Hisan betyder häst

Ni anar inte hur skönt det är att ha fått bli av med gipset. 

 

Handen är inte helt läkt än utan det är ca 3 veckor kvar innan det är helt läkt. Men nu skall jag bara ha lättare badage på mig. Vilket lyft kan jag säga. 

 

Det är lite tidigt att rida än även om jag är rejält sugen. Vi får se när jag vågar mig upp i sadeln igen. 

 

Hisan har vilat både idag och igår.

Hisan har hoppat idag igen. 

 

 

Han fick avsluta med två skutt över 60cm. Typiskt nog dog mobilen precis innan så det blev bara film på samma höjd som sist men på böjt spår. Och som han laddade. Det värmer verkligen att se att han tycker att det är då roligt att hoppa lite igen. 

 

Med mig är det lite sämre. Jag har lite ont i handen och jag har definitivt överansträngt min högra arm... Mindre bra. Hoppas att den hämtar sig med lite sömn.

http://youtu.be/

Brrrr... Minusgrader brrr....

 

Hisan reds ut i morse. Jag hade bara de vanliga sysslorna i stallet att tänka på. Skönt när det nu var så kallt.

 

Lilla fick sitt bett som jag har pratat om idag. Det som är tredelat men som ej går att böja. Det kommer att dröja tills hon provar det men ändå. 

 

Jag har pysslat massor med Lilla idag. Rett ut både hennes man och svans. Tänk vilken man hon har fått på den här tiden. Den har verkligen växt som ogräs, och lång är den också. 

 

Nu i och med att hon kom hem en vecka tidigare än planerat så måste jag försöka boka om hovslagartiden. Han skall komma först nästa måndag men jag hade behövt hans hjälp redan nu i veckan. Hoppas att det skall kunna vara möjligt. 

 

Hisan har trimmats av min vän idag. Hon red honom på Melonbanan. Vädret var underbart, hög luft och soligt, så det var trevligt att vara ute.

 

Hästarna tenderar ju att bli lite väl pigga när det är sådant här väder och lite kallare. Hisan är inget undantag. Bushäst!

 

Med hennes hjälp lyckades jag få i två extra söm per hov bak på Hisan. Skorna är slitna och sömskallarna är små. De måste sitta tills hovslagaren kommer. Att lägga på en tappsko med min hand går inte.

 

För övrigt är det endast 4 (fyra) dagar kvar nu till gipset skall av!! Nedräkningen har börjat!

<3

 

Så här glad blir Hisan när han får hoppa lite. 

 

För Hisan ja. Han trimmades i ridhuset igår. 

 

Min feber har släppt men förkylningen är kvar. Det är ingen höjdare men det får gå. Idag har jag varit eb kort sväng i stallet. Jag har fixat det vanliga och förberett lite inför att Lilla skall komma hem i helgen. 

 

Det skall bli jättetrevligt men det är inte helt enkelt heller. Min hand gör att jag fortfarande inte kan tömma skottkärran efter mockning. Det skall därför bli en stor utmaning i veckan som kommer. Gipset åker av först om en vecka. 

 

Behöver jag nämna att jag har ridabstinens?

Hela förra vintern lyckades jag undvika förkylningar men tydligen lyckades jag inte i år...

 

På sätt och vis är det ju bra att jag inte rider själv just nu eftersom jag inte är helt på g. För att vara ärlig så är jag helt golvad. 

 

Igår reds Hisan ut och idag har han trimmats i ridhuset. I morgon tar min ordinarie medryttare hand om honom så jag har all förutsättning att bli frisk...

Ledsen för kass uppdatering. 

 

Jag har åkt på en rejäl förkylning med feber. Har inte riktigt haft ork för bloggen...

 

Uppdatering kommer så fort orken återvänt. 

Härligt med sol idag. Det var en välbehövlig paus från allt regn. 

 

Jag har passat på att rykta båda mina hästar idag. Hög nivå eller hur?

 

Lilla har från en vecka till en annan satt värsta björnpälsen. Jag vet inte riktigt hur hon lyckats med det men hon är rejält lurvig nu. Kanske behöver hon klippas när hon kommer hem. Vi får se.

 

Hisan hade sin vana trogen kletat in sig i lera efter bästa förmåga. Riktigt var han hittar kladdet att smeta in sig med begriper jag inte men det är så han är den gode Mr Häst. 

