Hisan i pyamas
Dax att ha ett modeblogg inlägg tror jag. Nya kläder är införskaffade.
Till Hisan blev det en förstklassig pyamas.
Lena fick i stället en tuftare och tåligare outfit i vacker lila.
Katten däremot har inte fått kläder. Det är illa nog om han behöver ha koppel eller halsband på om du frågar honom.
Så nu till dagens ridning.
I padocklampornas sken försökte vi oss på lite hoppdressyr. Eller vad man nu kan kalla det när man rider på marken i hoppsadeln och försöker sig på diverse dressyrövningar.
Jag tyckte dock att vi lyckades riktigt bra idag.
Jag började med att flytta bakdel och framdel. Sedan ick vi över till böjövningar för att avsluta med tempoväxlingar och övergångar.
Det kändes i vart fall super för det mesta och Hisan var superpigg. Dock kom vissa protseter som resulterade i en nersparkad slana på padockstaketet. När skall han lära sig?
Jag har ju lagt om foderstaten till mindre protein, det vill säga en mer normal mängd för vuxen häst, och mer energi... Det är nog bidragande till att han nu är bra mycket piggare... han har heller inte kvar några fodergallor i benen. Men jag tycker att han var snyggare i överlinjen tidigare... Jag undrar vad det är i höet han får nu... hade jag vetat hade det kanske gått att justera lättare... som det är nu gissar jag bara... fast kanske mer protein ändå? Äsch...
Till Hisan blev det en förstklassig pyamas.
Lena fick i stället en tuftare och tåligare outfit i vacker lila.
Katten däremot har inte fått kläder. Det är illa nog om han behöver ha koppel eller halsband på om du frågar honom.
Så nu till dagens ridning.
I padocklampornas sken försökte vi oss på lite hoppdressyr. Eller vad man nu kan kalla det när man rider på marken i hoppsadeln och försöker sig på diverse dressyrövningar.
Jag tyckte dock att vi lyckades riktigt bra idag.
Jag började med att flytta bakdel och framdel. Sedan ick vi över till böjövningar för att avsluta med tempoväxlingar och övergångar.
Det kändes i vart fall super för det mesta och Hisan var superpigg. Dock kom vissa protseter som resulterade i en nersparkad slana på padockstaketet. När skall han lära sig?
Jag har ju lagt om foderstaten till mindre protein, det vill säga en mer normal mängd för vuxen häst, och mer energi... Det är nog bidragande till att han nu är bra mycket piggare... han har heller inte kvar några fodergallor i benen. Men jag tycker att han var snyggare i överlinjen tidigare... Jag undrar vad det är i höet han får nu... hade jag vetat hade det kanske gått att justera lättare... som det är nu gissar jag bara... fast kanske mer protein ändå? Äsch...
Första advent
Tiden rinner iväg och därför blir inte bloggen uppdaterad som den skall. Eller rättare sagt jag har varit för trött när jag kommer hem om kvällarna.
Torsdag
Det var inte jag som red utan det gjorde den nya tjejen. I stället lämnades min hoppsadel in för koll och omstoppning. Jag hoppas att den är ok för jag har verkligen inte lust att skaffa en ny, och sden behövde verkligen stoppas om.
Fredag
Regn i skurar och kraftigt var det också. Jag tycker att sådana här dagar är bra vilodagar men min planering sprack tidigare i veckan så det gick inte att vila. I stället blev det ridning i padocken. Behöver jag skriva att Hisan och jag var blöta?
Till en början var han mycket motig och ville inte samarbeta alls. Men efter en liten påminnelse om vem som bestämmer funkade det super. Vi flyttade framdelar och bakdelar. Sedan red jag tempoväxlingar. Hisan är superpigg för tillfället men tyvärr kom vi inte tillrätta helt med problematiken i bogen utan den hänger med. Nästa besök för massören är den 15:e. I vilket fall är det inte lika mycket som tidigare som tar emot och min förhoppning är att sadelfixningen skall ha possitiv inverkan.
Lördag
Dax för lite hoppning hemma. Jag och den nya tjejen byggde upp en liten bana bestående av två hinder och en bomserie enligt en övning av Lotta Björe från senaste Ridsport. Det är trevligt när de gör förslag på övningar som man lätt kan bygga själv med begränsat hindermaterial och på små banor.
Övningen var i 4 delar och innefattade travövning med bommar och sedan en galoppövning. Sidverts mellan hindren och slutligen de två små skutten både med långa vägar och sedan ökadsvårighet och snäva svängar. Jag hade lagt hindren lågt, jag ser ingen mening med att hoppa högt själv hemma.
Vad som är himla kul just nu är att han är rikigt hungrig på hinder igen. ;) Även om allt känns bra just nu vill jag trimma honom på låg höjd under vintern, det kommer ändå inte vara tal om tävling förrän tidigast i februari/mars.
Söndag
Jag och stallägaren begav oss till tippen för att rida lite i backarna. Vi var även en sväng runt Jans och tittade på sommarhagarna.
Hisan var på riktigt busigt humör och när han nu fick Skrymslan med sig ut var det ingen hejd på bus till en början. Det blev en del vilda brallar. Jag undrar så om jag kan få honom att sluta med detta. Men det verkar som om han är i trotsålder just nu så detta kanske "växer bort". Resten av ridturen var han jättefin och jobbade på bra.
Innan ridningen var jag och Emmy iväg ner till Höllviken och Böckmann center för att förstöra pengar på täcken. Det får bli hästarnas julklappar... eller kanske jag skall säga hästägarinnans julklappar... att det är till hästarna är bara ett svepskäl. I vart fall fick Lena ett nytt lila vintertäcke, hon är så snygg så snygg så i det. Och Hisan ett randigt brunt innetäcke. Nu är det i vart fall färdighandlat när det gäller täcken och hästarna är numera väl ekiperade.
Utbildningslopp 1 av 5
Som av en händelse bestämde sig Jägersro att öppna en möjlighet för att få köra 4 utbildningslopp innan jul. Tidigare hette det ju att vi skulle få vänta till våren. Och så var det ju så att möjligheten fanns för att amatörer skulle ha möjlighet att kompletera för att inte förlora sina licenser nu när årsskiftet närmar sig.
Vill man vara konspiratorisk så kan man tänka sig att någon mer namnkunnig tyckte att det behövdes utbildningslopp... och vem var med på krusen? He he... jo en viss Adrian Kolgjini. Vad säger man... Annette gissade att det var så redan i förmiddags. Vad rätt hon hade.
Fast i detta fallet åker jag gärna snålskjuts på Kolgjini jr. Det betyder ju bara att jag kan få min licens tidigare.
Så, Jan ställde upp och lånade mig Karin. Jag gillar henne skarpt. En massa humör men också kapacitet. Lyckas man med att blidka den sjöna damen så gör hon allt för en.
I värmningen var det ju synd att säga att jag fick bestämma. Lite fick jag bestämma så vi avslutade bara i 21-tempo.
Sedan i själva loppet var hon lugn som en filbunke. Vi fick 3:e spår och Karin lydde perfekt och gjorde allt rätt. I själva loppet bestämde unge Kolgjini farten och det gick lite väl långsamt första 500, 34-tempo. Karin var inte helt nöjd. På sista långsidan galopperade hästen framför och Karin fick sträcka på sig för att komma ifatt... vilket hon gjorde på två steg. Sedan avslutades loppet i 18-tempo vilket var mer i madammens smak.
För övrigt fick vi alla som var med i loppet mycket beröm för vår körning och voltning. Dessutom fick jag beröm för att Karin var så lugn. Lilla Karin-Barin.
Nästa vecka blir det autostart... det kommer att bli kul vill jag lova.
Vill man vara konspiratorisk så kan man tänka sig att någon mer namnkunnig tyckte att det behövdes utbildningslopp... och vem var med på krusen? He he... jo en viss Adrian Kolgjini. Vad säger man... Annette gissade att det var så redan i förmiddags. Vad rätt hon hade.
Fast i detta fallet åker jag gärna snålskjuts på Kolgjini jr. Det betyder ju bara att jag kan få min licens tidigare.
Så, Jan ställde upp och lånade mig Karin. Jag gillar henne skarpt. En massa humör men också kapacitet. Lyckas man med att blidka den sjöna damen så gör hon allt för en.
I värmningen var det ju synd att säga att jag fick bestämma. Lite fick jag bestämma så vi avslutade bara i 21-tempo.
Sedan i själva loppet var hon lugn som en filbunke. Vi fick 3:e spår och Karin lydde perfekt och gjorde allt rätt. I själva loppet bestämde unge Kolgjini farten och det gick lite väl långsamt första 500, 34-tempo. Karin var inte helt nöjd. På sista långsidan galopperade hästen framför och Karin fick sträcka på sig för att komma ifatt... vilket hon gjorde på två steg. Sedan avslutades loppet i 18-tempo vilket var mer i madammens smak.
För övrigt fick vi alla som var med i loppet mycket beröm för vår körning och voltning. Dessutom fick jag beröm för att Karin var så lugn. Lilla Karin-Barin.
