2014 i korthet
Årets sista dag är här och då är det dags att sumera.
Rent spontant är detta ett av de sämsta "hästår" som har har haft. Men när jag tittar bland blider och filmer så inser jag ju att det finns många ljusglimtar som lätt glöms bort i allt elände. Ljusglimtarna har jag sammanfattat i en liten film.
Hisan
Det har inte varit ett helt lätt år för min store ädle springare. Året började lovande när vi äntligen var tillbaka efter operationen hösten 2013 men grusades snabbt utav först en stor sårskada och sedan frakturen i bakbenet.
Hisan kom tillbaka, hästen med de 9 liven skulle man kunna kalla honom, och förhoppningen är nu att vi skall kunna ha roligt tillsammans nästa år med mycket hoppning och uteritter i bland annat Vomb där vi trivs så bra. Vi drömmer nog båda om ett skadefritt 2015.
Målet är lågt ställt. Jag vill komma igång med träning igen och då är det först och främst hoppträningen för Tord jag tänker på. Vilken nivå det blir på får framtiden utvisa. Men det viktiga är att vi har roligt tillsammans oavsett hur höga hinder vi hoppar.
Lilla
I början av året trodde jag att vi skulle kunna komma tillbaka till tävlingsbanan och det började lovande med prova på distans i våras. Men sedan kom min skada i vägen. Kanske var det ändå bra att jag fick lämna bort henne i somras. Hennes problem med hasen blev mer uppmärksammande och det slutade med en operation i oktober.
Hon är ju inte klar med sin rehab men så här långt ser det väldigt lovande ut. Svullnaden i hasen är nästan helt borta och hon har en helt annan energi.
Det skall bli spännande att se hur det kommer att bli när hon får komma in till banan igen nu i vinter.
Vi blickar framåt mot 2015 med stora förhoppningar på att både kunna tävla i trav igen men också att kunna göra den där satsningen på distansritt som jag började fundera lite på redan förra våren.
Det är ju inte bara hästarna som har haft ett skadefyllt år 2014 utan även jag har varit rejält skadad. Jag är inte tillbaka helt än men målet för 2015 är att komma tillbaka. Jag vill kunna köra Lilla i lopp (egentligen vill jag rida monté igen också men det gäller att inte sikta för högt på en gång) och hoppa med Hisan. Sedan vill jag ju så klart komma i bra form själv igen.
Så nu gäller det att lägga allt det negativa bakom oss för vi har kommit ut på andra sidan. Nu skall vi bara förvalta det vi har och bygga upp oss igen alla tre. Vi blickar framåt, 2015 skall bli vårt år!
Dålig-rygg-dag
Idag var det ingen bra dag för ryggen.
Det blev alltså ingen ridning utan bara pyssel i stallet.
Jag får inse att jag har haft en stor skada och att jag inte alltid kan vara på topp. Det är bara att lära sig att leva med det. Antagligen finns där en massa andra saker som jag inte heller bör göra som gör ont i ryggen också som jag lär märka vart det lider.
Nu är det ett nytt år som stundar. Jag känner mig hoppfull.
I morgon skall jag avsluta kapitlet 2014 med en kort summering.
Sena kvällar
I söndags fick båda hästarna vila. Jag var i Köpenhamn en sväng och kom hem sent.
Så igår var det hög tid att motionera båda.
Lilla var först ut och gick ett pass i ridhuset med mer trav. Vi tog flera varv längs spåret i det stora ridhuset. Och så gjorde vi gigantiska åttor i hela ridhuset. Det är stora svängar när man rider så men det där med svängar i ridhus är lite knepigt för Lilla. Hon tappar balansen lite i hörnorna. Men vi jobbar på det och det blir bättre och bättre.
Hisan fick galoppera lite mer. Jag orkade och Hisan var så fin.
Till en början var han lite stel. Men det var kallt så det var inte så konstigt att han behövde en lite stund för att mjuka upp sig.
Jag brukar börja på längre tygel i alla gångarter och friare form när det är så. Det uppskattas av herr Häst och det slutar oftast med en mjuk herre i perfekt form, så också igår.
Jag avslutade med runda härliga stabila galopper i båda varven.
Båda hästarna gick ca 35 minuter. Det är ändå en hyfsad ambitionsnivå för att vara en vardagskväll efter jobb.
Nu verkar vi få plusgrader igen. Blir underlaget vettigt så skall Lilla joggas ute.
Vanlig lördag
Jag besökte Emporia i Malmö idag under mellandagsrean. Det var galet mycket folk. Dock fick jag utfört det jag hade planerat så jag är nöjd med min lilla utflykt.
