Hisan betyder häst

Det blev sent igår. Därför fick inlägget vänta till idag.

Det var dax att ta sig an den svarta hingsten igår igen. Han är nu precis friskförklarad och nog är han frisk alltid. Man hinner knappt ut med honom ur stallet innan han blir så glad i hatten att han knappt själv har koll på vilket håll han är på väg åt. Nu låter det som om han är rikigt jävlig men så är absolut inte fallet. Det hela sker med stor finess. Den nobla herren som tituleras Sir hoppar lite försynt med bakbenen, skakar lite på sig och velar lite på om han skall gå framåt och taktar lite. I jämförelse med Hisans konvalecens är detta en dröm. På sträcka mellan stallet och lilla banan lugnar han dessutom ner sig och skrittar sedan iväg.

Friskheten består dock och vissa taktinslag förekommer. Vi jobbade mest med att skritta på i lång och låg form med långa lugna kliv. Jag flyttade också lite bogar och bakdelen.

Jag var sedan ute hos Lena. Tyvärr har vi ju ställt fram klockan så det är stört omöjligt att hinna göra något vettigt alls på kvällarna. Det blir ju bäckmörkt direkt. Madam fick komma in för rykt och övrigt pyssel får flyttas fram till helgen.

Hisan fick däremot inte vila utan det blev ridning i padocken för hans del. Jag försökte komma till rätta med bromsen som saknades på hoppträningen. Jag började därför med att öka och minska både i skritt och trav. Han svarade fint. Det är mest i galoppen som regleringen uteblir. Jag red även öppna, sluta och öka minska volterna.
Det tar emot i högerbogen på honom men det bästa är att jag nu kan rida honom igenom det utan de vilda protesterna. Visst tar det emot men utan explotion om man säger så. Vi gjorde även finfina ökningar på diagonalen. Nästa dressyrpass skall jag ta itu med avsaktningarna där han fortfarande inte rikigt är med mig.

Hisan stretchades efteråt. Det borde jag också ha gjort för jag har träningsverk som heter duga idag.

Hoppträning stod på schemat och jag var fast besluten att testa att rida mer efter Meridiths principer.
Jag började med att rida fram och ta tillbaka i trav. Hisan svarade fint både fram och tillbaka. När vi kom till galoppen svarade han fint framåt, men inte tillbaka... eller i vart fall inte så extremt som jag ville.

När vi sedan började med hoppningen var det bara gas som gällde. Nu har jag i och för sig ridit ganska sporadiskt själv den sista tiden och det märks att det är grundarbetet som falerar. Som vanligt då med andra ord. Men det är ju där man skall öva. I morgon blir på nytt gas och broms som gäller för Hisan i padocken fast utan bommar.

När vi sedan fortsatte hoppningen gick det bra till en början. Hisan bjöd och hoppade fin. Det var först när vi kom till att vi slutligen skulle hoppa en bana som jag fick bekymmer. Alla enkelhinder fungerade super men när vi kom till kombinationen ville Hisan inte riktigt. Detta går helt klart att förklara med dålig ridning. Det är ju det som felar i 99% av fallen men jag tror nog att det är bra att massören skall komma i nästa veckan för jag tror att han hittar något i höger bog. Men dålig ridning av piloten var det ändå.

Back to basic är det som gäller. Tur att jag inte har anmält oss till någon tävling för vi är långt ifrån i form för det än.

Det blev ingen ridning idag. I stället fick Hisan ny frisyr och vila. Ibland måste det få vara så också.

Ganska intetsägande inlägg men i morgon skall jag använda mig av min nyinhämtade inspirtion när det är dax för hopplektion igen.

Hisan har haft ledigt från sin matte idag. I stället har jag varit och hämtat inspiration på en clinic med Meredith Michaels Beerbaum. Jag skulle verkligen vilja kunna rida hoppning som hon. Hon sticker liksom ut i världscupen eftersom hennes hästar alltid hoppar så luftigt och fint och det märks verkligen att hästarna taxerar själva och hon guidar. Dessutom är de alltid väl framme för skänkeln. Tänk om jag skulle kunna rida Hisan så... vi hade varit oslagbara... he he

Jag skall försöka sammanfatta hennes metod.

