Hisan betyder häst

Våren förbyttes till rusk. Regn och kyla, brrr.

 

Igår körde jag Lilla i halv storm. Eller jag rastade henne var nog rätt beskrivning av det hela. Det hade dessutom regnar något så in i hela dagen så bitar av rundan stod under vatten trots att vi skippade årundan. Där hade vi nog drunknat om vi hade försökt ta oss fram med vagn. I morgon skall vi göra ett nytt försök till träning och förhoppningsvis är vädret bättre då.

 

Idag har jag ridit Hisan en kortis i ridhuset. Jag valde skolridhuset vilket visade sig vara dumt. Dörrarna är trasiga men det gör inte så mycket. Värre var att det regnade in så det plaskade på två ställen. Resten av ridhusbotten var stenhård och förljdaktligen inte harvad på ett tag. 

Jag blev väldigt oinspirerad av detta. Hisan är inte purung längre och hans ben har ju haft skador nog. Så jag är rätt noga med underlag, dagens variant var inget vidare. Därför blev passet kort och i moderat tempo. I morgon tar jag andra ridhuset och hoppas på bättre lycka där. 

Vilket regn vi vaknade upp till idag, helt galet. Morgonen var vigd till dressyrträning för tysken Curt. Det var bra länge sedan jag red för honom sist, flera år sedan tror jag. 

 

Jag har bara ridit i hoppsadeln sedan jag tog mig tillbaka upp på hästryggen efter skadan. Det är för att jag känner min mycket säkrare på balansen i den men nu var det dags att sitta med långa läder igen. En lite bra reflektion var att det mesta med sitsen som jag har kämpat med i hoppsadeln kommer mycket mer naturligt i dressyrsadeln. Bra att kämpandet ger någon fördel.

 

Hisan var superfin och jag är mycket nöjd med träningen. Curt berömde oss massor och sa Spitze om mycket som vi gjorde, det kändes bra. Vad jag skall ta med mig är temot som ändå trots drivning har blivit minst två snäpp bättre mot innan i trav och galopp. Däremot lägger gärna Hisan ner allt vad energi heter i skritten. Där har vi massor att jobba på.

Sedan är det mina fötter. Jag vrider ut tårna precis hela tiden I traven. Störigt, tårna skall peka framåt ju. Jag har bättre koll på detta i korta läder men nu får jag ta tag i det även när det kommer till dressyrsits.

 

Lilla har vilat idag, skönt att jag tajmade in det när vädret var så dåligt ändå.

Gjorde ett nytt försök idag med att rida Hisan i Warren-Haistings när jag väl masat mig ut till stallet på eftermiddagen.

 

Det fungerade bra mycket bättre än igår. Jag orkade ha fokus och då fungerade allt. Hisan var snäll och jobbade fint i alla gångarter. Själva passet blev inte så långt men det får jag ta igen en annan dag. 

 

Lilla har jag kört idag också. Hon gick en mil i sanden och längs årundan. 

Igår var jag så trött när arbetsdagen var slut att jag knappt visste vad jag hette.

 

Jag lyckades ändå rasta Hisan, för jag vill knappt kalla det för att rida. Började med en kort tur ute och hade tänkt avsluta på Warren-Haistings. Eller vi avslutade där, det gjorde vi. Men Hisan fokuserade på allt möjligt annat och jag hade inte kraft att återfå hans fokus så jag hoppade av och gick hem med honom. Hade jag bara varit lite piggare så hade det säkerligen gått bättre. Men om man är så trött som jag var så är det ju dessutom dumt att bråka, ingen part blir gladare av det. 

 

Idag hoppas jag ha mer ork att rida i stället.

I söndags var jag relativt kaxig. Nu i början av veckan kom jag av mig. Eller rättare sagt, all energi gick åt till jobbet så tyvärr var där inte mycket över till att träna häst.

 

På något vis tror jag ändå att det har varit bra att jag har prioriterat min egen hälsa för en gång skull. 

 

I måndags vilade båda hästarna. I tisdags reds Hisan ut en kort sväng av en av tjejerna och igår gick han ett pass i ridhuset. Idag har han vilat igen.

Lilla har fått vila mera. Måndag till onsdag. Inte helt optimalt men nu känner jag mig bättre igen så då får jag ta tag i det.

Jag började idag. Körde Lilla ett helt ok pass. Hon var pigg men lydig i vanlig ordning. Jag fick påminna henne om att det skulle gå långsamt ett par gånger bara. 