Nu på kvällskvisten har jag först ridit Lilla och sedan tömkört Hisan.
Båda skötte sig bra. Lilla fick trava ännu lite mer. Vi körde hela varv i ridhuset nu. Hisan fick galoppera bra mycket mer på töm än vad jag har orkat när jag har ridit. Hoppas att han har fått utlopp för lite energi nu så att jag kan slappna av ännu mer när jag rider i morgon.
Hisan posade för övrigt jättesnyggt på den här bilden. Mest nöjd är jag med hur han har ställt sig med benen även om han självmant bjuder på en snygg halskrok dessutom. ;)
God fortsättning
Då var julen över och hästarnas korta vila på två dagar är slut.
Det har kommit snö och är frostgrader ute. Jag gillar inte kyla men den här gången är det lite positivt. Gödselstacken är inte längre ett träsk utan det går att gå på den och köra kärran utan att sjunka ned i den. Alltid något. Men. I stället fryser man ihjäl framför allt om händerna när man pysslar. Och det är bökigt att hantera det mesta med dubbla vantar till och med att packa höpåsar blir onödigt omständigt.
Nåväl, båda hästarna kan ridas i ridhus. Det är för tur det för det går inte att rida ut. Det är till och med svårt för dem att gå på vägarna från stallet till ridhusen för att det är så knöggligt och isigt. Båda blev broddade idag för övrigt. Det är snöfritt i hagarna men på vägarna är det inte halkfritt.
Lilla var fin att rida. Jag skall öka på hennes trav nu i veckan. Målet är att hon skall kunna trava som en ordinär ridhäst i ridhuset mot slutet av veckan. Nästa vecka skall det bli plus igen, om nu prognosen håller. Då skulle hon kunna jogga för vagn ute igen. Om det nu inte går så får jag jogga henne för sadel på täckta banan. Jag skulle dock föredra att köra henne om hon skall jogga. Ett annat alternativ är ju att köra in henne till Jägers. Men jag är lite osäker på om jag klarar att baxa upp vagnen på sälpet med nin rygg. Vi får se hur det går.
Hisan var till en början lite loj när jag red honom. Jag gjorde övningen som Linda lärde oss där han nästan trampar i skritten och sedan fick explodera i galopp över en bom. Nu hade vi ingen bom med det gick ju bra att galoppera ändå. Det där tycker Hisan är kul. Han blev faktiskt riktigt fin och med på noterna. Lite för med på noterna till och med. Jag tyckte att det blev för bra och avbröt passet. Jag är som jag sagt innan inte på topp med ridningen. I morgon skall jag ta honom på töm så att han kan få galoppera av sig utan en harig matte på ryggen.
Lillejulafton
Dan före dan.
Igår fick Hisan nya skor på fötterna. Det blev vanliga ridskor den här gången och lägre trakt. Han har för ögat perfekta vinkar med fina trakter men hans fötter ville inte se ut så. Han har visat efter skoning att han inte är bekväm. Så vi har helt enkelt fått gå tillbaka till hur han skoddes innan. Hans fötter vill se ut så och då är det så. Som en parantes kan jag säga att han har varit lite gallig i kotorna fram. Efter igår var de nästintill borta. Hisan har talat och då får det bli så.
Idag red jag först Lilla. Så klart började det regna så in i hoppsan när jag suttit upp. Vi tog skydd i glasridhuset där vi travade ett par långsidor. Vi var ute totalt ca 35 minuter. Långsidorna i glasridhuset är längre än raksträckorna på täckta banan så en viss ökning av belastningen blev det ju idag. Totalt blev det 4 långsidor i varje varv för hennes del.
Därefter var det Hisans tur. I och med att båda hästarna vilade igår så trodde jag att han skulle vara pigg men det var ingen fara.
Vi jobbade med övergångar och Hisan var fin. Jag vågade sätta lite mer tryck i honom men bara marginellt. Jag får jobba på det samtidigt som jag jobbar på min kaxighet i ridningen. Det går framåt så sakteliga.
Nu nu blir det två dagars julledigt för hästarna innan vi fortsätter med träningen igen.
God Jul!
Vintersolståndet
Efter idag vänder det. Idag är dagen som kortast och natten som längst. Det känns väldigt bra att vi är på väg mot ljusare tider igen.
Idag har jag travat små korta intervaller på Lilla på täckta banan. Det gick bra, hon skötte sig. Vi var ute ca 30 minuter vilket är kortare än skritten igår men så hade vi ju ökat belastningen ändå i och med att vi travade lite.
Hon var pigg men höll sig i skinnet. Det är bra. Nu skall vi successivt öka på traven innan jag tar vid med körningen igen... Hoppas att jag inte kommer att frysa ihjäl bara.