Nästa vecka blir det autostart... det kommer att bli kul vill jag lova.
En sådan dag
Det blev uteritt för Hisan idag. Jag testade att rida i den "avlånga" skogen. De hade faktiskt skrapat av vägen där så den mesta av leran var borta.
Det går en väg över en gård där när man kommer ut och det har väl varit lite si och så med om man får rida där. Ridvägen går över gården enligt kartorna men det finns ju folk som har åsikter ändå.
När vi närmade oss gården såg jag att det låg två stockar över vägen. De var inte på något sätt svåra att ta sig över med det kan ju vara så att de har "lagts" där för att man inte skall komma fram med häst också.
I vart fall är det inte en bra idé att rida där igen förrän marken har torkat upp annars kommer det att bli en stig in till gården som folket där nog inte kommer att gilla.
Vi tog oss hem via grusvägarna som faktiskt hade tillräkligt mycket gräskant för att kunna galoppera.
Hisans uppförande var bra utom i början. Skrymslan blev ledd en runda och när Hisan och hon skulle ta olika vägar ville herr Hisan inte alls. Tillslut blev han tvugen men han glömde inte var de skildes åt. På hemvägen ropade han efter henne flera gånger där.
Helt nöjd med att han har blivit så bunden till henne är jag väl inte men jag vet inte vad jag skall göra åt det. Hoppas att det är övergående.
Sedan blev det muggtvätt för Lenas del. Det går åt rätt håll men det är flera dagar kvar innan det har försvunnit. Mer av den äckligt gröna Vegebomsalvan är beställd för nu är först burken slut. Den är bra till mycket nämligen.
I morgon blir det licenslöp inne på Jägers med Karin. Äntligen skall jag få köra de förbaskade löpen som behövs i alla fall.
Det går en väg över en gård där när man kommer ut och det har väl varit lite si och så med om man får rida där. Ridvägen går över gården enligt kartorna men det finns ju folk som har åsikter ändå.
När vi närmade oss gården såg jag att det låg två stockar över vägen. De var inte på något sätt svåra att ta sig över med det kan ju vara så att de har "lagts" där för att man inte skall komma fram med häst också.
I vart fall är det inte en bra idé att rida där igen förrän marken har torkat upp annars kommer det att bli en stig in till gården som folket där nog inte kommer att gilla.
Vi tog oss hem via grusvägarna som faktiskt hade tillräkligt mycket gräskant för att kunna galoppera.
Hisans uppförande var bra utom i början. Skrymslan blev ledd en runda och när Hisan och hon skulle ta olika vägar ville herr Hisan inte alls. Tillslut blev han tvugen men han glömde inte var de skildes åt. På hemvägen ropade han efter henne flera gånger där.
Helt nöjd med att han har blivit så bunden till henne är jag väl inte men jag vet inte vad jag skall göra åt det. Hoppas att det är övergående.
Sedan blev det muggtvätt för Lenas del. Det går åt rätt håll men det är flera dagar kvar innan det har försvunnit. Mer av den äckligt gröna Vegebomsalvan är beställd för nu är först burken slut. Den är bra till mycket nämligen.
I morgon blir det licenslöp inne på Jägers med Karin. Äntligen skall jag få köra de förbaskade löpen som behövs i alla fall.
Många dagar
Jag har varit väldigt off och så har jag varit borta. Det har alltså inte funnits tid till att uppdatera här.
Jag går fortfarande på halvfart och är hemma från jobbet idag.
Fredag
Jag var ju nyfiken på att rida min Hisan efter massörens besök för att se om det var någon skillnad. Och skillnad var det med inte så som jag tänkt. I och med väder och mitt tillstånd så blev det ju lite för lite ridning för hans del under veckan. Det innebar att jag inte alls kunde känna på hästen utan han var explosiv till tusen. Jag gav därför helt enkelt upp och släppte honom först i padocken. Han for iväg i en massa stiliga bockar och brallar. Därefter kändes det säkrare att bli kvar på backen så det blev tömkörning i stället. Hisan kom snabbt till sökning framåt nedåt och gick fint. Jag fick dock vara på honom framåt.
Sedan blev det fodringspass hos Annette.
Lena har lyckats dra på sig mugg båda bak. Så nu blir det en hel del pyssel för att råda bot på det.
Lördag
Som oftast blir det sällan exakt som man tänkt sig. Grundplanen var att rida ut med stallkompisarna men de hade andra planer så jag begav mig själv till Flyinge för uteritt. Inte ens det gick enligt planen för vägarna var blockerade av nedfallna träd.
Skam den som ger sig. Det var bara att eta upp en alternativ väg. Det blev galopp på rakbanan och sedan ett varv på galoppbanan. Galoppbanan på Flyinge är ganska djup oh jag har mina betänkligheter mot den. Därför blev det bara lugn galopp. Skall jag någonsinn våga släppa honom där får det nog vara en lång invänjnings period först.
Det var i vart fall jag och Peter Eriksson ute i lördagssolen. ;)
Hisan skötte sig i vart fall. Annars brukar det ju vara lite si och så med det när jag rider i "närheten" av svenska eliten.
Jag åkte sedan ner till Lena för muggpyssel. Hon fick sedan stå inne för att torka upp och slippa leran några timmar.
Söndag
"Matte-ledigt" för Hisan.
Måndag
Jag hade ju hoppats på markarbetesträning för Piia. Men det var ingen så då fick jag improvisera själv.
Jag hittade en övning på Hipson för liten bana med begränsat hindermarterial och byggde upp den i padocken.
Fokus var på bakbensaktivitet och sits. När ingen står på marken så blirju antagligen sitsen därefter.
Jag red mycket tempoväxlingar både som uppvärming och mellan trav och galoppbommarna som jag hade lagt ut. Jag hade även ett litet kryss med i övningen som blev som en åtta med galoppbommar längs ena kortsidan och travbommar längs andra och så krysset vid x. Kul sa Hisan i vart fall.
Sedan blev det muggpyssel igen och Lena fick vara inne en natt till.
Jag går fortfarande på halvfart och är hemma från jobbet idag.
Fredag
Jag var ju nyfiken på att rida min Hisan efter massörens besök för att se om det var någon skillnad. Och skillnad var det med inte så som jag tänkt. I och med väder och mitt tillstånd så blev det ju lite för lite ridning för hans del under veckan. Det innebar att jag inte alls kunde känna på hästen utan han var explosiv till tusen. Jag gav därför helt enkelt upp och släppte honom först i padocken. Han for iväg i en massa stiliga bockar och brallar. Därefter kändes det säkrare att bli kvar på backen så det blev tömkörning i stället. Hisan kom snabbt till sökning framåt nedåt och gick fint. Jag fick dock vara på honom framåt.
Sedan blev det fodringspass hos Annette.
Lena har lyckats dra på sig mugg båda bak. Så nu blir det en hel del pyssel för att råda bot på det.
Lördag
Som oftast blir det sällan exakt som man tänkt sig. Grundplanen var att rida ut med stallkompisarna men de hade andra planer så jag begav mig själv till Flyinge för uteritt. Inte ens det gick enligt planen för vägarna var blockerade av nedfallna träd.
Skam den som ger sig. Det var bara att eta upp en alternativ väg. Det blev galopp på rakbanan och sedan ett varv på galoppbanan. Galoppbanan på Flyinge är ganska djup oh jag har mina betänkligheter mot den. Därför blev det bara lugn galopp. Skall jag någonsinn våga släppa honom där får det nog vara en lång invänjnings period först.
Det var i vart fall jag och Peter Eriksson ute i lördagssolen. ;)
Hisan skötte sig i vart fall. Annars brukar det ju vara lite si och så med det när jag rider i "närheten" av svenska eliten.
Jag åkte sedan ner till Lena för muggpyssel. Hon fick sedan stå inne för att torka upp och slippa leran några timmar.
Söndag
"Matte-ledigt" för Hisan.
Måndag
Jag hade ju hoppats på markarbetesträning för Piia. Men det var ingen så då fick jag improvisera själv.
Jag hittade en övning på Hipson för liten bana med begränsat hindermarterial och byggde upp den i padocken.
Fokus var på bakbensaktivitet och sits. När ingen står på marken så blirju antagligen sitsen därefter.
Jag red mycket tempoväxlingar både som uppvärming och mellan trav och galoppbommarna som jag hade lagt ut. Jag hade även ett litet kryss med i övningen som blev som en åtta med galoppbommar längs ena kortsidan och travbommar längs andra och så krysset vid x. Kul sa Hisan i vart fall.
Sedan blev det muggpyssel igen och Lena fick vara inne en natt till.
Masserad
Idag kom massören till Hisan.
Jag har ju sagt ett tag att han har suttit fast i bogen. Det var tydligen inte riktigt på samma ställe som tidigare utan lite lägre bak på bogbladet med ursprung i manken och sträckte sig dessuom ner över revbenen. Jagär sjukt dålig på att förklara detta. Med största sannolikhet har han rullat fast i boxen eller liknande... vilket är fullt möjligt om man tittar på märkena om han har gjort på väggen.