 

Synd att säga helt frisk men i vart fall feberfri.

 

Jag har tränat Lilla idag för vagn. Det blev en sorts "hinderbana" bestående av barn... He He

Vi hade precis börjat trava och kom förbi första svängen där två barn i rosa gömde sig. Lilla är duktig och vet hur man skall göra. Hon saktade av själv innan jag hann reagera. Hon blir liksom inte rädd, hon bara kan trafikreglerna.

 

Nästa "hinder" var vid körhindret längst ner. Barn på små, små ponnyer. Här fick jag påminna lite om att skritt skulle hållas lite längre än vad Lilla tyckte räckte. Inga ponnyer eller barn skrämda, phu. Det kan ju vara så att hästar blir helt galet rädda när man kommer i vagn.

Resten av passet avlöpte med bravur. Vi tog årundan som var harvad men djup. Det blev ett och ett halft varv på galoppbanan på slutet, det fick räcka.

 

Jag red Hisan efteråt i ridhuset. Jag var bra sugen på att skutta men hittade inga sockerbitar så det löste ju det "problemet". Inget skutt alltså.

 

Jag orkade rida en halvtimme. Det kändes kanon och jag tänkte ha filmat men glömde av det. Kanske var det bäst så. Nu har jag känslan att gå på och inget kan motsäga den. 

 

Fokus för dagen var att få honom att vara i ytter och att göra halt square. Jag kom ihåg lite gamla instruktioner som fick det hela att ramla på plats. Ibland behövs det påminnelser. Man fastnar så lätt i det man håller på med och glömmer allt annat.

 

Jag är ändå frustrerad. Hisan musklar inte rumpan som han brukar. Om det beror på mig och min ridning eller annat kan jag inte utröna. Det är för många variabler. Ett är säkert. Han slår inte mot skänkel, han viftar knappt med svansen när jag rider och han känns fin. Motsägelsefullt! 

 

Jag är inte riktigt nöjd med hur min rygg ter sig. Jag har rätt ont emellanåt så det kan vara min ridning även om jag inte rider så mycket hela tiden.

 

Jag får fundera på den.

Febern har släppt idag. Yeah! Men jag är långt i från frisk, snorar som jag vet inte vad.

 

Idag har jag suttit upp på Lilla och skrittat i knappa 30 minuter. Det var ungefär det jag orkade. Jag valde att göra denna korta sejour i sadeln mest för ryggens skull. För Lilla var detta på tok för lite motion och knappt till någon nytta. Men en trasig rygg mår väldigt bra av att variera och de senaste dagarna har det blivit mycket liggande i soffa eller säng. Det är ju bättre än att sitta illa en hel dag men som sagt är variation bäst. 

Att skritta Lilla är en bra rörelse. Hon har en relativt stilla rygg med enbart måttliga rörelser i skritt. Just detta "ledar" upp min rygg fint. Hisan har jämförelsevis stora ryggrörelser som kräver rätt mycket kraft från ryttaren för att sitta i på ett bra sätt. Så att rida Lilla har sina poänger.

 

Jag saknar dock ridningen av Hisan. Nu har jag inte suttit på honom sedan förra söndagen på grund av min sjukdom och en jobbresa i början av veckan. Det går ju ingen nöd på honom direkt. Han har blivit riden det han sak, men jag vill ju rida honom. *ego*

 

Hur planeringen för morgondagen ser ut hänger rätt mycket i luften. Jag vill rida Hisan men vet inte om jag orkar. Egentligen vill jag småskutta små sockerbitar men det känns typ jättedumt om jag inte vaknar och känner min kärnfrisk i morgon, as if that should happen... Lilla borde jogga, inte fullt pass nu när hon har vilat så pass mycket i veckan, men ett bra pass i alla fall.

 

Vi får se om det går att hålla sig till plan eller ej.

Lite statusuppdatering från mig.

 

Igår fick jag feber. Jag har mer eller mindre sovit sedan jag kom hem från jobbet igår fram till nu. Varierat mellan horisontalläge i sängen eller i tv-soffan. Jag har också sett hur mycket dålig tv som helst. Men det är rätt skönt när man känner sig sjuk.

 

Alla planer för helgen är inställda och Lillas träningsschema har satts på paus. Orkar jag så tar jag vi i morgon eller på söndag. Men vi får se hur det blir. Hisan blir riden av mina medhjälpare så honom går det ingen nöd på. Jag borde ha någon som kunde hjälpa mig med Lilla när sådant här händer också men det har jag inte nu.

