Lite funderingar

Hisan har vilat idag. Han for ut som den galning han är i hagen efter att han hade fått utstå en rykt i stallet. Det är hårt det där med vilodagar.
Humöret på topp med andra ord. ;)

Lena är däremot inte på top.
Det är något som stör henne. Jag har inte ridit henne sedan förra helgen.
Hon var stel och bet sig fast i vänster sida av bettet. Det släpte inte heller med de vanliga uppmjukande övningarna. Hon är inte halt men något stör henne på böjt spår i vänster varv.

Hon går ju barfota bak än så länge och det är hög tid att hålla efter hennes hovar. Tid är inbokad på torsdag. Jag hoppas att det kan vara boven.
Min hovkunskap är begränsad till att slå på skor på friska hovar så jag är långt ifrån en expert.
Men i och med de senaste årets omställningar efter först korsförlamning och sedan att hon har varit tung med föl i magen har gjort att insidan på båda hovarna har flutit ut. Hon är lite "hjulbent" bak så det är mest belastning på utsidan som då blir rakare. Värst är vänster bak som också var det ben som fick ta mest vikt till en början då hon hade ont i höger. Numera är hon mer jämn i belastningen men fortfarande inte helt ikapp muskelmässigt. Utflytningen är alltså värst på vänster och det är ju också där som jag upplever att något inte står rätt till.
Skor skall också på på torsdag för jag tror inte att hon håller för ridningen annars när det blir grusvägar i stället för gräshage som underlag.
Tidigare har hon svarat med att försöka trampa under sig i ridningen, dock inte idag. Hon kan ju också vara öm bak... vi får helt enkelt se.
Jag börjar med att flytta henne och sedan får hovslagaren titta.

Hon är också på tok för tjock och bär för mycket vikt bara därför. En viktnedgång är alltså också inplanerad men jag tror att det kommer att ge sig med en foderstat som inte är anpassad för att ge di och min förhoppning om att hon kommer att kunna få mer motion i form av arbete både under sadel och i vagn.

Redan från början har jag sagt att vi får känna efter hur mycket damen klarar och ta det därefter. Hon skall inte tvingas till något och absolut inte behöva tränas om hon inte kan eller vill.

Fölis mår super.
Vi tränade på att borsta manen idag. Motvilligt men tillslut gick den lilla nippertippan med på att stå still medan jag redde ut hennes mjuka man som börjar kunna hänga lite nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0