Sol och citronfjärilar
Idag stoppade jag Hisan i åklådan och begav mig till Vombskogen. Där mötte jag upp med kusin och en kompis.
Jag har inte suttit på Hisan själv i skogen sedan den dagen han blev sparkad och fick sin fraktur.
Vi red en 8 km längs vägarna där i strålande sol och värme. Det har varit årets hittills varmaste dag och temperaturen nådde upp till dryga 12 grader i vart fall. Vi hade en härlig ritt och hästarna blev svettiga av galoppen i värmen. Dags att fälla vinterpälsen nu typ.
Efteråt körde jag Lilla hemma. Jag körde ett halvt varv extra på galoppbanan. Lilla tyckte att det var latjo, min rygg tyckte inte det samma...
7 km blev dagens runda. Nästa vecka kör vi en mil igen. Jag får bara fundera ut hur ryggen skall hålla för det skumpiga underlaget på galoppbanan, för den är helt galet gropig...
Lilla börjar få en fint musklad rumpa i vart fall, inte alls så tanig som innan alls. I rumpan sitter motorn så vi bygger vidare på den.
Igår hade jag också ridsällskap men då på hemmaplan. En tjej som också har tränat för min sitstränare hängde med ut.
Vi bytte hästar halvvägs så hon fick rida båda. Detta förde med sig att jag satt upp på Lilla från marken. Det var första gången i hennes liv som det hände. Men som vanligt är det inga direkt bekymmer för damen. Hon gick iväg lite men inte mer än så. Hon är så cool med allt.
Hästarna skötte sig fint även igår. Däremot insåg jag hur mycket mesigare jag är nu mot innan. Hisan blev lite hoppig när vi låg bakom Lilla. Jag tycker att det är sjukt läskigt när han gör så nu. Det känns ju som om han laddar. Inte för att han någonsin har försökt få av mig i ett sådant läge. Sådan är inte Hisan.
Kanske är det för att det påminner om när hästen som jag åkte av när jag fick min ryggskada liksom laddade när jag åkte... Jag måste i vart fall komma ur det tänket.
Idag i Vomb gjorde Hisan allt rätt. Inte minsta lilla brall eller annat. Bara mysigt hela vägen. <3
Kommentarer
Trackback