 

Det går inte att styra över virus och sådant skit...

Idag är det jag som har vila... På något sätt måste jag skrämma bort den här förkylningen illa kvickt. Jag har inte tid att vara sjuk, inte lust heller. Det är ju nu det finns dagsljus och möjligheter att göra det som är roligt.

 

Hisan har fått gå på tur idag, utan mig. Men Lilla har fått en borstning. Att hon vilade idag var helt enligt plan. Hon joggar i sanden varannan dag.

Och så har båda blivit pussade på mularna. Detta är typ vila för mig.

 

I måndags var jag hästfri. Jag var uppe i Stockholm med jobbet. Det var där (eller inte just där, men den dagen) jag drog på mig förkylning nummer femtioelva den här vintern/våren. Galet. 

Lilla vilade i måndags och Hisan gick ett lösgörande pass med en av mina medhjälpare. 

Igår fick Lilla jogga i sanden igen. Hon gör det bra och känns pigg och stark. Hon vill gärna springa på mer än hon ska. Det ska gå långsamt i sanden. 

Vad hon däremot behöver är att släppa vinterpälsen. Hon blir jättesvettig i den och nu börjar det ju bli varmt. Hisan fäller för fulla muggar och det har han gjort ett litet tag nu. 

Hisan reds av en annan medhjälpare igår. 

Idag bar det av till Vomb igen. Denna gången med en annan vän. 

Jag tror inte att jag kan få nog av skogen där. 

Passet idag gick lite fortare än sist och skall jag vara ärlig så var jag nog inte redo för det tempot än. Dels blev jag trött som bara den men också för att jag inte har ridit fort på så länge. Men om jag inte gör det så blir det ju inte bättre heller. Jag måste jobba med det mentala hos mig. 

Hisan var snäll. Inga bus ingenting. Han blev bara lite lång, det var allt. Han är en gentleman den där. 

 

Det var inte bara jag som var trött efter turen. En viss häst också...

 

Idag var det dags för P&J igen. Denna gången blev det 90 cm.

 

Hisan var fin och hoppade bra men jag blev matt efter halva banan och red något så jävulskt illa... Hur kan jag glömma benen och låta hon träng inåt så där i en sväng... Nu får jag ta tag i både min obefintliga kondis och att hoppa kontinuerlig träning i hoppning för tränare. Jag vill ju ut och tävla igen och detta måste jag ta tag i först. Hur skall jag annars kunna komma tillbaka till nivån jag var på innan.
Det är bara att bryta ihop och komma igen!

 

På måndag ringer jag Tord.

 

 

Vad jag kan säga är att jag börjar känna igen min sits igen och att jackan fungerar fint även i hoppningen. Jag känner inte av utlösningsmekanismen alls när jag rider. Bra att något är positivt i alla fall. Nu måste jag bara ta tag i det övriga.

 

Lilla blev skrittad idag. Hon var fin men fokus fanns inte riktigt på plats. Det kom en tjej och cyklade med tre hundar när vi var i Warren-Haistings. Då försvann all fokus helt och det var snudd på omöjligt för henne att skritta lugt utan att takta.

Nu stack de efter en stund och då återkom fokus. Tur det.

 

I morgon bär det av till Vomb med Hisan igen. Hoppas att jag slipper träningsvärken efteråt denna gången.

Det var fredagen den 13:e igår (igen). 

Jag var faktiskt lite skeptisk mot att ens träna hästarna igår. Men det gick ju utan missöden. Bilen passerade 20000mil igår också och den fungerade utan problem. 

 

Men helt utan incidenter var inte gårdagen. Ett glas, en ljusstake och glaset på min iPad gick i kras... 

 

Lite skrockfull är jag ju allt... Typiskt fredagen den 13:e alltså. Men nu skall det dröja ett tag till den infaller nästa gång. 

Idag har jag tagit ledigt, och tur har jag haft med vädret. 

 

Jag började med att kolla treårs hingstar på Flyinge. Det är ju bruksprov där så dumt att inte passa på. Vissa föll mig i smaken, andra inte, men det är alltid kul att se på fina hästar. 

 

Sedan blev det träning av mina egna finingar. 

 

Lilla travades i sanden på galoppbanan. Hon var väldigt pigg idag men jobbade på fint. Banan var nyharvad vilket var bra skönt för min rygg.