 

I morgon skall Hisan ridas ut av Hippologen dagtid. Det kommer bli finemang. 

Jag brukar ju ofta beskylla Hisan för att ha energi som sprutar ur öronen. Och faktiskt stämmer den analysen allt som oftast. 

Nu är det även jag som passar in på den beskrivningen. Jag brukar alltid ha massor för mig med hästarna och deras träning vilket även involverar viss träning av mig när jag rider. 

Nu blir det bara lite långsamt pyssel i stallet och efter en vecka av sådant är rastlösheten helt enorm. 

 

Hisan som skulle vila fick därför följa med ut på prommenad. 

 

Jag har tyvärr varit helt oinspirerad till att skriva något de två senaste dagarna. Kanske beror det på att det tar en sådan tid att knacka text med pekfingervalsen...

 

Hisan har inte vilat, det skall han göra idag. Jag skall rykta honom och massera honom lite lätt när jag åker till stallet. Han har jobbat hårt i veckan så det kan han vara värd.

 

I torsdags red min ena vän honom i glasridhuset. Han blir lätt lite brallig där nu. Jag kan inte riktigt begripa varför. Han gör inte samma i det andra ridhuset. 

Är det ytan? Luften?

Han fick trava lite över ett par bommar i vart fall. Det var inte så rysligt upphetsande om ni frågar Hisan. 

 

Igår blev det galopp över bommar med hippologen. Så länge bommarna låg på backen var inte det heller så upphetsande. Men när vi la upp dem på sockerbitar (max 30cm) så lyste det i blicken på honom och öronen spetsades till den grad att jag nästan trodde de skulle falla av. 

Han har nog saknat hoppningen lite den goda Hisan. 

 

Vi skyndar långsamt så serier på den här "höjden" kommer vi att köra minst november ut och en bit in i december.

 

Jag har fått nytt gips. Det är lite lättare att leva den här varianten i vart fall.

Två veckor till nu sedan blir det rehab. Enligt doktorn kommer det ta totalt 8 veckor tills jag är helt återställd och troligt är att jag får vänta så länge tills jag får rida igen. Sjukt störigt. :(

Det blev lite häst idag men mycket stillsamt för mig. 

 

Jag var i Flyinge och såg finalen i Volkswagen GP. Många ur svenska eliten var på plats. Bland annat RGB, von Eckerman, Angelica Augustsson och många fler. 

 

Det är alltid coolt att se när de hoppar de där höga hindren live men idag var det extra coolt för Angelica hade med sin världscup häst Mic Mac du Tillard. 

Det fuxfärgade stoet som bara vill samarbeta när Angelica sitter i sadeln. Och som hon hoppar. Det ser helt halsbrytande ut och många gånger tror man som åskådare att hon skall riva grovt men i stället tar hon sig över hindren vigt som en katt, och fort går det också.

 

Sedan är det något visst med klasshästar oavsett gren. De vet vad de gör och det ser ut som om de begriper att de har vunnit. 

Mic Mac stod lugnast på prisutdelningen med segertäcket på trots att ryttarna sprutade champagne och speakern trissade publiken till öronbedövande hejarop.

Jag blir dessutom alldeles rörd av sådana här ceremonier.

 

Häftigt är det. 

 

Jag passade ju givetvis på att pussa Hisan på mulen också. 

För mig då. Det är bra om jag vilar handen lite.

 

Jag har inte så mycket att tillföra på hästfronten idag. Jag har stallfritt och har i och för sig tagit mig in till Jägersro en snabbis för att få Hisans sadelgjord lagad. 

Snälla Bea på sadelmakeriet tog sig an den på en gång och sydde fast spännet som hade lossnat igen. 

Nu skall jag nog kunna lyckas med att sadla Hisan med en hand. Alltid bra att kunna för då kan jag leda honom klar till ridhuset om det behövs under de här veckorna. 

 

Det är nämligen styvare resår på magplattegjorden än den vanliga långa gjorden, båda är annars 130cm. (Han har rätt stort bålomfång den gode Hisan.) Normalt sätt är det ju inget bekymmer men med en hand är det komplicerat.

 

Det är rätt mycket saker som är komplicerat kan jag meddela. Ta ut en skål med soppa ur micron på lunchen på jobbet till exempel... Skriva snabbt och effektivt på datorn, bläddra i papper... För att nämna något som man inte tänker på till vardags.