Hisan fick ett pass i ridhuset. Jag red ca 45 minuter inklusive skritt dit och hem. Det är det längst på länge. Nu är i och för sig ryggen slut efter dagens tilltag så det kanske blev för mycket ändå. Vi får väl se.
Hisan var väldigt fin i vart fall vilket är roligt. Jag måste dock rida honom mer framåt för att få mer energi. Men det får bli nästa pass. Just nu är jag rätt nöjd med att ha ridit så mycket som jag gjort.
En något suddig screen shot från dagens ridning. Jag bör nog zooma nästa gång...
Skitväder
När jag kom ut till stallet så regnade det något så in i. Jag var nästan säker på att jag skulle hoppa över ridningen för jag vill liksom inte duscha samtidigt.
Men lagom till när jag hade mockar klart så slutade det faktiskt. Så det blev en tur på 40 minuter för Lilla. Hon är så trött på det här skrittandes nu att hon hittar på grejer hela tiden. Idag var det hästarna dom gick i hagen som var döintressanta. Jag hoppade faktiskt av och ledde hem henne. Som jag sagt tidigare så är jag inte så kaxig för tillfället.
Hon skall få börja trava så smått för att liva upp det hela lite. Hoppas att det inte blir för roligt bara... Jag funderar på om det inte blir bäst att trav på täckta banan före vi travar ute. Jag skall sova på saken.
Men sedan är det det där med att jag inte är i någon toppform direkt. Skall jag rida båda hästarna så är det frågan om hur mycket jag orkar. Dels har ryggen en gräns för orken och dels är jag inte helt återhämtad från lunginflammationen. Så det där tåls att tänka på. Någon körning blir det inte i vart fall än. Det är galet kallt att köra så här års och får hon ett ryck så sitter jag hellre på än bakom.
Jag ag red även Hisan idag. Det blev en runda i ridhuset. Jag orkade med lite drygt 20 minuters arbete. Totalt var vi iväg i 40 inklusive skritta dit och hem. Det är på tok för lite för Hisan men så får det vara. Det hade börjat blåsa massor så han var lite på tårna men inte så farligt.
Han arbetade väldigt bra i vart fall. Vi red på en fyrkant och gjorde övergångar från både trav och galopp och några steg i bakdelsvänning i hörnorna.
Jag lyckades med ett par serpentiner också i galopp innan jag kroknade.
Jag orkar i vart fall lite mer för varje gång så det tar sig.
Skritt
Idag har Hisan och Lilla skrittats ut tillsammans. De skötte sig väl hyfsat båda två även om båda var rejält taggade.
Lilla halkade till på träbron också under ritten. Den var lite blöt men jag har aldrig upplevt den som hal tidigare. Missberäkning av mig igen... Men ingen skada skedd. Nu låter vi den vara tills det blir vår igen.
Vi klarade oss undan regn idag vilket var helt underbart. Men nu regnar det och blåser som sjutton igen...
Den här bilden är i från igår. Men den är helt underbar. Hur står hon? Katten är tydligen mycket spännande.
Bomber?
Nu händer där grejer i byn. Stort pådrag i natt med polis och utryckningsfordon.
Detta är utanför mitt stall. Hoppas att det var falskt alarm.
http://www.sydsvenskan.se/lund/polis-hamtade-misstankt-foremal-i-flyinge/
Dagens status
Lilla fick en dag utan skritt idag. För ni anar inte vad det regnar här. Det är rena syndafloden. Det är helt otroligt att det finns mer vatten som kan komma från himlen nu. Galet!
I stället lade jag all fokus på Hisan. Jag hittade inga konstigheter på honom idag heller och han var helt ren när jag red.
Ni läste rätt jag red i ridhuset. 15 minuter orkade jag i alla gångarter. Sedan var jag helt slut. Men det går framåt. Hisan gick också bra.
Efter er att jag hade kroknat fick min medhjälpare ta över och rida klart passet. Så smidigt att ha någon som kan ta över så där.
Efter passet blev det stretching för Mr Häst.
I morgon hoppas vi på mindre regn.
Änglavakt
Oj vilken dag.
Först och främst det här med att åka buss... En timmes resa till stallet i stället för 13 minuter som det tar med bil är inte värt det. Och då ligger busshållplatsen precis utanför stallet.
Jag började med att skritta Lilla 30 minuter. Hon var lika galet pigg som innan. Hur skall detta bli undrar jag med all denna energin?
Sedan var det dags att skritta ut Hisan. Det där med skritt har aldrig varit helt Hisans grej. Inte själv och inte hemma. Han vill liksom ha lite mer action. Och det blev det...