 

Hisan och jag var ute på en tur i solskenet. Jag höll på att testa funktionen på min nya jacka i början av ritten. Hisan gjorde en helomvändning när han fick syn på en liten, liten häst. Knappt en meter över manken var den och väldigt långhårig. Kan inte ha varit en häst i Hisans värld, det måste ha varit ett monster.

 

Jag hängde kvar och slapp ladda om västen. Vi tog tre kvarts varv på galoppbanan på slutet av turen. Hisan skötte detta fint. 

Igår kändes ridningen inte alls bra. Ryggen var inte med mig och jag var väldigt missnöjd med hur jag red. Inget blev bra alls.

Men helt konstigt är det ju inte om jag rider sämre när jag känner av ryggen. 

 

Lilla vilade igår. 

 

Idag var jag hos sjukgymnasten. Det är troligt att det jag känner kan bero på att någon nerv kläms. Jag skall verkligen tänka på min hållning framöver. Jag skall hålla mig rak i ryggen. Framför allt när jag sitter på jobbet. Det är jublar jag sitter mest timmar. I stallet är jag en begränsad tid och jag tänker mer på hur jag rör mig där. 

Svårt för det är inget kul att känna sig begränsad, framför allt inte i ridningen. 

 

Kvällens ridning kändes ändå bättre än igår. Jag upplevde mig starkare och kunde inverka mera. Nu blev det ändå bara ett kort pass. Men med kvalité då i stället för gårdagens antikvalité.

 

Vi lyckades med att vara ensamma i ridhuset trots att det är bruksprovsvecka. Jag passade därför på att rida ruter, en av mina favoritövningar. Vi lyckades med att sätta de skarpaste hörnorna på ungefär samma ställe varje varv. Det kändes bra att se spåren efter där Hisan satte sig i vändningen efteråt. 

 

Lilla fick vila även idag. Det var inte grundplanen men jag hann inte ut med henne före mörkrets fall. Nu är det ingen fara på taket eftersom jag har massor av tid att träna henne i morgon. 

Idag fick båda hästarna nya skor. Hovslagaren var nästan klar när jag kom. Mycket smidigt. Men så har han ju skott till mig i 10 år nu, för det är så länge jag har haft Hisan, så han vet hur jag vill ha det och hur hästarna fungerar.

 

Efteråt blev det jogg med Lilla. Vi tog två varv runt galoppbanan idag efter en kort uppvärmning innan. Hon travar på friskt i sanden. 

 

Jag hade varit hos sjukgymnasten innan. Övningarna jag gör där är bra. Känningarna i ryggen lättar efteråt.

 

Hisan vilade idag och fick nöja sig med en rykt och lite extra hagtid.

Jag glömde visst bort att jag inte är i form igår. Det var ju så härligt att vara i skogen och ligga och rulla på i galopp längs slingan. Idag har jag fått ta bakslaget.

 

Jag har träningsvärk i benen som heter duga. Det var jobbigt som bara den att gå av tåget och bussen på väg hem från jobbet. Sedan skall vi inte tala om värken som jag har i ryggen. Hoppas nu att det bara är träningsvärk för annars blir jag ledsen. Nu skall jag i och för sig till sjukgymnasten i morgon så det lär väl lösa sig. 

 

Lilla vilade idag. Hisan och jag gjorde ett tappert försök att göra något vettigt i ridhuset. För Hisans del var det lugnt. Han var jättefin och jobbade på bra. Värre var det då med mig. Ni kan ju funderar lite på om jag kände att jag red bra idag? Så gott det går samanfattar det hela nog bättre. Träningsvärk brukar ge med sig fortare om man rör på sig i moderata nivåer. Det var mest därför jag red idag alls. 

 

I morgon skall hästarna få nya skor. 

Idag stoppade jag Hisan i åklådan och begav mig till Vombskogen. Där mötte jag upp med kusin och en kompis. 

 

Jag har inte suttit på Hisan själv i skogen sedan den dagen han blev sparkad och fick sin fraktur.

 

Vi red en 8 km längs vägarna där i strålande sol och värme. Det har varit årets hittills varmaste dag och temperaturen nådde upp till dryga 12 grader i vart fall. Vi hade en härlig ritt och hästarna blev svettiga av galoppen i värmen. Dags att fälla vinterpälsen nu typ.

 

Efteråt körde jag Lilla hemma. Jag körde ett halvt varv extra på galoppbanan. Lilla tyckte att det var latjo, min rygg tyckte inte det samma...