Nu vill jag inte klaga för mycket, det är ju trots allt bra att det är vänster hand och jag är högerhänt. 

 

Däremot kan jag säga att det kliar rejält i ridnerven redan. 

 

Hisan är annars rikskändis numera. Han är med på bild på Hippsons hippologblogg. ;P

Idag har jag haft ridhjälp av en hippologstudent. 

 

Det är väldigt bra att jag kan få så mycket bra hjälp nu när jag inte kan rida själv. Så detta skall nog bli bra. Framför allt är det bra att han inte blir avställd utan jag kan ta vid igen när gipset kommer av. Hisan har ju vilat tillräckligt och nu är det ju uppträning. som gäller. 

 

Intressant är det dessutom att se flera olika rida min häst.

Även om vi alla rider med samma hjälper så är vi ju olika och det är det som gör det så intressant. Genom att titta på lär jag mig också mer. Jag känner ju min häst väl och då är det ju faktiskt extra intressant. Jag gillar att stå bredvid och titta ibland just därför. (Men bäst är ju att rida själv förstås).

 

I morgon skall min medryttare ha hand om honom. Hon känner ju honom bäst av de som rider honom just nu så det är ett extra plus. Det är lättare att veta om han skulle visa något om man känner honom. I och med att vi fortfarande är i uppträning är det ju viktigt att inte glömma bort det. 

 

Nu skall jag göra upp ett schema så att det kommer att fungera under de kommande veckorna. 

Jag är rastlös redan. Hur skall då detta gå...

 

Jag har varit i stallet och mockat. Jag kan då konstatera att det går att mocka en box. Det fungerar att packa hö med en hand om jag hänger upp påsen.

Borsta häst fungerar fint men jag kan inte sadla och inte lägga på täcke. 

 

En vän har ridit idag. 

Det är alltid kul att se sin häst från sidan och Hisan jobbade verkligen bra. Han såg kanon ut. 

Men ska jag vara ärlig nu så hade jag velat rida själv...

 

Idag är det i vart fall världscupen på TV. Alltid något att fördriva tiden med. 

Gårdagen blev ju inte riktigt som jag tänkt den.

 

Jag hade utsläpp i stallet på morgonen. Fixade klart hälften i stallet som jag brukar göra när jag är där tidigt. 

Sätta mat och lägga upp hö brukar jag ta när jag åker ut för att rida lite senare på dagen.

 

Efter frukost åkte jag ner till Lilla en sväng. Men innan jag skulle ta in henne skulle jag hjälpa min vän med ett av hennes föl som hade ett sår som behövde pysslas om. De små som inte är så vana vid att bli spolade med slang är det ju bra om man är två med. 

Den lilla fölungen var snäll och fann sig i behandlingen men vid ett tillfälle tog den ett steg bakåt så att grimskaftet sträcktes. Jag hade då oturligt nog lyckats trassla in fingrarna i repet så ringfinger och lillfinger drogs åt ett håll och pek- och långfinger åt ett annat. 

Det knakade lite lustigt i handen och sedan kom smärtan. Jag fick sätta mig ner för att inte svimma. 

 

Något jättepyssle med Lilla blev det inte även om jag tog in henne och kollade henne lite snabbt. 

Någon ridning av Hisan blev det inte heller även om han hade behövt ridas. 

 

Det bidde 4 timmar på akuten och en gipsad hand. 

 

Ingen ridning för mig på tre veckor.

 

Jag har fått film skickad till mig från Hisans enda framträdande på galoppbanan. Kort karriär kan man säga.

Han startade i ett kvallopp som blev godkänt. Sedan var han anmäld till ett lopp till som han ströks från. 

Sedan dess har han varit ridhäst. Startboxarna skall enligt uppgift varit det största problemet.

 

Kul ändå att se honom löpa. Han var stor redan då vid tre års ålder. Mycket större än de andra hästarna som han springer mot. 

Kvalloppet gick ändå bra för honom. Han var tvåa i mål, mot äldre hästar, men valpig och med älgkliv, jockeyn fick driva honom en del. Han ser rätt sävlig ut på filmen. 

 

 

 

Igår startade jag även en diet på mig själv. Jag skall testa den där 5:2 som det talas så gott om överallt. Lite karaktär får jag ha. 

Så efter en dag med endast 500 kalorier var det dax för ridning. 

Jag hade bestämt att rida i ridhuset med en vän. Det är alltid roligt med sällskap. 