En annan möjlig förklaring är att sadeln (hoppen då) klämmer på honom där omkring. Det är inte heller omöjligt, det var ett tag sedan jag fick den kontrollerad och jag tycker att den är lite "platt". Jag får väl ringa Görel och kolla om hon vill stoppa om den igen... eller så får Ingdams göra det.
I vart fall stod Hisan och mös under masseringsdelen och var bra sur på oss när han kom till korrigeringsdelen. Det skall bli spännade att se hur han känns att rida i morgon.
Planen är att massören skall komma tillbaka igen om ett par veckor och rätta igen. Sedan får vi hoppas att han väljer sina rullnings ställen bättre.
Jag hann inte rida idag för det skulle fodras hästar nere hos Annette också och i och med att det är jobb i morgon och detta inte är min piggaste vecka så blev det ytterligare en vilodag för hans del. Livat blir det i morgon med andra ord.
Jag har ju sagt ett tag att han har suttit fast i bogen. Det var tydligen inte riktigt på samma ställe som tidigare utan lite lägre bak på bogbladet med ursprung i manken och sträckte sig dessuom ner över revbenen. Jagär sjukt dålig på att förklara detta. Med största sannolikhet har han rullat fast i boxen eller liknande... vilket är fullt möjligt om man tittar på märkena om han har gjort på väggen.
En annan möjlig förklaring är att sadeln (hoppen då) klämmer på honom där omkring. Det är inte heller omöjligt, det var ett tag sedan jag fick den kontrollerad och jag tycker att den är lite "platt". Jag får väl ringa Görel och kolla om hon vill stoppa om den igen... eller så får Ingdams göra det.
I vart fall stod Hisan och mös under masseringsdelen och var bra sur på oss när han kom till korrigeringsdelen. Det skall bli spännade att se hur han känns att rida i morgon.
Planen är att massören skall komma tillbaka igen om ett par veckor och rätta igen. Sedan får vi hoppas att han väljer sina rullnings ställen bättre.
Jag hann inte rida idag för det skulle fodras hästar nere hos Annette också och i och med att det är jobb i morgon och detta inte är min piggaste vecka så blev det ytterligare en vilodag för hans del. Livat blir det i morgon med andra ord.
Stormy
Igår ar jag helt veck. Jag gick hem från jobbet vid 11 och sov i tre timmar i ett sträck. Först efter det var jag mer människa.
Hovslagaren kom och skodde om Hisan. Hans skor var helt slut med jag har inte dragit över tiden som jag brukar denna gången.
Efter skoningen dristade jag mig till att skritta en liten runda.
Idag var det tänkt att Hisan skulle göra något. Men alla de planerna fick strykas. Det blåser orkanbyar här och det var inte ens möjligt att gå ut med gödslen.
Jag försökte göra lite ärenden efter jobbet men efter att ha varit inne i en butik och formligen duschat på vägen ut gav jag upp även det.
I stället hittade jag lite bilder från Hubertusjakten på www.lundahusarerna.nu så jag bjuder på dem i stället.
Hisan och Skrymslan Roligt men med fokus Över hinder
Hovslagaren kom och skodde om Hisan. Hans skor var helt slut med jag har inte dragit över tiden som jag brukar denna gången.
Efter skoningen dristade jag mig till att skritta en liten runda.
Idag var det tänkt att Hisan skulle göra något. Men alla de planerna fick strykas. Det blåser orkanbyar här och det var inte ens möjligt att gå ut med gödslen.
Jag försökte göra lite ärenden efter jobbet men efter att ha varit inne i en butik och formligen duschat på vägen ut gav jag upp även det.
I stället hittade jag lite bilder från Hubertusjakten på www.lundahusarerna.nu så jag bjuder på dem i stället.
Hisan och Skrymslan Roligt men med fokus Över hinder
Just another manic monday
Jag har dö svårt för måndagar... jag har nog aldrig sagt det förut...
Idag var det markarbete igen... eller skall vi kalla det hoppning kanske...
Fokus låg inte idag på att hoppa högt utan att skutta över små hinder men med rätt antal galoppsprång på olika linjer. Det var inte heller bara små bommar utan små titthinder med regnbågar, murdelar och vattenmattor.
Vi höll till i Flyinges stora ridhus och det var tur att jag hade klippt honom kan jag säga. Det är varmt där inne, så pass att alla typer av jackor åker av om man sitter till häst. Hisan var svettig om sina oklippta öron så han hade varit bra mycket svettigare annars.
Till en början fick jag inte fram honom alls. Han var seg rent allmänt och framför allt i galoppen. Jag har en teori om att värmen i ridhuset var bidragande. I vart fall så efter några skutt kom vi igång.
Slutligen lade vi ihop de olika hindren till en liten bana där avstånden skulle stämma och alla hinder hoppades från båda håll.
Med mer fart och således mer bjudning gick det som en dans. När jag analyserar märker jag att vårt gamla bekymmer med att han drog till höger i sprången är borta... vi gör små framsteg med andra ord.
Jag tror att detta är rätt väg att gå. Jag har inte bråttom ut på tävlingsbanan igen och skall det hålla utan bakslag är det fintrimmning som skall till. Vi måste ju få ordning på bjudningen och de förargliga stoppen först.
Efter Hisans träning så åkte jag ner till Lena.
Hon var mycket finare i benen idag och fick gå kvar ute i hagen igen.
Hästarna fodrades och sedan stupade jag formligen i sängen där hemma.
Idag var det markarbete igen... eller skall vi kalla det hoppning kanske...
Fokus låg inte idag på att hoppa högt utan att skutta över små hinder men med rätt antal galoppsprång på olika linjer. Det var inte heller bara små bommar utan små titthinder med regnbågar, murdelar och vattenmattor.
Vi höll till i Flyinges stora ridhus och det var tur att jag hade klippt honom kan jag säga. Det är varmt där inne, så pass att alla typer av jackor åker av om man sitter till häst. Hisan var svettig om sina oklippta öron så han hade varit bra mycket svettigare annars.
Till en början fick jag inte fram honom alls. Han var seg rent allmänt och framför allt i galoppen. Jag har en teori om att värmen i ridhuset var bidragande. I vart fall så efter några skutt kom vi igång.
Slutligen lade vi ihop de olika hindren till en liten bana där avstånden skulle stämma och alla hinder hoppades från båda håll.
Med mer fart och således mer bjudning gick det som en dans. När jag analyserar märker jag att vårt gamla bekymmer med att han drog till höger i sprången är borta... vi gör små framsteg med andra ord.
Jag tror att detta är rätt väg att gå. Jag har inte bråttom ut på tävlingsbanan igen och skall det hålla utan bakslag är det fintrimmning som skall till. Vi måste ju få ordning på bjudningen och de förargliga stoppen först.
Efter Hisans träning så åkte jag ner till Lena.
Hon var mycket finare i benen idag och fick gå kvar ute i hagen igen.
Hästarna fodrades och sedan stupade jag formligen i sängen där hemma.
Helgen
Vi har haft driftstörningar på internet över helgen. Snacka om att man känner sig handikappad när man inte har internet tillhands i datorn direkt.
I lördagas åkte Hisan och jag till Torns ryttarförening där vi mötte upp med kusin och Morgan. Ví var ute på en runda som går över ängarna och bort till järnvägen.
Tanken var att jag skulle kunna hjälpa kusinen lite och samtidigt skulle vi ha en trevlig tur tillsammans.
Morgan har ju sitt hetsiga humör och ibland kokar det över lite. Det gör det ju för Hisan också ibland... så är det bara.
Vi hade en t revlig tur där vi tog det lugnt. Varvade trav med lugn skritt, för Morgans skull. Han hetsade lite men inga direkta konstigheter. Hisan fick lite tuppjuck när han trodde att han blev själv inne i byn när Morgan försvann runt ett hörn och de blev lite skärrade av tåget.
På väg hem i sista traven gick det super för Morgan och det såg mycket lugnt och trevligt ut. Men så smygökade den lille röde och tillslut gick det lite väl fort. Kul sa Hisan och jag fick ducka för pileträden. Oavsett så betedde sig hästarna ok och inga skandaler skedde.
Jag hann med att byta däck på mitt ekipage innan det bar av till Döjebro och Gåsamiddag hos min Faster. Härligt att träffa släkten och god mat är ju aldrig fel.
I går blev det verkligen fullt program. Jag åkte hemifrån vid hal 11 och var inte hemma förrän vid 21. Förutom för ett kort pitstop mellan 18-19.
Jag började med Sir Remington. Vi hade en kort diskution som innebar att vi snurrade ett varv på stallgången i stallet om hur man beter sig när man går ut med människa på ryggen.
Sedan gick lillen ut så lugnt och fint så. Han var samlad och fokuserad direkt. Vi ökade och minskade stegen både i trav och skritt på slingan. Sedan gjorde vi de vanliga övningarna på volten. Vissa gånger när jag rider honom tar det emot i högerbogen. Så var det idag. Det är bara på böjt spår och han utför rörelsen men med visst motstånd.