Going foward, coming back. Turning left, turing right
Clinicen var uppdelad i två delar, först med mindre rutinerade hästar och sedan med mer rutinerade diton.
Gemensamt för båda var att hon började med att låta dem värma upp i trav där ledorden var: "Forget about the position of the head." och "Nice soft hands."
När hästarna var avslappnade blev det ombedda att göra transistion, övergångar.
Därefter fick de göra samma arbete i galopp.

Skall jag vara ärlig var det nog bara en tjej i första gruppen som luckades med att inte greja med händerna och få sin häst fram för hjälperna i detta skedet. De andra längde mest bara på tyglarna.

Detta är inte allt för långt i från Kyras ABC som Lindah försökte banka in i huvudet på mig i somras.

Use the fence to slow the horse down
Merediths ridning består i att hon rättar hästen framåt mot hindren i stället för att hålla i och därigenom backa mot hindren.
Hon säger: "The pace is your friend" och om du har ett bra grundtempo har du mer att variera ur. Går det för långsamt kan du endast rätta framåt och då blir anridningen forcerad och sprången blir lätt flacka. Dessutom kan hästen lätt bli stressad.
I stället skall man låta hindret bromsa hästen. Det fungerar inte alltid på låga hinder men när de börjar komma upp i storlek backar hästen gärna av lite själv. Det är detta som hon utnyttjar, och det är ju sjukt framgångsrikt.
Hon lägger hästen i ett possitivt framåt tempo och hästen backar av och taxerar. Ingen stress och resulatet blir ett mjukt runt språng. "To create a shape of the horse."

Hon sa vidare att om man behövde öka hästen mot hindret hade man för dålig galopp från början.

Hon var heller inte motståndare till skarpare bett om de gjorde så att ryttaren vågade släppa hästens mun mer. Men sanningen var inte så enkel att detta hände med alla skarpa bett. Vi såg ett exempel på detta när en av ryttarna red sin häst med skarpt bett i en allt för "over flexed" form.
Likaså var hon emot att man under betslade hästen då det ofta ledde till att ryttaren andvände för mycket hand för att få kontroll. "Nice and soft hand" var hennes ledord.

Så fort ryttarna annamade vad hon sa såg man stor skillnad. Hon avslutade också med att säga att avstånden inte var viktiga. Är hästen väl framme för skänkeln kommer resten lättare och det blir då mindre rattande/bromsande.

Jag måste säga att jag blev mycket inspirerad och jag skall verkligen försöka ta med mig allt detta till nästa hoppträning.

Idag vaknade vi till riktigt ruskigt väder här nere i Skåne. På något sätt hoppas man ju att det skall bli vettigt väder när man ändå har möjlighet att vara i stallet och hitta på saker i dagsljus men så bra är det inte.

Vi hade bestämt i stallet att vi skulle rida ut tillsammans och det gick ju inte att ändra på. I och med att det nya stallet har ganska fattigt på ridvägar runt om kring bestämde vi att vi skulle åka ner till Flyinge och rida där. De brukar tydligen göra det ganska ofta.
Så vi åkte. Stallägeren, hennes dotter och så jag.
Hisan var på superhumör och vi hade faktiskt tur med vädret då det var uppehåll just där och då. Ritten bjöd på mycket galopp och ett skutt över en liten bäck.
Vi släppte på hästarna lite på en lång raksträcka och dottern med c-ponny hängde med bra i Hisans takt. Det är ju sällan halvbloden mäktar med annat än Hisans trav.

Roligt hade vi i alla fall. Nästa gång kanske jag kan tänka mig att våga hoppa några av terränghindren också.

Det bar sedan av till Lena. Det blev tömkörning av i travselen och madam var mycket pigg. Det var nästa som att hon glömde bort att jag inte satt i vagn bakom utan gick för egen maskin. Vi gick några varv och gjorde lite volter. Idag var det ingen stress för hennes del men vi hade ju inte heller vagen med.

Efteråt stod vi länge och myste i stallet.

NU... nu börjar det roliga igen känns det som.
Trots mörkret begav jag mig ut med reflexer och pannlampa på en avslappnad och cool Hisan. Vi utforskade till och med skogen vid "varning för vildsvins skylten" lite. Jag beslutade i och för sig att vi skulle vända efter ett tag för jag såg ingenting trots pannlampa och detta är helt okänd terräng för mig.