Hisan var i bättre mood än dagen innan men det stoppade honom inte från att återuppta sin gamla lek. "Alla hästar vi möter är FARLIGA!" Så vid möte kan följande hända: Hisan tvärnitar, Hisan kastar sig åt sidan (ibland kommer han själv på att det är en dålig idé att kasta sig in i väggen... Smart hest) eller så kommer hans favorit twist. Att fara iväg i ett stort bocksprång med tillhörande pip. 

Roligt, roligt... Not!

Jag försökte trimma honom lite mer igår för att bli av med lite extra energi men tydligen har han liksom två typer av energi just nu. Det finns nästan hur mycket bus-energi som helst i honom nu men den där energin som behövs för att jobba, den är det lite sämre med. Hmmm... 

Jag får nog ta och klura lite på den tror jag. 

Det är stängsel överallt på Flyinge. Det skall nämligen avgöras två GP i hoppning med start på fredag. Så närmast vägen till ridhuset är avstängd. Inte för att det spelar någon roll men ändå.

 

Red i skolridhuset. Hisan vilade ju som bekant i måndags och reds bara lite lätt ute igår så idag fuck det bli lite mer allvarlig ridning. 

Veterinären tyckte att han skull galoppera mera och babyhoppa. Jag håller med. Och det skall fasas in. Men just nu verkar det komplicerat att få till någon bomträning. Och med tävlingarna i antågande så kommer det dessutom att bli svårt att rida i ridhus.

 

Positivt var det i vart fall att Hisan inte var bråkig och besvärlig utan trevlig att rida trots allt.

Jag saknar henne massvis. 

Ganska troligt är att hon inte riktigt tycker likadant... Hon är ju häst. 

Det jobbigaste blir nog att skilja henne från sin bästa vän. De gillar varandra jättemycket. Men de får träna ihop längre fram. Säg det till en häst så att det blir begripligt...

Lockande under mörka kvällar. 

 

Idag är jag dessutom ledig från stallet. Lite tid för att försöka fokusera på lite ohästiga aktiviteter så där för Lite omväxling.

 

Jag borde tillexempel ta tag i att fixa till min dator...

Det bidde inga pinnar på marken idag. Det bidde inget alls. 

 

Det et började regna lagom tills jag kom till jobbet i morse och det regnade PRECIS hela dagen. Konstant! Det regnar fortfarande. 

 

Hisan var torr och varm under tecket men han gillar ju inte regn. Och jag gillar inte när han är sur. Kontentan är att det är bättre att strunta i att rida om det inte verkligen behövs. En sur Hisan ger nämligen pr automatik en sur Ullis och det är ju inget vidare. 

Nu blev det puss på mulen i stället och så kunde jag åka hem och sitta i TV-soffan, dricka te och tända ljus i stället. Inte helt fel när det är höstrusk ute.

Jag var bra sugen på att plocka fram lite bommar i ridhuset idag och rida cavaletti. Men eftersom detta är enda gången innan nästa helg som jag hinner rida i dagsljus så fick det bli uteritt. 

Jag red samma runda som förra helgen så stallägaren var med då Hisan bara brallade rundor. Den här gången var han däremot mer markbunden. Det vill säga, han höll sig i skinnet även om han bitvis spände sig något enormt. 

 

Jag travade lite mer än sist också och lät honom galoppera lite längre. Men mest skrittade vi. Det är dax att öka det lite nu så att vi kan komma ur det här negativa med att energin sprutar ur öronen. Framför allt om jag skall våga hoppa honom snart...

 

I morgon får det bli pinnar på marken i ridhuset tror jag. :)

 

En annan lite kul sak. Jag har sjuk träningsverk efter gårdagens dressyrförsök... Det styrker min teori om att det finns hoppmuskler och dressyrmusker...

Lilla och hennes bästis hade i veckan bestämt sig för att det var en bra idé att dela hage med alla andra. Så på eget bevåg gick de in där.

Förslagna de där två. 

 

Riktigt höstrusk rullade in över Skåne igår. Det ruskar än och det skall vara ruskigt i morgon. 

 

Musten gick i vart fall ur mig tidigt igår. Jag somnade i soffan redan innan kl 20. Någon ridning pallade jag inte heller med igår. 

 

Idag skall jag däremot bege mig till ridhuset en sväng och ner till Lilla skall jag också. Nya tag och för hoppningsvis lite mer energi.