Därefter bar det av ner till Lena. Jag vågade inte åka ner dit under lördagen för Annette var rejält sjuk och var rädd att hon hade svinet. Nu visade sig att så inte var fallet, och då var det ju inga bekymmer.
Lena hade lyckats med att bli tjock i bakbenen, så efter rykt fick hon bli kvar inne med lindade ben. Annette och jag satte därefter staket för att fixa en ny hage åt hästarna.
Sedan var det Hisans tur. Det hade redan börjat skymma, trots detta försökte jag mig på en uteritt. Det finns inte allt för många vägar runt det nya stallet men dock två vägar som går i skogar. Den ena funkar ju inte i mörker eftersom det är en stock som ligger över vägen som måste hoppas över och den andra är så sönderkörd av skogsmaskiner att det bara är lera där inne. Kvar är grusvägarna och de är nya för Hisan. Därför gick uteritten typ lite sämre. Han var inte dum eller så men dock spänd för allt runt omkring att det knappt gick att rida alls. Vi gick därför tillbaka till banan.
Jag red lite uppmjukande i alla gångarter. Hisan är lite väl kinkig när det gäller böjning och speciellt när det gäller den där bogen. Jag bokade ju om masseringstiden till torsdag i denna veckan och det är nog bra för det måste nog tas i tu med nu.
De protester han gör nu är enbart att han sparkar mot skänkeln. Det är ju inte bra alls med i jämförelse med vad han gjorde för en månad sedan när han exploderade om jag bad honom utföra samma sak så är jag hyfsat nöjd ändå.
Kvällen avslutades sedan med att förvandla fuxen Morgan till en halvnaken ponny... he he.
Till Morgans försvar måste jag säga att han var en dröm att klippa. När Hisan klipps får man vara nöjd med att kunna klippa alls och hur snyggt det blir är på något vis underårdnat. Morgan stod stilla och jag fick krypa runt runt honom och klippa i lugn och ro. Jag måste säga att jag är nöjd med resultatet. ;)
Det finns säkert de som kan göra det både bättre, snyggare och framför allt snabbare men det spelar ingen roll. Jag har en pluttig klippmaskin från Hööks som köptes förra året för en spottstyver. Men den fungerar och som sagt. Morgan blev naken och det blev jämt och fint.
I lördagas åkte Hisan och jag till Torns ryttarförening där vi mötte upp med kusin och Morgan. Ví var ute på en runda som går över ängarna och bort till järnvägen.
Tanken var att jag skulle kunna hjälpa kusinen lite och samtidigt skulle vi ha en trevlig tur tillsammans.
Morgan har ju sitt hetsiga humör och ibland kokar det över lite. Det gör det ju för Hisan också ibland... så är det bara.
Vi hade en t revlig tur där vi tog det lugnt. Varvade trav med lugn skritt, för Morgans skull. Han hetsade lite men inga direkta konstigheter. Hisan fick lite tuppjuck när han trodde att han blev själv inne i byn när Morgan försvann runt ett hörn och de blev lite skärrade av tåget.
På väg hem i sista traven gick det super för Morgan och det såg mycket lugnt och trevligt ut. Men så smygökade den lille röde och tillslut gick det lite väl fort. Kul sa Hisan och jag fick ducka för pileträden. Oavsett så betedde sig hästarna ok och inga skandaler skedde.
Jag hann med att byta däck på mitt ekipage innan det bar av till Döjebro och Gåsamiddag hos min Faster. Härligt att träffa släkten och god mat är ju aldrig fel.
I går blev det verkligen fullt program. Jag åkte hemifrån vid hal 11 och var inte hemma förrän vid 21. Förutom för ett kort pitstop mellan 18-19.
Jag började med Sir Remington. Vi hade en kort diskution som innebar att vi snurrade ett varv på stallgången i stallet om hur man beter sig när man går ut med människa på ryggen.
Sedan gick lillen ut så lugnt och fint så. Han var samlad och fokuserad direkt. Vi ökade och minskade stegen både i trav och skritt på slingan. Sedan gjorde vi de vanliga övningarna på volten. Vissa gånger när jag rider honom tar det emot i högerbogen. Så var det idag. Det är bara på böjt spår och han utför rörelsen men med visst motstånd.
Därefter bar det av ner till Lena. Jag vågade inte åka ner dit under lördagen för Annette var rejält sjuk och var rädd att hon hade svinet. Nu visade sig att så inte var fallet, och då var det ju inga bekymmer.
Lena hade lyckats med att bli tjock i bakbenen, så efter rykt fick hon bli kvar inne med lindade ben. Annette och jag satte därefter staket för att fixa en ny hage åt hästarna.
Sedan var det Hisans tur. Det hade redan börjat skymma, trots detta försökte jag mig på en uteritt. Det finns inte allt för många vägar runt det nya stallet men dock två vägar som går i skogar. Den ena funkar ju inte i mörker eftersom det är en stock som ligger över vägen som måste hoppas över och den andra är så sönderkörd av skogsmaskiner att det bara är lera där inne. Kvar är grusvägarna och de är nya för Hisan. Därför gick uteritten typ lite sämre. Han var inte dum eller så men dock spänd för allt runt omkring att det knappt gick att rida alls. Vi gick därför tillbaka till banan.
Jag red lite uppmjukande i alla gångarter. Hisan är lite väl kinkig när det gäller böjning och speciellt när det gäller den där bogen. Jag bokade ju om masseringstiden till torsdag i denna veckan och det är nog bra för det måste nog tas i tu med nu.
De protester han gör nu är enbart att han sparkar mot skänkeln. Det är ju inte bra alls med i jämförelse med vad han gjorde för en månad sedan när han exploderade om jag bad honom utföra samma sak så är jag hyfsat nöjd ändå.
Kvällen avslutades sedan med att förvandla fuxen Morgan till en halvnaken ponny... he he.
Till Morgans försvar måste jag säga att han var en dröm att klippa. När Hisan klipps får man vara nöjd med att kunna klippa alls och hur snyggt det blir är på något vis underårdnat. Morgan stod stilla och jag fick krypa runt runt honom och klippa i lugn och ro. Jag måste säga att jag är nöjd med resultatet. ;)
Det finns säkert de som kan göra det både bättre, snyggare och framför allt snabbare men det spelar ingen roll. Jag har en pluttig klippmaskin från Hööks som köptes förra året för en spottstyver. Men den fungerar och som sagt. Morgan blev naken och det blev jämt och fint.
A change of plans
Nu är ju min grundfilosofi att har jag bestämt mig för att rida eller göra något så skall det göras oavsett väder och vind. Skall man ta hänsyn till det skånska vädret på hösten och bara rida/träna hästen när det är torrväder så kan man lika gärna lägga ner. Det är få dagar som vädret är på ens sida, det är bara att inse och gilla läget.
Idag frångick jag detta.
Jag hade anmält mig till Pay & Jump och var faktiskt riktigt taggad iför detta fram till lunch ungefär. Då började det droppa stora droppar. Jag är säker på att SMHI hade lovat uppehåll idag. Närmare 16 och efter mitt jobb var det inte längre droppar utan det regnade på tvären. Alla som bor eller har varit i Skåne under denna årstiden vet vad regn på tvären innebär, och det är inget man ens kan tvinga sig till att gilla. Möjligen kan man tycka att det är ok om man slipper gå ut men blotta tanken på att utsätta sig för detta vidriga väder ger en rysningar.
För de som har varit hemma hos mig kan jag sägga att det regnar så mycket på tvären att det blir blött på fönstren trots min enorma balkong och taket som finns från balkongen ovanför.
Så, med tanke på vädret och faktumet att framridningen inte helt ske i ridhus vilket hade varit en förmildrande omständighet stod jag helt sonika över detta.
Faktumet att jag faktiskt bemödade mig att åka dit och tala om att jag inte tänkte inställa mig med häst trots anmälan gjorde att jag dessutom slapp betala... helt i min smak med andra ord.
Vad gjorde jag då i stället. Jo, jag tvingade den stackars Hisan att genomgå klippning nummer två, eller snarare en putsning av den förra klippningen. Den var nämligen under all kritik och resultatet jag uppnådde idag behöver jag inte skämas över lika mycket om jag nu skall visa mig offentligt utan denna variant kan jag faktiskt leva med. Hoppas att Hisan känner det samma.
I morgon bär det av till Torns Ryttareförening för ritt med Kusinen och hennes Morgan. Därefter skall jag fira Mårten Gås med släkten. ;)
Oups...
Jag glömde tydligen skriva inlägg igår... börjar jag bli snurrigare än lovligt kanske?
Onsdagen bjöd på ridning i padocken. Turligt nog hade det regnat över lagom till kvällen. Sådana här regniga dagar/veckor borde förbjudas.
I vart fall åkte sporrarna på, jag brukar inte ha dem på hemma men väl på träningar borta. Jag var lite sugen på att se hur det skulle fungera.
Det fungerade väl inte så bra kan säga. Varför det skall fungera sämre hemma än borta begriper jag inte men, men. Det är mycket jag inte förstår.
Hisan tyckte att sporrarna var jobbbiga och sparkade mot skänkeln. Trots protester fick han inte lippa undan men arbetat blir lidande av att han inte vill och det blir gnat i stället för följsamt.
