi två klasser 1.10 och 1.20.
Jag hoppas verkligen på fint väder och ingen blåst så att Hisan känner att han vill ge gärnet.
Lilla vilade idag.
Norra Skåne
I kväll har jargong Hisan varit upp hos min tränare på hans gård i Norra Skåne och hoppat. Vi har nämligen ingen utebana att tillgå för hoppträning för tillfället och vi behövde rida ute. Så därför den lite långa körsträckan.
Hisan tände i vart fall till när vi mot slutet hoppade en liten bana. Då tog han tag i hindren och hoppade även ur fellägen. Det är så det skall vara. Han skall vilja hoppa och han skall ta tag i grejerna.
Min förhoppning är att detta nu skall hålla i sig över tävlingssässongen.
Jag hann med att köra Lilla innan. Det blev 2,5 varv runt årundan. Hon behöver trava på lite mera och nu när slingan nere vid ån ändå är så fin.
det blev dryga milen och vi var hemma på ca 45 minuter med avskrittning. Egentligen behöver hon gå ännu mer men vi tar det lite pö om pö.
Pay&Jump
Nu är det massor av dagar sedan jag bloggade sist.
Jag har varit iväg i London och det har varit fullt ös hela tiden och dessutom har jag inte alltid haft uppkoppling till internet tillgänglig.
Jag skall försöka blogga ikapp men det kommer nog ta ett litet tag. ;)
I onsdags hoppade jag pay&jump med Hisan på Flyinge. Det är ju hemmaplan och när man är hemma är det alltid de minsta sakerna som i Hisans värld är de avgörande. Den här gången var det träning inför utesäsongen som gällde men i och med att våren låter vänta på sig hölls hoppningen i glasridhuset. Där rider vi ju mest så att det helt plötsligt är hinder där är ju konstigt bara det. Framhoppningen var i stora ridhuset och där brukar ju banan vara. Überkonstigt i Hisans tycke.
Därför var Hisan fin på framridningen men spände sig galet mycket inne på banan. Så till den milda grad att han var tvungen att stanna på 75% utan alla hinder minst en gång. Han var inte styrbar och inte gick det att sitta på honom heller när han var som en fiolsträng. Runda nummer två fungerade utan stopp men med flera rivningar. Jag höll kvar honom lite i handen tror jag. Det kan lätt bli så när han spänner sig nämligen.
Nu är vi dessutom anmälda till tävling nästa helg. Vojne, vojne... hur skall det gå.
Hoppträning
Torsdagen bjöd inte bara på trav och Jägersro. På kvällen blev det hoppträning för Hisan.
Jag var bra mör på kvällskvisten. Dels hade jag varit uppe tidigt men det berodde inte bara på det. Efter Lillas lopp behövde jag rensa tankarna lite så jag passade på att rida båda Uffes hästar. Inte för att någon av dem gick hårt, men jag rider ju inte tre hästar vanligtvis numera. Alltså... det var en lite vek Ullis som skulle träna själv för Tord. Det innebär hårdträning för mig med mycket tempo.
Vi hoppade en evighetsbana åt båda håll. Hisan kom igång bra men min kraft dog emellanåt och det innebar ett och annat stopp.
Men när jag orkade var han superfin.
Bjuder på en supersnajsig bild över banan.
Fredagen var hästfri för mig och båda hästarna vilade.
Hoppträningen
Torsdags kväll var det hoppträning.
Hisan var verkligen av och på. Det var som om vi hade ett filter mellan oss där bara vissa signaler gick igenom. Ibland gick förhållningarna igenom och bara ibland gick skänkelhjälperna igenom.
Därför blev det soppa torsk, missförstånd och lite allt möjligt.
Tord sa att vi hade en mental uppgörelse Hisan och jag. Och kanske är det så. Han bestämmer ofta ganska mycket i vår "relation" och jag försöker väl få det att ändra sig lite. Det är ju bra att han tar lite egna initiativ men ibland blir det ju också lite fel.
Som i torsdags när han laddade mot fel hinder, eller som när han mer eller mindre la sig ner i en sväng. Inte på riktigt men han lutade så mycket att jag kom helt ur balans.
Nå vä... Sista rundan blev i vart fall klockren även om den bara låg på 1m.
Torsdagens hoppträning
Vanlig hoppträning i torsdags då. Det blev bara jag som kom på träningen.
Det är lite lyxigt att ha ensam träning men det är samtidigt väldigt tråkigt. Jag rider ju nästan alltid själv redan som det är så jag uppskattar faktiskt inte dessa träningar så mycket som jag borde.
Tord körde hårt med oss och det var fokus på andridning. Hisan skulle gå i en kort form och sedan kunna komma fram och suga tag i hindren utan att bli lång och flack. Till en början gick det inte alls. Hisan var kvar i den korta galoppen och blev "överrumplad" av hindren. Vi fick därför ett par stopp till en början.
Efter halva passet kom vi igång och han hoppade riktigt fint.
När jag är själv på träningarna kör vi ofta som så att jag galopperar och Tord ropar ut vad som skall göras allt eftersom. Det kan vara, lägg en volt runt hindret, kom på vattnet, läng galoppen på långsidan och så vidare. Det är nyttigt men altans så jobbigt och det gäller att ha full fokus.
Mr brallig
Då var jag hemma igen. Jag har varit i Berlin med jobbet. Och vet ni vad?
Jag trodde att skulle få möta våren där nere men det var kallare och mer snö. Galet!
Men jag älskar storstäder då det var två härliga dagar.
Idag har jag hoppat P&J med Hisan på Flyinge.