Vi tog en liten galopp på grässtigen som jag känner till på vägen hem och avslutade på banan. Känslan är super just nu. Inga protester från Hisan utan han tar i och jobbar utan knussen. Galoppen kändes riktigt bra, rund och fin och med eget driv.
Vi flyttade lite bogar och gjorde skolor. Inte heller här blev det något knot. Visst tyckte han det blev jobbigt men han accepterade och tog mina hjälper som sig bör.

Härligt! Nu är min häst tillbaka. Det känns att han är glad och då blir jag också glad. Jag har inte kunnat rida nu innan flytten utan att vi har blivit arga på varandra. Nu har det släppt och det är underbart.
Det skall vara roligt att ha häst. ;)

Det var lite lamt med hästaktiviteter under torsdagen.
Efter jobbet åkte jag och Kusin till Bengts foder och inhandlade hästmat. Det är bara att inse att dagen innan löning är den minst smidiga dagen att åka och handla... jag stog ett bra tag och krånglade med olika kort i kassan... men hem kom vi med det vi skulle ha.

Det blev endast lite rykt och mys i stallet för Lenas del. Det är ju så mörkt på kvällarna. Vi skulle ha varit ute och tömkört i travselen från uppbindningsplatsen men det kändes som ett bra beslut att skjuta det till en dag när det kan utföras i dagsljus, det vill säga till helgen. I övrigt mår madammen utmärkt. Hon ser ut som en liten prinsessa och magen börjar få en annan rundning än vad som är brukligt för gräsmagar. För övrigt märks det även på gjordarna när jag selar eller sadlar henne att omkretsen har vidgats.

Det var ju inte direkt igår som jag och Hisan var iväg och hopptränade. Nu var det i vart fall dax.

Vi började med att släpa fram hinder och en bana byggdes i det stora glasridhuset. Hisan var frtsatt harmonisk och det är underbart. Då kanske jag kan slappna av igen och börja tycka att det är roligt att rida min fina häst. Maten hans måste nog ökas nu... jag vet att jag skrev det tidigare men det är nog dax att göra det nu. När inte energin sprutar ur öronen på honom blir det lätt lite lojt.

Själva hoppningen gick bra. Vi höll oss på en låg nivå och det var skönt i och med att jag kände mig rejält ringrostig och var lite småförsiktig i och med att han har exploderat så mycket på sistonne.

Det är helt rätt beslut jag har tagit att vänta med tävligar tills vi har tränat mer för jag måste verkligen komma tillbaka i gängorna igen.

Vi hoppade relaterade avstånd och faktiskt var jag nog den i gruppen som hade minst problem med att rida på rätt antal språng.... annat var det tidigare. Fredrik som höll i träningen idag tyckte att det såg mer genomarbetat ut när vi hoppade och det lät ju possitivt.
Sista linjen som var en oxer och fyra språng ut till ett räcke på 1.20 var han superfin och hoppade med precis lagom mycket tryck och framme för skänkeln. Jag skall ta med mig den känslan till nästa träning. Innan dess skall jag få mer inspiration av Meredith Michaels Beerbaum som håller Clinic på Flyinge på måndag. Jag gillar verkligen hur hon har sina hästar framme för skänkeln när hon hoppar så det skall bli spännande att lyssna på henne.

I övrigt måste jag säga att Hisan verkligen har landat på det nya stället. Han verkligen strålar och dessutom kommer han mycket bra överens med sina nya kompisar. Stallägaren tycker dessutom att han är supermysig så bättre verkar det inte kunna bli. ;) Härligt för då slappnar även jag av mera.

Så nu är allt där det skall. Jag har verkligen gjort rokad på mina saker.
Vagen som stod hos Jan står nu hos Annette. En del av "möblerna" jag hade i stallet står nu här hemma. Mitt hinder som stod i en padock i Hardeberga står nu i det nya stallet... det betyder alltså att jag har åkt runt en del idag.

Först blev det fodring och täckeslagning hos Annette. Lena stod som ett ljus och blev borstad och sedan som utfyllnad till täcket medan jag lagade hålet.

