Hisan betyder häst

Idag var det Hisans tur att vila. I stället var jag ute och "rastade" Lilla. Hon är sjukt pigg nu och taggad. Då det är Breedersvecka på Flyinge så är det ju mycket på g överallt. Lillas svans for i vädret när jag skrittade av. Hon såg säkert någon sjukt snygg hingst någonstans som inte jag säg. Med svansen i vädret taktade hon en massa. Inte lätt att hålla hornonerna i styr när man är en liten häst. 

 

Nu laddar vi ordentligt inför helgens eskapader i Värmland. 

Idag har jag hopptränat igen. Hisan är så galet fin nu så det är helt otroligt. Vi hoppade kombination med utsprång på upp emot 1.30. Det känns som a piece of cake att hoppa det med honom just nu. Självförtroendet fick sig verkligen en boost.

 

Nu måste jag sätta mig ner och planera för att inte gå för fort fram. Valet står mellan tävling eller pay&jump för att komma vidare. 

 

Vilken helg det har varit. Underbart soligt väder både idag och igår. 

 

I fredags fick hästarna vila när jag kom till stallet efter jobbet. Men igår var det slut på det. Lilla och Hisan reds ut. Lilla händes helt kanon och Hisan skötte sig finemang. 

 

Idag körde jag Lilla en runda för att rasta av henne lite. Hon gick som tåget. På travrakan släppte jag av henne lite och hon sprang suveränt. Nu har hon ju helt fel skor på sig för att gå något fort egentligen men hon visade på fina takter. Resterande dagar fram till vi åker kommer hon endast att få ta det lugnt. 

 

Hisan reds ut idag med. Han gick med stallägarens rödtott som till och med galopperade om honom utan något  större mankemang. Rödtotten är grön så Hisan fick helt enkelt bara gilla att bli omsprungen, tävla får han göra någon annan gång. En liten rolig episod var när de galopperade sida vid sida mot en vattenpöl. Jag trodde att han skulle springa igenom som han brukar, men tydligen såg han sin chans att ta in på den röda så han tog ett jättekliv och hoppade över hela pölen. Bushästen!

Det är ju som känt till för att övervinnas. Jag tycker mig skönja målet för året. Nu gäller det bara att inte snubbla på målsnöret.

 

Men först i måndags reds båda hästarna ut lätt. De var fina och positiva. Igår fick Lilla vila. Hon blev i stället skodd, specialskoning inför distanstävlingen med sulor runt om. På pappret verkar detta vara en bra idé, jag har valt att sko om så här pass många dagar innan för att hinna känna efter och eventuellt lägga om skorna i fall det behövs. Jag får hålla koll på sömmarna bara. Sömmar slits fortare med sula än utan.

 

Igår hopptränade jag med Hisan igen på mitt gamla stall. Så härligt att få låna deras bana och fina hinderpark. Och så är det ju alltid kul att få träna i grupp med trevliga människor.

 

Vi började med balansövningar. Att blunda i anridningen och att släppa tyglarna över en liten studs. Det där med att släppa tyglarna är lite utanför min comfort zone nu efter skadan. Speciellt om Hisan börjar elda på lite. Jag är inte "rädd" för själva hoppen men för eventuella glädjeyttringar efteråt. Det är så enkelt som att balansen sitter i handen och jag är rädd för att trilla i backen. 

 

Vi avslutade passet med att rida på ett 1.20 räcke, omväxlande korta och långa galoppsteg och lång och kort anridning. Hisan taggade i som bara den och riktigt tog tag i hindret. Han rev det inte en enda gång så de massiva rivningarna i helgen var som bortblåsta. 

 

Vad som är kvar att pränta in i min hjärna nu för att kunna nå mitt mål är samma mantra som innan men med mer fokus på RÄTA upp. Den där förbaskade instinkten som gör att jag gärna lutar mig framåt så fort jag är minsta osäker eller så...

 

Idag var det då dags för årets sista utetävling. Hisan är ju framför allt en utehäst så det gäller att få sässongen att vara så länge som möjligt. Mitten av september tycker jag är rätt bra om man ser det så.

Vad som är lite knivit så här års är ju vädret och det lämnade verkligen en del övrigt att önska stundtals, men det gav också fina stunder. Båda mina ritter var i solsken men som det hade regnat däremellan. Framhoppningen var någon sorts lervälling och den var inte direkt Hisan favorit. Själva banan var ok, men något tung. Dagens resultat var lite en följd av detta. Men jag är ändå sjukt nöjd med Hisan. Vi petade en del hinder men attityden var fantastisk. Han tvekade inte en sekund och bjöd bra. Ibland ramlar det bommar, och idag var en sådan dag. 

 

Första rundan hade vi bara ett ner, otur med insprånget till kombinatione. Jag tyckte att rundan kändes bra och bjudningen fanns där. Mantrat sitt upp och håll kvar fungerade igen. Tro det eller ej men den här rundan blev jag placerad med. Det var två placerade i klassen och bara en felfri. Så kan det vara.

 

 

Andra rundan kändes på precis samma sätt så jag vet inte riktigt varför han rev just de hindren. Kanske sög underlaget på banan mer än rundan innan. Kanske fick han mjölksyra av det på något sätt. I vart fall är inställningen det viktiga. Han letade hinder vilket var himla kul och han var grymt positiv. Vad är då tre nedslag? Inget att hänga läpp för alls, vi tränar på och kommer igen, fast då inomhus nästagång. 