De där åsikterna säger jag bara.
Som vanligt fanns det vissa guldkorn i arbetet men det borde kunna vara bra hela tiden.
Igår hade Hisan "matteledigt" och jag red i stället Sir Remington.
Han hade gått fort tidigare under dagen. DET märktes INTE kan jag säga. ;)
Han for ut ur stallet som en furie och var verkligen taggad.
Jag får nog ta itu med det där med att fara ut ur stallet... vad är det för fel med att ta det lite lugnt? Jag får föreslå det för den fine herr'n.
Det skymde medan vi var ute men det verkar inte bekomma honom. Fast jag tycker att det är supertråkigt... om det inte har framkommit tidigare så är inte hösten/vintern min favorit period på året... Tur att det bara är ca en månad kvar tills det vänder och går mot ljusare tider igen.
På tal om det skall jag se om jag inte får tag på en STOR advetsstjärna att ha i fönstret på lunchen.
Tillbaka till ridningen. Han satt inte längre fast i bogen som sist utan var mycket smidig och så taggad till tusen då.
Därefter blev det en tripp ner till Lena. Jag insåg att det var en dålig idé att försöka fånga henne med pannlampa... jag förvandlades till ett moster då och fick knata flera rundor i hagen. Väl utan lampa gick det att fånga henne direkt. Även hon har åsikter. ;)
Hon fick en snabb rykt och sedan fick hästarna mat. Lilla Lena mår super... lite värre är det med hennes täcke...
Kan man känna att fölisar sparkar i magen? Ungefär när är de stora nog till att göra det?
Onsdagen bjöd på ridning i padocken. Turligt nog hade det regnat över lagom till kvällen. Sådana här regniga dagar/veckor borde förbjudas.
I vart fall åkte sporrarna på, jag brukar inte ha dem på hemma men väl på träningar borta. Jag var lite sugen på att se hur det skulle fungera.
Det fungerade väl inte så bra kan säga. Varför det skall fungera sämre hemma än borta begriper jag inte men, men. Det är mycket jag inte förstår.
Hisan tyckte att sporrarna var jobbbiga och sparkade mot skänkeln. Trots protester fick han inte lippa undan men arbetat blir lidande av att han inte vill och det blir gnat i stället för följsamt.
De där åsikterna säger jag bara.
Som vanligt fanns det vissa guldkorn i arbetet men det borde kunna vara bra hela tiden.
Igår hade Hisan "matteledigt" och jag red i stället Sir Remington.
Han hade gått fort tidigare under dagen. DET märktes INTE kan jag säga. ;)
Han for ut ur stallet som en furie och var verkligen taggad.
Jag får nog ta itu med det där med att fara ut ur stallet... vad är det för fel med att ta det lite lugnt? Jag får föreslå det för den fine herr'n.
Det skymde medan vi var ute men det verkar inte bekomma honom. Fast jag tycker att det är supertråkigt... om det inte har framkommit tidigare så är inte hösten/vintern min favorit period på året... Tur att det bara är ca en månad kvar tills det vänder och går mot ljusare tider igen.
På tal om det skall jag se om jag inte får tag på en STOR advetsstjärna att ha i fönstret på lunchen.
Tillbaka till ridningen. Han satt inte längre fast i bogen som sist utan var mycket smidig och så taggad till tusen då.
Därefter blev det en tripp ner till Lena. Jag insåg att det var en dålig idé att försöka fånga henne med pannlampa... jag förvandlades till ett moster då och fick knata flera rundor i hagen. Väl utan lampa gick det att fånga henne direkt. Även hon har åsikter. ;)
Hon fick en snabb rykt och sedan fick hästarna mat. Lilla Lena mår super... lite värre är det med hennes täcke...
Kan man känna att fölisar sparkar i magen? Ungefär när är de stora nog till att göra det?
Nu är det klippt
Hisan blev av med halva pälsen idag. Och faktiskt gick det bra mycket lättare att klippa i år. Hela vänster sidan gick som en dans. På höger sidan hade vi en liten dispyt om om bogen skulle klippas och sedan diskuterade vi hur det skulle vara med nacken, klippt eller oklippt. Det blev klippt.
Jag skall komma ihåg att ta det om de två ställena med massören när han kommer i nästa vecka. Jag är säker på att det sitter spänningar där... eller jag vet att det sitter i bogen i alla fall.
Klippningen ser som vanligt helknasig ut från början, men det blir bättre om någon dag... det är alltid så.
Om han fortsätter att vara så här snäll att klippa behöver jag aldrig mer oroa mig för det i alla fall. Det är roligt att Hisan är så som han skall vara... jag hoppas verkligen att vi inte kommer att hamna i ett sådant läge igen när det bara blir kaos.
Det har dessutom löst sig med licenskursen för sulky. Det kommer finnas fyra tillfällen före nyår. Jag får ta ett litet pepptalk med Karin innan så att hon är med på att hon skall ligga i ryggar och springa lagom fort. ;)
Roligt kommer det att bli i alla fall.
Jag skall komma ihåg att ta det om de två ställena med massören när han kommer i nästa vecka. Jag är säker på att det sitter spänningar där... eller jag vet att det sitter i bogen i alla fall.
Klippningen ser som vanligt helknasig ut från början, men det blir bättre om någon dag... det är alltid så.
Om han fortsätter att vara så här snäll att klippa behöver jag aldrig mer oroa mig för det i alla fall. Det är roligt att Hisan är så som han skall vara... jag hoppas verkligen att vi inte kommer att hamna i ett sådant läge igen när det bara blir kaos.
Det har dessutom löst sig med licenskursen för sulky. Det kommer finnas fyra tillfällen före nyår. Jag får ta ett litet pepptalk med Karin innan så att hon är med på att hon skall ligga i ryggar och springa lagom fort. ;)
Roligt kommer det att bli i alla fall.
Markarbete
Hoppdressyr hade på något vis varit ett roligare namn på detta... men visst markarbete...
Nu skall vi inte snö in på det. Men en regnig måndag kändes det helt rätt att pula in Hisan i släpet och bege sig till en något torrare plats.
Piia höll markarbetesträning på Flyinge. De har börjat med detta denna hösten. På måndagar kan man rida markarbete och på onsdagar är det vanlig hoppträninig. Jag behöver mer grundridning känner jag så markarbete känns som en bra idé.
Piia är duktig på att få ekipagen att jobba och både jag och Hisan var blöta av svett när vi var klara. Därför kommer Hisans päls att ryka till hälften idag.
Det som är spänande är att han nu trots att han var sjöblöt inte tyckte att pälsen kliade som han brukar. Idéer kan ändras. Pälsen ryker ändå.
Tillbaka till träningen. Vi red en hel del lösgörande över bommar i början vilket var tur för helgens jakt hade fått min kära Hisan att bli lite stel. Det lossnade så fort han hade blivit lite varm i kroppen och då blev han genast mycket mjuk och formbar.
Det blev även lite hoppning på låga hinder med bommar framför och bakom. Jag fick en superkänsla och alla avstånd stämde perfekt. Men tre timmars ritt i terrängen tar ut sin rätt.
Jag tänkte köra hårt på markarbete ett tag framöver och åka på hoppträningen bara vissa av onsdagarna. Dessutom kommer jag att rida två träningar för Nina nu i framöver. Jag hoppas att mer träning på backen skall gör underverk med oss. Det är nämligen inte allt för sällan som den brune besämmer lite väl mycket i hoppningen... eller kanske annars också. ;)
Jag måste också lägga manken till när det gäller sitsen igen. Den perioden med tokbrallar och busHisan har gjort att jag har krupit ihop framåt i sadeln igen. Inte för att jag helt hade löst den problematiken innan men när han stökar är det på något vis som om jag instingtivt går tillbaka till den gamla sitsen. Kanke för att jag känner mig tryggare med balans och så där. Det blir till att ta tag i det med hårdhandskarna framöver.
Nu skall vi inte snö in på det. Men en regnig måndag kändes det helt rätt att pula in Hisan i släpet och bege sig till en något torrare plats.
Piia höll markarbetesträning på Flyinge. De har börjat med detta denna hösten. På måndagar kan man rida markarbete och på onsdagar är det vanlig hoppträninig. Jag behöver mer grundridning känner jag så markarbete känns som en bra idé.
Piia är duktig på att få ekipagen att jobba och både jag och Hisan var blöta av svett när vi var klara. Därför kommer Hisans päls att ryka till hälften idag.
Det som är spänande är att han nu trots att han var sjöblöt inte tyckte att pälsen kliade som han brukar. Idéer kan ändras. Pälsen ryker ändå.
Tillbaka till träningen. Vi red en hel del lösgörande över bommar i början vilket var tur för helgens jakt hade fått min kära Hisan att bli lite stel. Det lossnade så fort han hade blivit lite varm i kroppen och då blev han genast mycket mjuk och formbar.
Det blev även lite hoppning på låga hinder med bommar framför och bakom. Jag fick en superkänsla och alla avstånd stämde perfekt. Men tre timmars ritt i terrängen tar ut sin rätt.