Sedan blev det ihopsläpp i det nya stallet. Det har varit så tort att sommarhagarna forfarande kan användas så det fanns mycket plats för Hisan att rasa av sig på och till att busa med de nya kompisarna.
När de var klara med busandet lev det ridning. Jag och Hisan tog oss en titt på omgivningarna. Det blev mestadels i skritt men även lite trav och galopp. Han var mycket lugn idag och det kändes mycket bra.
Jag avslutade i padocken. Jag försökte rida övergångar och tempoväxlingar. Jag fick dock inte riktigt så mycket tryck i honom som jag skulle vilja. Om harmonin nu kvarstår är det nog dax att öka maten för att få mer ork. Han går ju på en bantad foderstat mot vad han skall ha så det finns lite marginal om man säger så.
I vart fall är det härligt att han är mer rid/påverkningsbar igen.

I vinterhagen
I sommarhagen
I boxen. Hisan är för upptagen med sitt hö för att vilja posera framför kameran

Igår gick stora flyttlasset för Hisan. Kvar blev endast tre saker som jag inte kunde få ner från loftet själv. De skall flyttas idag när jag kan få bärhjälp.
Riktigt var alla saker kommer ifrån begriper jag inte... så mycket tycker jag inte att jag har... ;)
Allt inklusive Hisan fick plats i ett lass i varje fall.

Hisan klev nyfiktet ut ur släpet och verkade finna sig till ro i det nya stallet. Det blir ihop släpp med de nya hästarna idag. Det är ett rofyllt ställe som han har kommit till så jag tror att det kan bli rikigt bra.

Innan flytten var jag hos Lena. Jag hade hämtat min vagn från Jans som hade planerat att skritta henne i vagn eftersom det gick så bra sist.
Jag ville använda min sele och inpassningen då madammen har fått en rejäl mage drog ut på tiden. Detta gjorde att fröken hetsade upp sig och vi avbröt försöket att lägga på vagnen då det blev för stressigt. Jag får nog backa några steg här och återgå till tömkörning. Jag kommer dock göra det från utselningsplatsen och köra alla rutiner inför körning utom att lägg på vagnen tills hon inte blir stressad. Då först blir det vagn. Jag vill ta det extra lugnt i och med att jag inte vill riskera fölet. Riktigt så kul att det inte så att v måste ut med vagn till varje pris. Det är mer terapi för jag vill gärna kunna köra henne säkert sedan och jag tror att det kommer gå med det kommer att ta tid.

Jag var ute på tur i byn med en fortsatt normal Hisan. Två gånger under turen spände han sig men släppnade snabbt av igen. Underbart! Vi hamnade mitt i ritten i en byggarbetsplats men det var tydligen inget konstigt för Hisan. Fortsätter det bara så här så är vi helt på rätt spår igen. Jag föredrar att rida på en avslappnad och påverkbar Hisan framför ett galet monster i "hyper-mode" som bara har läget fullt ös rakt upp att välja på.

I morgon eftermiddag blir det flytt av till det nya stället. Innan dess hoppas jag hinna köra Lena en sväng.

Idag avslutade jag dagen med en harmonisk Hisan i padocken. Det är minsann ett bra tag sedan sist. Jag tömkörde och Hisan var lyhörd och gick att reglera med små signaler. Helt underbart. Jag fick till och med lägga tömmen försiktigt bakom rumpan på honom. Ett stort framsteg med andra ord. Förra veckan fick inte tömmen ens nudda rumpan upptill utan att han for i luften. Vad som var mindre kul däremot var att en av islänningarna hade avlivats i stallet och dennes ägarinna var förståligt nog i tårar. Det blev väldigt pressat i stallet och jag skyndade mig iväg för att ge henne ro att sörja sin häst i fred.

Innan idag har jag hunnit rida den svarte hingsten. Det var minsann inte igår. Han var rikigt glad i hatten när vi kom ut ur stallet men lugnade sig snabbt. Pigg var har dock hela turen som varade i 20 minuter. Vi skrittade rakt fram och jag flyttade lite bogar och rumor på rakt spår. Det var ju ett tag sedan om man säger så och jag ville inte sätta för mycket press.