Till en början skötte han sig så bra som det bara går. Han skrittade avslappnat på halvlång tygel och vi hade det mysigt som bara den.
Vi tog oss till och med över ett "jättehögt" hinder (läs: bom på marken) tillsammans som Mr Häst så klart inte kunde skritta över utan verkligen hoppade. Lilla skrittade över denna innan.
Strax efteråt blev vi ifattridna av någon. Tyvärr blev Hisan ganska så hispig av detta och jag känner mig inte så kaxig som ryttare än så jag valde att sitta av.
Ryttaren red glatt vidare och kom sedan tillbaka och red förbi oss på nytt medan Hisan trissade värre och värre.
Problemet var kanske inte att bli förbiridna utan att just härifrån har man uppsikt över hela området. Det betyder att Hisan inte slappnade av utan hela tiden såg och hade stenkoll på att den andra hästen galopperade lägre bort.
Hur som försvann ryttaren och jag tänkte att det var dags att sitta upp igen och rida hemåt. Så jag lade tyglarna över halsen och skulle sitta upp från en av sockarna som finns där. Hisan hade andra planer och kastade sig iväg.
Jag tappade honom och han störtade skrikande efter den andra hästen.
Jag begav mig hemåt den snabbaste vägen. På håll ser jag bussen komma på vägen och svär högt för mig själv.
Jag ser också att bussen står still och svär ännu högre. Det är en bra bit att ta sig till fots även om man ser ända till stallet från där vi var.
När jag kommer fram hittar jag först inte Hisan och bussen är inte kvar.
Jag hittar honom efter en stund bakom hagen betandes gräs.
Jag tar in honom för en koll, allt är i sin ordning. Jag kan inte se något, han är hel och så också utrustningen.
Min första tanke är att rida runt rundan igen ändå för att så här får det inte bli. Men utanför stallet möter jag en kvinna som sett varför bussen stannade och det var för att Hisan sprungit rätt in i backspegeln. Han har alltså krockat med bussen. Helt galet! Jag lade så klart ner mina planer på att ta rundan på nytt.
Jag gjorde ytterligare en koll på honom för att se om jag missat något men jag kan inte hitta en endaste skråma på honom. Han måste ha haft änglavakt helt enkelt.
Nu återstår det att se om han är stel eller så i morgon.
Jag tappar helt enkelt mina hästar för ofta nu. Jag känner mig som en väldigt dålig ryttare/hästägare för detta. Tydligen gör jag en massa felbedömningar som jag inte brukar just nu. Kanske är det för att jag känner en viss osäkerhet?
Jag rider med väst nu, den plus vinterkläder gör mig väldigt stel och mindre följsam. Jag har den för att den är en bra säkerhetsutrustning. Men jag kan inte "koppla" bort den mentalt på samma vis som på sommaren och när jag till exempel rider terräng som den är till för. Nu sitter jag och skrittar och då känns det som om den är i vägen. Jag har tänkt att köpa annan smidigare säkerhetsutrustning men jag har inte haft möjlighet till detta än. Den är dyr och det har inte varit läge. Men jag skall nog inte vänta så länge till med det om jag vill fortsätta att rida. Att jag känner mig så här låst bidrar helt klart till att jag känner mig osäker och inte så tuff. Samtidigt vill jag ju inte vara oskyddad om jag skulle dratta av.
Jag har helt enkelt mycket att fundera på.
Ridhus
Det var mörkt när jag kom till stallet idag, och regnigt. Så alltså fick det bli ridhus även för Lilla. Vi skrittar ju 30 minuter och det går ju att göra både ute och inne.
Lilla var jätteduktig med pysdörrarna och jag kunde till och med öppna sittandes på henne när vi skulle ut.
Bilen är inte riktigt frisk så i morgon skall jag försöka ta mig till stallet med buss. Det kommer att bli ett äventyr. Wish me luck!
Igång
Idag har det varit så mulet att det varit mörkt inne. Jag behövde till och med pannlampa för att mocka Lillas box trots att det skulle likna dagsljus ute.
Jag har börjat skritta Lilla igen nu. 30 minuters skritt blev det idag. Efter jul skall vi sätta igång med jogging och i mitten av januari kan det vara dags för första jobbet.
Nog för att det är trist med mörker och rusk men jag hoppas att det kan få vara plusgrader fram tills dess. Det skulle vara så mycket lättare för mig att träna igång henne då. Men vi får väl se. Det går inte att bestämma över vädret.
På söndag är det årets mörkaste dag föresten. Sedan vänder det mot ljusare tider igen. Nedräkningen till detta har börjat.