 

I torsdags var jag iväg med jobbet uppe i Stockholm. Det var minsann en pärs att ta sig dit med flygstrejk och sedan elfel så att tågen inte gick. Men allt går om man vill. Någon tid i stallet blev det ju så klart inte den dagen. 

Men Hisan blev riden och fick vara ute på tur i det vackra vädret. 

 

Igår hade jag storstilade planer på vad jag skulle hitta på med båda hästarna. Men lagom till när jag slutade jobba drog också ett regnväder in. Det hade inte stått med i någon väderprognos som jag hade läst eller hört så lite överrumplad blev jag. 

 

All träning ställdes därför in... Latmaskvarning på mig där men jag var helt enkelt inte sugen på att bli blöt. Och så var jag så klart fredagstrött också. Soffan var mer lockande. 

 

Bjuder på på en bild på gårdagens väder. 

Vart tog Ideon Gateway vägen?

 

Igår red jag Hisan i glasridhuset. Det var för en gång skull mycket folk där och i det andra var det bokat för körning. 

Hisan var fin och jag hade ork att rida relativt länge. 

 

Idag har jag tyvärr haft en dålig-rygg-dag. Jag lyckades ändå att träna båda. Lilla blev körd samma slinga som i måndags förutom att jag lade till extra skritt på slutet. Hon travade fint och jag funderade på ett varv till på galoppbanan men då ryggen kändes som den gjorde så var det en dum idé kände jag. Det får bli nästa gång i stället, då är jag säker mer fit for fight. 

 

Hisan fick gå ett mycket kort pass i glasridhuset idag. Jag försöker köra på kvalité när jag känner så här men faktum är nog att jag rider bättre de dagar jag inte har känningar. Nåväl, det låg en massa bommar på marken så fokus idag blev att rida mot dessa. Rent ärligt så är det så mycket svårare att rida perfekt mot en liten ynka bom tycker jag än mot ett hinder. Hisan nonchar bommar på marken. Är de bara lite upphöjda är de HINDER och per automatik kul. En markbom kan man liksom knappt lyfta på benen över. Nu är det ju bara bra att jag tycker att detta är svårare för det går typ inte att rida för mycket över bommar och det är superträning för avståndsbedömingen. 

Jag avslutade med att rida mot en cavalettibom på ca 40cm. HINDER!! Sa Hisan och laddade som bara den. :)

Det bästa med den här årstiden som vi nu går in i är att dagarna blir märkbart längre för varje vecka. Idag hann jag till och med köra Lilla innan skymningen föll och det efter jobbet. 

Nu var vi bara ute i 30 minuter men ändå. Vilken förbättring av vardagen.

 

Lillas bootcamp började ju idag om än i lightvariant. Hon fick först jogga ett varv runt terrängbanan i lugn takt och sedan blev det ett varv runt galoppbanan. Den takt vi höll idag hade en ridhäst kunnat hänga med i. Målet är ju att köra långsamt och så här långt har det gått med bravur.

Jag kommer att öka upp distansen på galoppbanan efter hand. Allt eftersom hon vänjer sig vid underlaget, samtidigt kommer ljuset att vara längre så det blir en bra kombo för alla parter. Det jag är mest orolig för är vad min rygg kommer att gilla detta. Galoppbanan är guppig att åka vagn på då den är full av spår. Men jag hoppas att det går.

 

Hisan fick vila idag. I morgon blir det hans tur att drillas.

 

Jag älskar min nya jacka. Den ger mig den där boosten till självförtroendet som jag hoppades på. Nu skall jag bara testa att hoppa i den också. Men det kommer. 

 

Idag lyckades jag tajma när regnet slutade perfekt. Alltså kunde jag fullfölja min plan och red ut med Hisan. 

 

Han har mest gått i ridhuset de senaste veckorn så han skulle kunna ha lattjat till ritten men i stället hade vi total harmoni.

Nu gick han ju hårt igår och det var därför jag ville rida ut kravlöst.

 

Det blev rundan runt Granelundshallen inklusive skritt genom det nya stora vattnet. Nemas problemas och en superhärlig tur i alla gångarter blev det.

 

Lilla fick vila idag för min ork och rygg pallade inte mer än så. Men i morgon är det hennes tur att gå. Då skall vi börja bootcampen med jogg på galoppbanan.

Igår gjorde jag vårfint på balkongen och det var verkligen vårkänning när jag var ute och red.

 

Idag snöar det på tvären på äkta skånemanér.

 

Inte så lite nöjd är jag här i TV-soffan med att jag redan har gjort de tunga grejerna i stallet så som mockning och höpackning.