Därefter var jag hos Lena. Det började skymma och jag hade ingen hjälp med att komma ut ur stallet med vagn så jag valde i stället att sadla henne. Vi gav oss ut på en kort tur runt fältet och det var en helt annan häst än sist jag satt på. Hon hade sitt vanliga driv i skritten och klev på med långa steg. Formen var allt annat än perfekt men orken hennes är ju inte på topp efter så kort tid i "arbete". Härligt i vart fall att madammen är så på G igen.
Min plan för henne (om jag nu inte har skrivit den förr) är att succesivt öka på skritten främst i vagn då fram till jul. Då skall hon åter få vila tills fölet kommer. Sedan kommer hon ha fullt upp så hon skall få slippa mig tills fölet är stort nog att vara själv lite grann... då fortsätter vi skrittandet och ser vart det kan leda. Med andra ord, jag har en plan.

Idag har jag fått besked om att Hisans flytt blir av på lördag. Super kul kommer det bli att få honom närmare hemma och jag tror att det kommer att fungera med det nya stället... eller vi får i vart fall hoppas att det blir så.

Jag har inte varit i stallet på två dagar så viss abstinens hade jag lyckats få. Hisan vilade måndag och igår var han och den nya tjejen ute på en vild tur på Revinge. Idag var det enligt planen dags för intervallträning igen.

Vi hann precis avsluta intervallerna när mörkret började lägga sig. Det är möjlgen en vecka till som jag hinner med att rida intervaller på vardagarna sedan får det bli en helgaktivitet.

Jag red  intervaller à 700m i galopp varav 4 var lugna. Två var i mellantempo och två släppte jag på honom i fyrsprång. Jag har faktiskt inte vågat släppa på honom då han har varit så brallig. Nu var han sitt gamla jag igen. Till en böjan blåste han upp sig men sedan när han fick röra på sig lite mer fkuserade han på uppgiften och slappnade av. Inte som han brukar bete sig ute i Torna Hällestad där spänningen i honom inte släpper utan han är konstant spänd under hela turen. Jag hoppas att detta håller i sig för annars är han inget rolig att rida.
Trots de lite snabbare intervallerna idag var han knappt varm under sadeln och absolut inte svettig i övrigt. Detta vittnar om att jag mesar för mycket när jag rider... under intervallträning skall han ju bli varm...

Hisans matte har fyndat på Tradera. Så här fin blir lilla Hisan då.

Det är ett uttalande från Lena. Hon har mer än tydligt talat om att jag inte får borsta hennes ben med denna hemska skapelse. Den bruna mjuka går däremot bra. Lenas matte har lovat att skaffa en ny som faller madammen i smaken...

Lena och jag har varit ute och skrittat i vagn. Damen uppförde sig helt enligt skolboken och kändes hur fin och stabil som helst. Detta kommer att bli superkul för nu kan vi ut på lite längre turer på fältet. Tanken är ju också att Lena skall stärka sig genom att skritta i backen. Vi behöver dock lite hjälp att komma ur stallet men bortsätt från det är det nemas problemas. Lena var dagen till ära i klädd det Nya Zeeländska bettet men hon var både utan tungband och med löst spänd nosgrimma. Hon skrittade på lugnt i samma fina form som hon har gjort när jag har tömkört. Hon är duktig den lilla svarta.

Hisan däremot var långt ifrån harmonisk. Jag begriper inte hur han trots att han har gått varje dag kan samla så mycket energi. Jag red ut en sväng och upptäckte en ny väg i bokskogen. Den gick över en stenmur som Hisan trots lite knot från hans sida gick över lugnt. Han ville hoppa men jag var osäker på terrängen så jag ville att han skulle skitta lugnt. Men det gick med lite övertalning. Han fick skitthoppa över en trädstamm och så länge vi var i skogen var han lugn men pigg. När vi kom ut och började trava var han hyperspänd och det blev inte bättre. Dock blev det bara två bakutsparkar och ingen bock och brall. Han formligen bubblade av överskottsenergi så jag släppte honom i padocken när vi kom tillbaka. Det blev flera varv i snabbgalopp när han fick bestämma själv och det syntes verkligen på honom hur skönt det var när energin fick komma ut... men varför skall det behövas?
Flytten beräknas till nästa helg eller möjligen början av veckan efter. Det är kort tid kvar så det kommer inte att ändras något innan dess. Men man kan absolut inte kalla honom harmonisk just nu. Det är svårt att göra något vettigt när det är så här.