Jag tänkte köra hårt på markarbete ett tag framöver och åka på hoppträningen bara vissa av onsdagarna. Dessutom kommer jag att rida två träningar för Nina nu i framöver. Jag hoppas att mer träning på backen skall gör underverk med oss. Det är nämligen inte allt för sällan som den brune besämmer lite väl mycket i hoppningen... eller kanske annars också. ;)
Jag måste också lägga manken till när det gäller sitsen igen. Den perioden med tokbrallar och busHisan har gjort att jag har krupit ihop framåt i sadeln igen. Inte för att jag helt hade löst den problematiken innan men när han stökar är det på något vis som om jag instingtivt går tillbaka till den gamla sitsen. Kanke för att jag känner mig tryggare med balans och så där. Det blir till att ta tag i det med hårdhandskarna framöver.
Söndag och fullt schema
Söndagar är bra dagar att göra allt som man inte hinner de andra dagarna... eller typ.
I vart fall var det dax för Sir Remington idag på förmiddagen. Vi begav oss ut från stallet och faktiskt verkar det som om brallen i fredags räckte för att lugna den svarta. Han stannade någon gång när han kom ut därefter var han lugn. Vi skrittade först ut på slingan och sedan gick vi in på volten och körde de gamla övningarna. Han svarade fint men satt lite fast i högerbogen. Det gick att få honom att utföra rörelserna som jag bad om men det var lite motigt tyckte han.
Därefter bar det av till Lena. Planen var att tömköra men hon var så lugn idag att jag utan bekymmer fick på henne vagnen. Med Annettes hjälp kom vi dessutom ur stallet helt lugnt utan bekymmer. Jag tror faktiskt aldrig att jag har sett henne gå så lugnt ur stallet med vagn någonsinn. Superduktigt av min sköna Lena. Vi kom ut ur stallet, jag vände henne höger uppe i backen och sedan vänster och så åkte vi tillbaka till stallet. Bra uppförande skall premieras så Lena fick massvis av beröm.
Annettes granne som nu har börjat med trav och som har varit på samma tränarkurs som mig kom förbi när jag var i full färd att sela på. De måste verkligen tro att jag inte har alla hästar hemma... varför träna ett dräktigt sto lixom... Jag är nog lite galen ändå. ;)
Efter Lena var det slutligen Hisans tur. Efter gårdagens jaktritt hade jag planerat in en lugn tur. Det blev en skrittrunda med hela stallet. Hisan skötte sig super som han nar gjort på sistonne och fick skritta på med långa kliv på lång tygel.
I morgon blir det mer allvar för hans del. Det blir markarbete på Flyinge för Piia/Fredrik.
Hisan + Skrymslan = Sant
Det var för väl att Hisan fick ha med sin Skrymsla på jaktritten idag. Utan henne hade han nog tiltat ur rejält.
Skrymslan är Hisans nya bästis och kanske även flickvän, om nu hästar har sådana. Men de har helt klart fattat tycke för varandra. Skrymslan är mörkbrun med stor sjärn och hon är stallägarens häst, de följde med på jakten.
Vi packade in båda i stallägarens stora moderna släp, där åkte de perfekt båda två.
Jag hade Hisans senaste Revingetur färskt i minnet och dessutom förra jakten som var en katastrof. På något sätt var jag säker på att just att Skrymslan var med var en bra grej. Nu skall jag inte hänga upp allt på att Hisans nya stallkompis var med men jag tror att det hjälpte i vart fall.
Vi red iväg och Hisan var mentalt med mig. Visst hoppade han över hindren med långa språng men denna gången kunde jag lätt få tillbaka honom mellan hindren till skilnad från sist när det bara gick fortare och fortare för varje hopp. Dessutom kunde han skritta och var avslappnad mentalt.
Frånsett två rejäla brallar som kom när han fick gå lite fortade på ett ställe i början skötte han sig exemplariskt.
Varje gång vi skrittade efter hindren nästan mullrade nästan lite hingstaktigt (han brukar inte låta så, han skriker mer vanligtvis) Hisan efter sin Skrymsla och hon ropade efter honom. När de sedan hittade varandra igen var de lugna tillsammans.
Detta året hade de med lite specialvarianter av hinder som inte var med de två senaste. Dels var det ett hinder med ganris mitt i ritten sedan gck vi igenom ett vattenfyllt dike på slutet. Inga bekymmer sa Hisan. Detta är ett klart framsteg.
På slutet bangade jag ur lite. Upploppet var upplagt så att vi först "provhoppade" upploppshäcken innan det blev allvar av. Här var vi med med efter provrundan tyckte jag att det fick vara nog. Det kändes lite som om jag hade nått en gräns som jag inte ville över och dels hade det under hela ritten varit lite dåligt med avstånden mellan ekipagen. Detta gjorde att extra upplopphetta kändes lite olustigt. Jag rider hellre jakt igen nästa år om man säger så. Desutom ville jag belöna det "braiga" uppträdandet som min Hisan hade visat hela dagen.
Förra året försökte jag ju inte ens rida på upploppet. Jag ansåg mig som diskad efter Hisans uppförande och första året hade jag bekymmer att komma över häcken. Detta året hoppade han super så vi gör framsteg även här.
Nu är det ett helt år till nästa ritt och nästa år måste, måste Emmy vara med igen. Tredje gången/året gillt. Eller hur man skall säga.
Skrymslan är Hisans nya bästis och kanske även flickvän, om nu hästar har sådana. Men de har helt klart fattat tycke för varandra. Skrymslan är mörkbrun med stor sjärn och hon är stallägarens häst, de följde med på jakten.
Vi packade in båda i stallägarens stora moderna släp, där åkte de perfekt båda två.
Jag hade Hisans senaste Revingetur färskt i minnet och dessutom förra jakten som var en katastrof. På något sätt var jag säker på att just att Skrymslan var med var en bra grej. Nu skall jag inte hänga upp allt på att Hisans nya stallkompis var med men jag tror att det hjälpte i vart fall.
Vi red iväg och Hisan var mentalt med mig. Visst hoppade han över hindren med långa språng men denna gången kunde jag lätt få tillbaka honom mellan hindren till skilnad från sist när det bara gick fortare och fortare för varje hopp. Dessutom kunde han skritta och var avslappnad mentalt.
Frånsett två rejäla brallar som kom när han fick gå lite fortade på ett ställe i början skötte han sig exemplariskt.
Varje gång vi skrittade efter hindren nästan mullrade nästan lite hingstaktigt (han brukar inte låta så, han skriker mer vanligtvis) Hisan efter sin Skrymsla och hon ropade efter honom. När de sedan hittade varandra igen var de lugna tillsammans.
Detta året hade de med lite specialvarianter av hinder som inte var med de två senaste. Dels var det ett hinder med ganris mitt i ritten sedan gck vi igenom ett vattenfyllt dike på slutet. Inga bekymmer sa Hisan. Detta är ett klart framsteg.
På slutet bangade jag ur lite. Upploppet var upplagt så att vi först "provhoppade" upploppshäcken innan det blev allvar av. Här var vi med med efter provrundan tyckte jag att det fick vara nog. Det kändes lite som om jag hade nått en gräns som jag inte ville över och dels hade det under hela ritten varit lite dåligt med avstånden mellan ekipagen. Detta gjorde att extra upplopphetta kändes lite olustigt. Jag rider hellre jakt igen nästa år om man säger så. Desutom ville jag belöna det "braiga" uppträdandet som min Hisan hade visat hela dagen.
Förra året försökte jag ju inte ens rida på upploppet. Jag ansåg mig som diskad efter Hisans uppförande och första året hade jag bekymmer att komma över häcken. Detta året hoppade han super så vi gör framsteg även här.
Nu är det ett helt år till nästa ritt och nästa år måste, måste Emmy vara med igen. Tredje gången/året gillt. Eller hur man skall säga.
Kursfinal
Idag hade jag tagit ledigt från jobbet för att göra slutprovet på B-tränarkursen. Dagen började därför med att jag gick upp i vanlig tid för att mangla mig igenom travreglementet, det är lite Ullis att göra så. Varför plugga massor när man kan plugga lite med samma resultat? Vid tio var det alltså dax för teori prov. Något resultat har jag inte fått än, men jag håller flaggan högt. ;)
Därefter var det dax för "uppkörnig". Det blev en massa varv på lilla banan innan vi fick upp på stora banan och visa att vi kunde visa hänsyn mot de andra ekipagen där. Jag hade fått låna samma lilla märr av Göran Nyberg som förra gången och hon gjorde mig inte besviken. Hon var snäll, gjorde som jag sa och vi gjorde ett fint intryck tillsammans. Jag avslutade med att köra 40-30 full distans.
Efter lunch blev det ridning av Sir Remington. Den svarta hingsten var verkligen glad i hatten idag och gjorde faktiskt en riktig brall när i kom ut ur stallet. Sedan slappnade han av igen och jobbade super. Jag upplever att vilan som han fick i samband med sitt brutna griffelben har stärkt honom. Han känns verkligen super nu.