Banan låg på 1.10 och det kändes super när vi väl kom in där. På framridningen var det Mr Brallig som jag satt på. Pigg och glad är det ju i och för sig trevligt att han är men brallarna slipper jag gärna.
Vi kom super på alla hinder inne på banan förutom hinder nummer 7 i första rundan. Där blev jag passiv och la mig lite fram. Hisan blev då osäker och tittig och bröt ut. Vid ny anridning hoppade han kanon.
Mot sista hindret som var ett räcke med vatten ur sväng tappade jag lite galopp så jag pushade på de sista två sprången vilket ledde till att bommen rök... Det dumma var att jag gjorde det här sista felet på nytt i runda nummer två som var helt felfri i övrigt.
Men totalt sett var Hisan jättefin och bjöd kanon. Det bådar gott inför tävlingssäsongen.
Jag hann även med att köra Lilla en kort sväng. Hon är superfin just nu men pigg. Det där med två dagars vila var väl inte riktigt optimalt just nu.
Mind game
Hisan och jag... Hisan och jag.
Ibland förstår vi inte varandra alls. Som i början av dagens hoppass. Tord ville först att jag skulle bjuda honom handen och sedan rida med mer stöd. Hisan ville inte alls begripa och tog stödet som en halt.
Troligtvis beror det mycket på att jag är för onyanserad men ibland känns det som om det inte spelar någon roll vad jag gör. Det blir ändå fel.
Nu löste det sig relativt fort och på slutet hade jag en härlig kontakt med honom.
Sista rundan till exempel. Jag har nästan förträngt hela träningen redan... Vi skulle hoppa en liten bana med en brutal omhoppningssväng på slutet. Men det var inte det som var grejen, inte heller var det för att jag red så fantastiskt (as if..) utan för att DÅ kom bjudningen. Hisan tog tag i hindren som jag vet att han kan och löste situationer och bjöd till. Den där känslan. Det är den vi behöver för att kunna samspela.
Tord har sagt till mig att jag dels skall bli lite arg för att fokusera, jag är inte alls lika fokuserad när jag bara är. Framför allt lite kvällstid. MEN framför allt har han sagt att jag skall driva fram Hisan med ett leende. Jag tänkte mycket på det idag. Kanske var det det som var avgörande.
Nu skall jag försöka konservera både den här känslan från den sista rundan och dressyrkänslan från förra hegen.
Jag hade tänkt köra Lilla före träningen idag men det blåser nästan storm och är superkallt. Hon får vila.
Blåser det mindre i morgon får jag ta ut henne på en tur även om jag skulle vara hästledig då.
Stilstudie från hoppträningen
Här kommer film från torsdagens hoppträning.
Det är en av tjejerna som är med som har fixat den.
Hisan känner ni igen på att han är den enda utan stjärn. ;)
Torsdag kväll
Hopptränade men Mr Grumpy igår kväll.
Det gick väl hyfsat men det var först på sista linjen som det kändes super och då slutade vi.
Träningen fastnade dessutom på film. Den kommer upp så snart jag hunnit redigera ihop den.
Jag hann även me att köra Lillanen kort sväng i går.
Benen ser lite lite bättre ut. Jag ökar gradvis belastningen på henne.
Hon är galet pigg och inte alls nöjd med att ta det så lugnt som jag vill.
Hoppträning
Jag skall bespara er mina fina skisser av banan den här gången så jag tog en bild i stället.
Idag ville Tord att jag inte skulle tänka så mycket på träningen utan bara rida. Det brukar gå bäst då. När jag tänker brukar det mest bli fel.
Efter en lång uppvärmning med mycket öka och minska volterna där fokus låg på att Hisan skulle vara ordentligt genomböjd så började jag hoppa. Första sprången var inget vidare. Hisan fäller och är Mr Grumpy och vill inte gå fram om han inte blir ordentligt övertalad. Men sedan gick det fint.
Under själva hopp delen av passet ropade Tord vilka hinder jag skulle rida an på. Jag visset därför inte vart jag skulle när vi landade. Det fungerade över förväntan Hisan hoppade super och red inte ett hinder på hela träningen men det var grymt jobbigt.
Jag tror dessutom att jag kan ha något skräp i systemet för jag blev helt galet trött mot slutet. När jag försökte hålla om med benen så lydde de mig inte, så trött var jag.
Nu skall jag lägga mig och försöka hinna med att vila lite så att det inte bryter ut och jag blir sjuk på riktigt.
Jag hann med att skritta Lilla i 25 minuter innan träningen. Hon var mycket glad och riktigt pigg. Jag fick ideligen påminna henne om att det var skritt som gällde.
Ponnyslalom
Eller hoppträning, båda passar in som beskrivning på kvällens aktivitet.
Det hade blivit dubbelbokat med hoppträningar i ridhuset i kväll på grund av att min mobil visst inte har velat samarbeta i veckan. Det är sådant som händer så vi fick försöka samsas.
Det gick väl riktigt bra att samsas och på sätt och vis var det mycket nyttigt för mig. Jag tappar så lätt fokus när det är så många som gör andra saker runt om mig. De hoppade ju helt andra linjer och hade en annan tränare.
Min oförmåga att fokusera ledde till att jag blev tappad igen... Typiskt.
Jag kom på en båge där jag missade avståndet igen, fick ett stopp. Nästa gång red jag utan tanke och fick ett stopp igen. Hisan klev då ett steg åt sidan och jag hängde löst. Det gick inte att rädda mig kvar så det var bara att bita i gruset och sitta upp på nytt.
I det stora hela gick det bra. Hindren låg på 1.10 och han hoppade superbra så länge mitt fokus fanns.
Jag måste öva på brutna linjer och fokus helt enkelt.
Lilla vilade i kväll.