I morgon har jag b-tränarkurs och Titt-uts ägare har lovat att mocka och sätta mat. På tisdag rider den nya tjejen. Först på onsdag blir det ridning för mig igen och då blir det på nytt intervaller för Hisan.

Idag har Fredrik och jag varit på marknad i Malmö. Vi har köpt en massa härlig närproducerad mat direkt från en massa bönder. Trevligt var det.

Sedan bar det av in till Jägersro. Jag hälsade på den svarta hingsten och kanske kan jag snart rida honom igen. Hans skada läker fint.

Kronoborgs Karin startade men det gick inget vidare. Hon stannade på upploppet.

Annette kvalade sin fina Blixtra (Lightning Lohr) som gick suveränt och slutade på tiden 22,9. Det hade räckt till att kvala om hon hade varit vuxen och inte endast de två år som hon är så det var verkligen ett bra resultat. Jag önskar henne ett stort grattis och ett gigantiskt lycka till med kommande starter för den lilla Blixtran.

Därefter var det Hisans tur med hoppning på hemmaplan. Jag och Titt uts matte hade bestämt oss för att hoppa oh därigenom hjälpas åt med att släpa hinder. Jag brukar ju inte "orka" släpa fram dem annars och då blir det inte så mycket hoppning på hemmaplan.

Jag har inte hoppat Hisan på länge och jag var inte helt säker på att det var en så bra idé innan med tanke på hur pigg han är och att jag faktiskt drog i backen för en vecka sedan. Men det var en bra idé måste jag säga så här i efterhand. Rent av latjolajban sa Hisan. Han var lite små brallig men mest av allt var han på gränsen till att bralla hela tiden.
Vi hade byggt upp en liten banan på ca 80 cm så det skulle inte vara några problem att komma över för någon av oss. Och det var det inte. Dock blir Hisan lätt okoncentrerad när brallarna ligger så nära. Och han är heller inte helt framme för hjälperna när det är så. Jag drev på honom men han går emot något grymt och går mer uppåt. I vilket fall hade han inte en tendens till att vägra och det kan vi ju i alla fall sätta på plussidan. Det var helt enkelt för kul att hoppa. Jag måste nog hoppa lite mer men det är det där med att ta fram hinder och Piia träningarna har uppehåll just nu för det är Breeder's på G på Flyinge.

Och tur är det för jag har massa att göra och då är det ju bra att vara ledig.

Det blev sent i kväll också. Föst åkte jag till Lena. Jag tömkörde henne igen och jag är mycket nöjd med hur hon svarar. Hon är pigg framåt, söker sig fint till bettet och framför allt är hon lugn. Jag funderar starkt på att testa att skritta henne för vagn. All stress i henne verkar som bortblåst så det kanske är möjligt. Jag vill inte rida än för jag tror att hon måste stärka sig med först. Klarar hon det mentalt att gå för vagn så hade det varit det bästa. Jag skall fundera lite på om det är en bra idé.

Sedan var det Hisans tur. Jag tömkörde även honom. Det gick bra till en början. Sedan skulle han galoppera och fyrade av en brall så att han nästan fick benet runt linan. Då blev det lite panikartat för den vildes del och det tog ett tag innan han lugnade sig tillräckligt för att kunna galoppera ordentligt. Kontentan av passet som totalt var 30 minuter var att han jobbade bra. Jag är speciellt nöjd med sista avsaktningen som var rikigt fin. Jag har mina misstankar om att tömkörningsbuset bottnar i orutin. Jag har inte alls gjort det på flera år och innan dess var det mycket sproadiskt. Hur det ligger till med tömkörning tidigare i hans liv förtäljer inte historien.

I morgon gör vi ett nytt försök med att hoppa på hemmaplan. Sist regnade och blåste lördagen bort. Bättre väder är utlovat i morgon men det börjar bli rejält kallt nu.