Jag åkte sedan till Jan och körde Karin. Hon har vilat i tre veckor efter sina senaste starter. Nu var hon rejält taggad och skall igång. Det blev 8 varv på banan där Karin-barin formligen kröp förbi en av vattenbehållarna som användes i somras eftersom den nu ligger ner vd sidan av pallarna som den stod på innan. Det tog ca 6 varv av 8 innan hon kunde gå lugnt förbi den. I övrigt var hon fin. Tur att man inte sitter och sover när man kör häst säger jag bara.
Jag hann sedan ner till Lena en sväng. Vid detta laget hade det blivit mökt så det blev bara borstning för Lenas del. Jag tror i och för sig inte att hon misstyckte att hon slapp det jag annars brukar göra med henne. ;)
Slutligen blev det Hisans tur och det blev en skrittrunda för hans del. I morgon blir det jakt på Revinge tillsammans med stallägarinnan. Det kommer att bli superkul och jag tror att Hisan kommer att gilla att ha med sig kompis denna gången.
Det känns verkligen att vi har hittat rätt med stallet faktiskt. När man öppnar dörren är det första man ser Hisans spetsade öron över väggen och det sista man ser när man går är det samma.
Och så är de ju hopptokar också precis som vi, vilket är superkul. :D
Därefter var det dax för "uppkörnig". Det blev en massa varv på lilla banan innan vi fick upp på stora banan och visa att vi kunde visa hänsyn mot de andra ekipagen där. Jag hade fått låna samma lilla märr av Göran Nyberg som förra gången och hon gjorde mig inte besviken. Hon var snäll, gjorde som jag sa och vi gjorde ett fint intryck tillsammans. Jag avslutade med att köra 40-30 full distans.
Efter lunch blev det ridning av Sir Remington. Den svarta hingsten var verkligen glad i hatten idag och gjorde faktiskt en riktig brall när i kom ut ur stallet. Sedan slappnade han av igen och jobbade super. Jag upplever att vilan som han fick i samband med sitt brutna griffelben har stärkt honom. Han känns verkligen super nu.
Jag åkte sedan till Jan och körde Karin. Hon har vilat i tre veckor efter sina senaste starter. Nu var hon rejält taggad och skall igång. Det blev 8 varv på banan där Karin-barin formligen kröp förbi en av vattenbehållarna som användes i somras eftersom den nu ligger ner vd sidan av pallarna som den stod på innan. Det tog ca 6 varv av 8 innan hon kunde gå lugnt förbi den. I övrigt var hon fin. Tur att man inte sitter och sover när man kör häst säger jag bara.
Jag hann sedan ner till Lena en sväng. Vid detta laget hade det blivit mökt så det blev bara borstning för Lenas del. Jag tror i och för sig inte att hon misstyckte att hon slapp det jag annars brukar göra med henne. ;)
Slutligen blev det Hisans tur och det blev en skrittrunda för hans del. I morgon blir det jakt på Revinge tillsammans med stallägarinnan. Det kommer att bli superkul och jag tror att Hisan kommer att gilla att ha med sig kompis denna gången.
Det känns verkligen att vi har hittat rätt med stallet faktiskt. När man öppnar dörren är det första man ser Hisans spetsade öron över väggen och det sista man ser när man går är det samma.
Och så är de ju hopptokar också precis som vi, vilket är superkul. :D
Dagens övning... svängar
Gårdagens hästövningar blev inte riktigt som först planerat. Den ursprungliga planen var hoppträning igår och så vila och massage idag. I stället blev det vila och mys igår och så hoppträning idag. Massagen blev flyttad till den 19:e. Hoppträningen flyttades på grund av holabalooet som var på Flyinge igår. Jag har stundtals ganska dålig koll på vad som händer i halvblodsvärlden så jag missar allt sådant.
För övrigt var det grejs på G där idag också. Lampan var tänd på parkeringen vilket jag verkligen inte är negativt inställd till. Den borde alltid var det om de frågade mig. Lite meckigt att klä åp och av häst i komplett mörker vanligt vis. Det gäller att veta hur sakerna skall sitta och var man har dem.
Sedan var vägen till ridhuset snitslad med machaller... inte heller fel. Riktigt mysigt faktiskt och Hisan fixade denna nymodighet bra faktiskt.
Dagens hoppövning bestod i mycket snäva svängar.
Vi började med att hoppa en smal oxer i trav med vinkelrät sväng vänster ett språng efter landnigen. Därefter gick vi vidare till att hoppa studs med fyra hinder och så ut på böjt spår mot en oxer, 4 språng.
Övningen utökades med att efter oxern vända tillbaka på studsen.
Nästa utökning bestod i att efter andra omgången studs tillbaka i en vid vänstersväng mot en oxer och sedan snäv högersväng mot ett räcke med grind, lång väg mot en annan oxer ur vänstersväng.
Redan här var det mycket svängigt. Hänger ni med?
Övningen avslutades med räcket med grinden, vänstersväng runt oxern som hoppades och sedan in i en ny snäv sväng till höger och så räcket igen. Rakt fram lång väg till en vänster$sväng runt en annan oxer som hoppades och direkt i en supersnäv högersväng mot en ny oxer.
Riktigt jobbigt för lilla Hisan men nyttigt. Jag fick verkligen jobba med ytterhjälperna dessutom. Hindren kom snabbt ur svängarna och det gällde att bibehålla galoppen för att ha något att hoppa ur, och så ytterhjälperna. Vi avslutade med att hoppa några av hindren med långa vägar rakt på och bara flyta på. Vi var bara två som hoppade idag men ändå lyckas jag med att få Hisan att somna till lite till sista övningen. Varför i hela friden kan jag inte få honom att vara mer framme...? Det är ju så onödigt och dumt. Det resulterar typ alltid i att han hoppar undan från hindret i sista minuten. Med mer tryck i honom går det som en dans. Dumma dumma Ullis
Nu skall jag läsa travreglemente halva natten.
För övrigt var det grejs på G där idag också. Lampan var tänd på parkeringen vilket jag verkligen inte är negativt inställd till. Den borde alltid var det om de frågade mig. Lite meckigt att klä åp och av häst i komplett mörker vanligt vis. Det gäller att veta hur sakerna skall sitta och var man har dem.
Sedan var vägen till ridhuset snitslad med machaller... inte heller fel. Riktigt mysigt faktiskt och Hisan fixade denna nymodighet bra faktiskt.
Dagens hoppövning bestod i mycket snäva svängar.
Vi började med att hoppa en smal oxer i trav med vinkelrät sväng vänster ett språng efter landnigen. Därefter gick vi vidare till att hoppa studs med fyra hinder och så ut på böjt spår mot en oxer, 4 språng.
Övningen utökades med att efter oxern vända tillbaka på studsen.
Nästa utökning bestod i att efter andra omgången studs tillbaka i en vid vänstersväng mot en oxer och sedan snäv högersväng mot ett räcke med grind, lång väg mot en annan oxer ur vänstersväng.
Redan här var det mycket svängigt. Hänger ni med?
Övningen avslutades med räcket med grinden, vänstersväng runt oxern som hoppades och sedan in i en ny snäv sväng till höger och så räcket igen. Rakt fram lång väg till en vänster$sväng runt en annan oxer som hoppades och direkt i en supersnäv högersväng mot en ny oxer.
Riktigt jobbigt för lilla Hisan men nyttigt. Jag fick verkligen jobba med ytterhjälperna dessutom. Hindren kom snabbt ur svängarna och det gällde att bibehålla galoppen för att ha något att hoppa ur, och så ytterhjälperna. Vi avslutade med att hoppa några av hindren med långa vägar rakt på och bara flyta på. Vi var bara två som hoppade idag men ändå lyckas jag med att få Hisan att somna till lite till sista övningen. Varför i hela friden kan jag inte få honom att vara mer framme...? Det är ju så onödigt och dumt. Det resulterar typ alltid i att han hoppar undan från hindret i sista minuten. Med mer tryck i honom går det som en dans. Dumma dumma Ullis
Nu skall jag läsa travreglemente halva natten.
Det var som katten
Det blev sent i måndags och igår fanns det inte tid för bloggskrivande.
I måndags väntade jag länge med att åka till stallet. Anledningen var det regnväder som drog över oss. Det var tydligen ett smart drag för det hade regnat över och jag slapp bli blöt.
Det blev ett padockpass och jag försökte jobba vidare med övergångar. Det satt dock långt innan. Till skildnad från vad som brukar vara med Hisan så var det full fart framåt som gällde. Han blev väldigt lång och springig. Jag brukar ju ha en loj och lat Hisan som gärna böjer på nacken.
Det tog en bra stund att få honom att komma tillbaka och jobba i en mer moderat takt. Men det gick. Vi avslutade passet med ett par fina övergångar mellan trav och skritt som brukar vara vårt bekymmer. Frågan är förstås varför denna omsvängning? Nog för att mer energi är bra men ändring av beteende? Det tål att funderas på.