Tjohooo
Idag har jag galopperat på Hisan I ridhuset. Kors i taket!!
En kort galopp i varje varv blev det. Efter det och lite travarbete så var jag helt slut och fick håll i sidan. Vilken fantastisk form jag är i... NOT!
Det känns ändå som om jag har tagit jättesteg framåt med ridningen nu. I veckan som kommer skall jag verkligen ligga i med ridningen och så skall Lilla skrittas igång. Hoppas nu bara att jag håller för detta så att inte ryggen pallar eller förkylningen kommer tillbaka. För det skall bli så kul att komma igång igen.
Första uteritten på över ett halvt år
Som rubriken lyder. Jag har inte ridit ut, eller ridit något längre själv på Hisan sedan i maj.
Först på grund av hans fraktur med sedan på grund av min och min något släpande rehab.
Nu blev det i vart fall av. Vi var ute 40 minuter och red förbi Granelundshallen. Jag travade två korta sträckor och resten blev i skritt.
Hisan tyckte stundtals att jag var rätt trist som ville skritta. Men jag känner mig inte riktigt redo för mer än. Skynda långsamt är mitt motto just nu.
Jag har ju ridit längre rundor på Lilla men Hisan är liksom så mycket mer häst på alla vis.
Han är större, rör sig mer och kräver fullt fokus hela tiden.
Jag blev helt galet trött av att bara sitta och mina ben liksom skakade på slutet. Helt frisk är jag ju inte heller än så det spelade säkert också in i att jag blev så utmattad. Nu gäller det att träna upp mig då att jag kan rida mer ordentligt snart.
Den obligatoriska öronbilden
Long time - uppdatering av status häst
Nu var det länge sedan jag skrev. Men i ärlighetens namn har jag inte varit i stallet något mycket sedan sista inlägget förutom igår.
Eftersom jag var tvungen att prioritera att bli frisk så fick det bli så. Så klart lät jag inte bara hästarna vara utan jag har haft väldigt bra hjälp i stallet som har tagit hand om dem åt mig.
Jag är friskare men inte helt frisk än. Jag är fortfarande hes och hostar en massa. Men jämförelsevis är det stor skillnad. Nu orkar jag ju gå upp ur sängen.
Lilla har gått i hagen hela veckan och Hisan har blivit riden.
Igår var det dags för Lilla att åka på återbesök efter operationen. Vi fick ju skjuta på det en vecka men nu kom vi iväg.
Givetvis prickade vi ju in den dag som stormen Alexander skulle dra in men vår tid var vid 13 så det gick bra. Det som var värst var regnet när vi skulle hem. Både jag och Lilla böjde våra huvuden för regnet på den korta vägen från dagsuppstallningen till transporten.
Besöket var positivt. Vi longerade henne och det såg bra ut, hon böjdes och den reaktion vi fick var att hon var stel i kotan där hon har såret. Men det är inte så konstigt för hon är tjock där. Det kommer ju att försvinna och just nu så skall hon bara skrittas vilket är det bästa för att få en sådan svullnad att lägga sig.
Vi röntgade eftersom jag ville vara säker på att plåtarna såg bra ut nu. Det är viktigt för mig att veta att det är bra nu. Skall hon tränas så vill jag veta att förutsättningarna är bra när vi börjar. Sedan kan ju vad dom helst hända så klart men just nu vet vi att inget stör i den leden.
Slutligen fick Lilla en sedvanlig post operativ behandling i leden.
Så nu blir det ett par dagars vila och sedan skrittar vi igång igen.
Jag har julledigt nu också och skall ta tag i att rida Hisan själv nu när jag har tiden också. Jag tror jag skall börja med det redan idag.
Fel håll
Det går inte framåt alls för min del.
Lilla skulle ha varit på postop besök hos veterinären i onsdags. Men under natten till onsdagen blev jag jättedålig och i stället för veterinärbesök styrde jag om till läkarbesök.
Jag kom hem med diagnosen lunginflammation. Jag har noll ork för allt och blir till och med anfodd av att gå upp en våning i lägenheten.
Lillas as besök är obokat och ingen skada skedd förutom att vi ligger efter med rehabprogrammet. Men i ärlighetens namn tror jag inte att det kan påverka henne menligt direkt. Det är mest irriterande för mig, jag avskyr att inte kunna hålla de planer jag har gjort upp.
I övrigt hade jag ju tänkt att sätta igång med ridningen nu också men det kan jag ju också glömma.
Jag har junförss ett utmärkt tillfälle att öva mig på att ta det lugnt nu i alla fall.
Hoppas att nästa uppdatering blir mer positiv.