Det bar av till Jans idag för att rida intervaller. Jag vågade inte rida på Hisan fullt ut idag heller men det blev 8x700m i galopp denna gången. Det som var mest possitivt var att jag hade en mycket mer harmonisk Hisan. Trots att det bara blev en kort skritt igår. Jag anar alltså ljuset i tunneln. Jag vill tro att det var något som massören fixade till igår. Men bara att komma tillbaka till sina gamla omgivningar gör underverk för Hisan. Jag är alltså mycket nöjd och nästa vecka skall jag brassa på lite mer i intervallerna om herr'n håller sig lika fin och harmonisk fram tills dess.
Det bästa med flytten är att vi kommer få det närmare dit också. Det betyder tillgång till alla gamla ridvägar också. Suveränt.

Igår fram kom det på mötet att Hisan var mycket jobbig vid in och utsläpp. Han skulle tydligen stöka och stå på bakbenen... min enda kommentar till det är att jag aldrig har sett honom göra det. Jag frågade Jan om han någonsin hade bekymmer med honom men han undrade bara vad det var för folk som inte kunde hantera honom. Därav gårdagens dubbelsuck.

I vilket fall fick jag idag höra att vi alla i stallet hade konstig syn på hästhållning eftersom vi inte ville ta ut hennes häst igen till kvällsfodringen. Det är ju upp till var och en att tycka vad de vill men det var ändå en hyfsat obefogad avhyvling.

Vi flyttar ändå snart så det är lugnt. ;)

Stallmöte i kväll. Jag tänker endast sammanfatta det med suck och dubbelsuck, jag skall se om jag inte kan flytta Hisan tidigare.

Massören kom till Hisan idag. Han hittade en låsning vid det sista revbenet långt nere... Sedan var det rejäla låsningar i nacken. Man skulle kanske kunna tro att våra brallbekymmer bottnar i detta... det hade varit en smidig förklaring i alla fall. Hoppas det i alla fall. Del i problematiken är i alla fall all överskottsenergi också... I övrigt var han fin i musklerna och flera bekymmer som har funnits tidigare var borta. Massören kommenterade att han hade träningsverk i rumpan... bra tycker jag... då är vi på rätt väg.

Jag skrittade ut en sväng på honom efteråt. Han var mjuk och fin men tokigt pigg som vanligt. Det blev skrittempo hela vägen men en hel den taktande. Dock höll han sig på backen.

I morgon blir det intrevaller hos Jan igen.

Det är bara att inse att det sällan går enligt planen. Därmed inte sägt att det blir dåligt.

Dagens plan var... tömköra Lena och på nytt åka till ridhus med Hisan. Den planen höll inte och anledninen var stormbyarna. Lena har ju inget jättebehov av att komma ut och bli jobbad. I stället fick hon en omgång med borsten på stallgången. Hon var inte helt nöjd med detta och hade nog hellre jobbat, men så fick det bli.

Hisan skulle ha bivit riden i ridhus eftersom det skulle blåsa. Jag var dock inte beädd på att det skulle blåsa såhar. Vinden tog tag i bilen rejält när jag körde och jag vågade mig helt enkelt inte ut med släp. Istället var det Hisan som fick bli tömkörd.

Jag började med en inspänning på honom men det fick snabbt komma av för han vågade inte komma fram till bettet och jag kunde inte riktigt reglera honom när jag inte kunde ta i honom alls. Så med tömmen spänd som för körning gick det bättre. Lite busskutt blev det men med tanke på att det blåste som bara den skötte han sig väl.
Vi tränade vidare på övergångar och det blev mer tydligt att han inte var framme i bjudningen. Jag fick jaga på honom rejält. Jag försökte även få honom att gå lite i öppna längs spåret men här pratade vi inte rikigt samma språk. Vi får öva vidare på det nästa gång.

Jag har nu fått besked att Hisan kan flytta till det andra stallet som jag var och tittade på. Det känns mycket bra och flytten kommer att ske i kommande månadsskifte.

Hösten har kommit hit med besked och med storm. Det blåser och regnar sådär på tvären som det bara kan göra i Skåne.

Gissa om Hisan var glad rär jag tog in honom på efetermiddagen trots täcke.