Gårdagen gick i kattens tecken och något annat skulle jag inte ha kunnat hinna med. Det var dagen D för kastration och missen hämtades efter jobbet. Enligt instruktionerna skulle han vara lite groggy... jag undrar vad det var för "sövning" han hade fått tidigare under dagen för groggy var han inte det minsta. Snarare var han fixerad av att putsa sig i rumpan vilket var big No-No. Hela kvällen gick därför åt till tratt på sättande... den stannade nämligen bara på honom i ca 1 minut åt gången.
Det är inte lätt att bära den förhatliga "the cone of shame" men tyvärr är den ett måste.
Bilden är hämtad från Disney/Pixarfilmen Up.
I kväll däremot blir det häst igen och hoppträning dessutom. ;)
I måndags väntade jag länge med att åka till stallet. Anledningen var det regnväder som drog över oss. Det var tydligen ett smart drag för det hade regnat över och jag slapp bli blöt.
Det blev ett padockpass och jag försökte jobba vidare med övergångar. Det satt dock långt innan. Till skildnad från vad som brukar vara med Hisan så var det full fart framåt som gällde. Han blev väldigt lång och springig. Jag brukar ju ha en loj och lat Hisan som gärna böjer på nacken.
Det tog en bra stund att få honom att komma tillbaka och jobba i en mer moderat takt. Men det gick. Vi avslutade passet med ett par fina övergångar mellan trav och skritt som brukar vara vårt bekymmer. Frågan är förstås varför denna omsvängning? Nog för att mer energi är bra men ändring av beteende? Det tål att funderas på.
Gårdagen gick i kattens tecken och något annat skulle jag inte ha kunnat hinna med. Det var dagen D för kastration och missen hämtades efter jobbet. Enligt instruktionerna skulle han vara lite groggy... jag undrar vad det var för "sövning" han hade fått tidigare under dagen för groggy var han inte det minsta. Snarare var han fixerad av att putsa sig i rumpan vilket var big No-No. Hela kvällen gick därför åt till tratt på sättande... den stannade nämligen bara på honom i ca 1 minut åt gången.
Det är inte lätt att bära den förhatliga "the cone of shame" men tyvärr är den ett måste.
Bilden är hämtad från Disney/Pixarfilmen Up.
I kväll däremot blir det häst igen och hoppträning dessutom. ;)
Fredag-lördag-söndag
I fredags var det halvdag på jobbet så efter en tandläkar besök bar det av till Jan för intervallträning innan dagsljuset försvann.
De andra två som har hästar där var ute och körde på banan. Lite problematiskt blev det för mig för de kör runt runt och jag ville rida fram och tillbaka. Det gick hyfsat att få ihop det ändå även om Hisan vid ett tillfälle tyckte att jag var superdum när han inte fick hänga med de andra åt ena hållet när jag ville vända och rida åt andra. Min vilja vann och resten av träningen gick kanon. Han fick verkligen sträcka ut medan solen sakta skönk i horionten och en luftbalong landade på fältet bredvid.
Lördagen bjöd på höstsol och Hisan och jag begav oss ut för att upptäcka skogen med vildsvinsskylten. Eftersom han gick hårt dagen innan passade det bra med en kortare tur. Jag var ju och vände i skogen en mörk kväll, så här i efterhand måste jag säga att jag gjorde ett bra val när jag vände den kvällen. En bit in på vägen låg nämligen ett träd tvärs över och det var igen liten stam heller. Den var maffig och låg på mellan 80-90cm över vägen. Så här i dagsljus var den a piece of cake och vi seglade över den efter att jag hade sonderat terräning och bedömt underlaget som ok. Men vad hade hänt om vi hade upptäckt den allt för sent i mörkret...
Jag åkte därefter till Lena och vi begav oss ut på en kort skrittrunda. Detta får bli sista gången innan dräktigheten är över. Jag är lite rädd för att jag kommer att stressa henne för mycket. Idag flöt allt fint fast hon blev lite pigg på hemvägen.
Idag söndag började med en uteritt över Billebjer med mina nya stallkamrater. Vi parkerade våra släp bakom tippen och startade ritten med lite klättring där. Sedan blev det den gamla vanliga Billebjersrundan. De hade aldrig ridit där innan så det var kul att kunna ta dem med på en ny tur. Det har ju varit tort i öst så vägen var ganska hård. Den rundan får nog vänta till våren när det nog är lite mjukare i marken.
Sedan bar det av in till Jägers för ridning av den svarta igen. Igår gick han jobb och han hade varit ute en sväng i vagn på morgonen. Detta gjorde att han idag var helt fokuserad på mig igen. Det var härligt och idag fungerade allt igen. Vi ökade och minskade skritten. Varierade formen mellan hög och låg. Jag kunde flytta bakdelen och bogarna utan bekymmer. Vi har bara skrittat rakt fram än så länge men snart går vi tillbaka till att jobba på böjt spår igen. Gentlemannen är fortfarande lite pigg i överkant ändå, när vi kom ut ur stallet for han först iväg lite åt ena håller och sedan åt andra för att takta över planen till lilla banan för att sedan slappna av helt. Han är rolig den.
Jag avslutade med lite mentala övningar hos Lena. Hon selades på med full travmundering. Bands upp som för att få vagnen på. Jag tog fram vagenen och lade den över henne utan att sätta fast. Sedan tog jag tömmarna och vi gick ut utan vagn... idag rörde hon inte en fena. Det hade nog gått att köra idag men det var på sätt och vis bra att vi gjorde såhär dag. Nästa gång planerar jag att fästa vagnen och ta av den innan vi går ut. Jag hoppas att vi kan ha nytta av denna mentala träning sedan. Nu skall hon ju inte varesig stressa för mycket eller jobba något extremt... våra utflykter är bra mycket kortare och mindre intensiva än det kanske låter. Det är mer hjärngympa än regelrätt motion.
De andra två som har hästar där var ute och körde på banan. Lite problematiskt blev det för mig för de kör runt runt och jag ville rida fram och tillbaka. Det gick hyfsat att få ihop det ändå även om Hisan vid ett tillfälle tyckte att jag var superdum när han inte fick hänga med de andra åt ena hållet när jag ville vända och rida åt andra. Min vilja vann och resten av träningen gick kanon. Han fick verkligen sträcka ut medan solen sakta skönk i horionten och en luftbalong landade på fältet bredvid.
Lördagen bjöd på höstsol och Hisan och jag begav oss ut för att upptäcka skogen med vildsvinsskylten. Eftersom han gick hårt dagen innan passade det bra med en kortare tur. Jag var ju och vände i skogen en mörk kväll, så här i efterhand måste jag säga att jag gjorde ett bra val när jag vände den kvällen. En bit in på vägen låg nämligen ett träd tvärs över och det var igen liten stam heller. Den var maffig och låg på mellan 80-90cm över vägen. Så här i dagsljus var den a piece of cake och vi seglade över den efter att jag hade sonderat terräning och bedömt underlaget som ok. Men vad hade hänt om vi hade upptäckt den allt för sent i mörkret...
Jag åkte därefter till Lena och vi begav oss ut på en kort skrittrunda. Detta får bli sista gången innan dräktigheten är över. Jag är lite rädd för att jag kommer att stressa henne för mycket. Idag flöt allt fint fast hon blev lite pigg på hemvägen.
Idag söndag började med en uteritt över Billebjer med mina nya stallkamrater. Vi parkerade våra släp bakom tippen och startade ritten med lite klättring där. Sedan blev det den gamla vanliga Billebjersrundan. De hade aldrig ridit där innan så det var kul att kunna ta dem med på en ny tur. Det har ju varit tort i öst så vägen var ganska hård. Den rundan får nog vänta till våren när det nog är lite mjukare i marken.
Sedan bar det av in till Jägers för ridning av den svarta igen. Igår gick han jobb och han hade varit ute en sväng i vagn på morgonen. Detta gjorde att han idag var helt fokuserad på mig igen. Det var härligt och idag fungerade allt igen. Vi ökade och minskade skritten. Varierade formen mellan hög och låg. Jag kunde flytta bakdelen och bogarna utan bekymmer. Vi har bara skrittat rakt fram än så länge men snart går vi tillbaka till att jobba på böjt spår igen. Gentlemannen är fortfarande lite pigg i överkant ändå, när vi kom ut ur stallet for han först iväg lite åt ena håller och sedan åt andra för att takta över planen till lilla banan för att sedan slappna av helt. Han är rolig den.
Jag avslutade med lite mentala övningar hos Lena. Hon selades på med full travmundering. Bands upp som för att få vagnen på. Jag tog fram vagenen och lade den över henne utan att sätta fast. Sedan tog jag tömmarna och vi gick ut utan vagn... idag rörde hon inte en fena. Det hade nog gått att köra idag men det var på sätt och vis bra att vi gjorde såhär dag. Nästa gång planerar jag att fästa vagnen och ta av den innan vi går ut. Jag hoppas att vi kan ha nytta av denna mentala träning sedan. Nu skall hon ju inte varesig stressa för mycket eller jobba något extremt... våra utflykter är bra mycket kortare och mindre intensiva än det kanske låter. Det är mer hjärngympa än regelrätt motion.