Hoppningen blev inställd. Det är tveksamt om hindren ens hade stått kvar i padocken om vi hade bestämt oss för att hoppa trots regnet. Jag bestämde att om det överhuvudtaget skulle ridas idag och det skulle det efter gårdagens dopp i regnig och blöt padock så skulle det ske i ridhus.
Jag har ridhuskort på Flyinge Kungsgård. Jag brukar ju inte rida där när det inte är träningar för Piia eller Fredrik men idag fick det vara ett undantag. Sagt och gjort. Jag packade Hisans hoppatiraljer och vi begav oss av.

Latheten bestämde att vi skulle hålla till i lilla ridhuset. Det lilla ridhuset gör verkligen skäl för sitt namn. Vi blev tre ekipage där inne. Jag och två som tömkörde och det kändes fullt.
I vilket fall gick det bra. Hisan var med fokuserad än igår och jag fick en bra känsla. Han bjöd fint och brallade inte även om han hoppade till när han kände sig träng i galoppen mellan de två andra. Detta har han dock alltid gjort så det är inget nytt bus.

Vi övade vidare på övergångarna som blev bättre idag. När det sedan kom till galoppen fick jag verkligen en uppförsbackekänsla men han kändes också snabbt trött och det är nog en stor del i våra bekymmer. På sätt och vis är det bra att hoppträningarna har uppehåll så att vi får öva upp styrka för den tycks vi ha tappat när vi har ömsom varit igång och ömsom vilat i sommar.

I morgon skall det bara storma utan regn... risken är att det blir ridjus som gäller då också fast då skall jag testa ett annat i Flyinge.

Jag har alltid sagt att dressyr är farligt och det är därför jag mest ägnar mig åt hoppning.

Hisan är tillexempel huttat av mig på tävling mitt framför domaren. Vi vintras åkte jag av så det sjöng om det i ridhuset under träning (Lindah är vittne till detta). Och idag...

Hisan vilade igår. Jag hade andra uppdrag att sköta... det stavas gäster. I vart fall han skall inte må dåligt av en hagdag... men jag är dock tveksam till detta just nu.

Kvällen var vigd åt dressyr i padocken. Jag försökte återskapa den fina känslan vi hade när vi tränade sist. Typiskt nog rastade jag inte av honom först. Det borde jag ha gjort. Men han var inte spänd idag utan hyfsat fokuserad. Skritten gick super och traven kändes bra. Jag red med fokus på att flytta och tempoväxlingar. Övergångarna fick jag inte till alls idag tyvärr.
Men jag testade ett nytt bett som är godkänt för dressyrtävling och kanske skulle kunna funka så jag trodde att det kunde vara orsaken.
När vi kom till galoppen kändes han super i vänster varv. Han rundade sig fint. Möjligen böjde han sig inte riktigt så mycket som han skulle på voltspåret men det var helt klart godkänt. Sedan skulle vi ta högergaloppen. Det första halvvarvet gick bra. Sedan for fan i Hisan han gjorde ett stopp med tillhörande brall och jag hamnade på halsen och sedan på marken. En hov placerades på min högra underarm som just nu börjar anta dubbel storlek. Det ÄR farligt med dressyr... jag tänker därför hoppa i morgon.

Hisan sprang in till stallet och jag sprang skitig som bara den efter och hittade någon som stod fullt påklädd i boxen och såg oskyldig ut.
Ut igen och ny högergalopp. Han brallade lite till en början men sedan fick vi till ett bra varv på volten utan knussel.

Jag funderar på detta med högergaloppen. Varför blir det brallar där? Är det en dominashandling från honom? Är det något som stör honom? Massören kommer på onsdag så han får känna om han hittar något som gör ont. Annars verkar vila vara den gemensamma nämnaren. Det var inget sådant under tempojobbet i onsdags och på dressyrträningen senast var han hur fin som helst... Nu är det i vart fall slutvilat för ett tag.

Idag nåddes jag av tråkiga nyheter på morgonen.

En av hästarna som jag har hjälpt till med ridningen på inne på Jägers, Robby Andrup även kallad Tysken hade brutit ena frambenet och fick somna in.
Det hände i hagen under gårdagen. Han var precis på väg tillbaka efter en konvalecens och skulle snart ha varit på banan igen.

De var en mycket fin häst med mycket kapacitet och utvecklingsbarhet men även mycket bus. Han hade alltid glimten i ögat.

Mina tankar går till Uffe och de övriga runt hästen.

Artikel i Aftonbladet