 

 

Igår blev min stallvistelse lite märklig. Jag hade nämligen planerat in ett besök på MaxLab4 här i Lund. Det är ett helt nytt laboratorium som ligger ganska när där jag bor så så klart var jag nyfiken på vad de sysslade med där. Det var intressant att lyssna på vad forskarna berättade, och det är kul att inte alltid syssla med hästgrejer.

 

På förmiddagen åkte jag ut och gjorde stallet. Jag hann också med att rida Lilla innan jag åkte hem en sväng. Lilla var bra mycket lugnare när hon fick gå två dagar i sträck. Vi tog samma runda båda dagarna, bara åt olika håll.

På eftermiddagen åkte jag ut igen och då blev det Hisans tur att trimmas. Att det blev ridning av honom rätt sent var faktiskt bra. Det har varit tävlingar på Flyinge och utebanan har varit framhoppningsbana så jag hade inte kunnat rida där tidigare på dagen ändå. Nu funkade det fint. Hisan svarade bra och jag fick honom dit jag ville. Han levererade fina byten i galopp och det kändes väldigt hoppfullt. Jag själv försökte koncentrera mig på sitsen. Att sitta upp, ha mjukglass i armbågarna och så att spännna mage och rumpa så det står härliga till.

Lilla och jag var ute på en kort runda. Hon var pigg och glad. Kanske lite väl pigg. Men det blir hon lätt hemma där hon vet vart vi ska och i vilken fart vi ska ha. Eller hon tror att hon vet. ;)

Vi testade att gå över den läskiga bron som Hisan tog sig över dagen innan. Det var väl ingenting för en liten svart söthäst. Hon tittade inte ens. Jag har inte ridit över den förut med henne för jag känner inte till några vägar på andra sidan så det har liksom inte funnits någon anledning till det.

 

Vad är det med vädret? Jag kollar prognosen dagligen och det skulle inte regna igår, det regnade... Det skulle inte regna idag och gissa vad.... Det regnade... Suck!

 

Nu höll det i och för sig upp när jag väl kom till stallet... Men ändå, så tröttsamt. 

 

Jag skrittade ut med Hisan idag med stallägarens rödtott som sällskap och hennes medhjälpare. Vi skrittade nästan hela årundan, frånsett lite trav på slutet. Det är nyttigt att skritta, över lag skrittar jag för lite och jag tror inte att jag är ensam om detta.

Vi gjorde en massa läskigt för Rödtotten, så som att skritta genom vatten och över broar. Vi testade att skritta över den stora bron över Kävlingeån. Att den var läskig var båda hästarna överens om. Hisan behövde lite övertalning för att gå över men sedan gick det som en dans. Duktig var han.

 

Lilla fick vila idag. I morgon blir det hennes tur igen. Det börjar ju bli mörkt nu när det är höst. Så det är svårt att hinna med att rida båda hästarna efter jobbet innan dagsljuset försvinner. Deprimerande, men så är det...

Igår hopptränade jag och Hisan. Vi åkte till mitt tidigare stall igen och lånade banan. En spännande reflektion är den där om perspektiv på saker och ting. Sist jag var där så upplevde jag banan som superliten, den har måtten 20x40 så det är högst ordniära mått. Igår var vi tre ekipage på banan samtidigt och den kändes inte alls lika liten. Är inte det märkligt?

 

Vi tränade svängar. Mycket med tanke på att inomhussässongen är på intåg och då blir det trängre än ute även om alla tävlingar hålls i stora ridhus.

 

Efter framridning och framhoppning hoppade vi en liten bana med tvära svängar. Som tur är hamnade träningen igår på film. Ett oväder var på väg in och det blåste upp under träningen. Tords kommentarer finns med på filmen förutom när de "blåser bort". Det var inte heller så lätt att höra allt IRL så det blåste...

 

 

Så här långt gick allt bra. Det flöt fint.

 

Vi avslutade med att tänka "utehoppning", jag skall nämligen tävla sista utetävlingen i helgen som kommer och där trillade jag dit i osäkerhet. Lång anridning och så klart såg jag inget avstånd, lutade mig fram och släpte stödet i tyglarna. I det läget tycker Hisan att jag övergiver honom och det med all rätt. Det tog ett tag att komma till rätta med det hela och Hisan blev ganska sur på mig också. Dum matte som inte gör som hon ska.

Mantrat från förra helgen som funkade så bra: räta upp, spänn magen, håll kvar stödet var som bortblåst. Jag måste pränta in detta i ryggmärgen. Sista två sprången är jag ändå nöjd med. Jag tar med mig den feelingen från träningen.

 

 

Idag kom jag till mockade boxar i stallet. Sicken lyx! Det uppskattas verkligen. Det var min ena medhjälpare som varit ute och ridit ut en sväng på Lilla som hade mockat. Lilla hade skött sig som den stjärna hon är.

 

Hisan fick vila. Det var han värd efter gårdagen. Nu regnar det dessutom så jag får nog även erkänna att det inte lockade så värst med ridning i kväll. I morgon däremot är det nya tag som gäller och träning står på schemat.

Lite bitterljuvt så där eftersom jag verkligen avskyr vintern som jag vet är i antågande. Men i kväll var det en härlig kväll. Ganska ljummen med ett sådant där speciellt ljus som det bara blir på hösten. Ljust fast ändå mörkare på något vis. 

 

Hästarna vilade båda två efter gårdagens ritt. Jag visiterade, pussade mular och borstade som jag brukar när de bara vilar. Båda var fina i benen och verkade ha tagit gårdagen väl. Hisan var ju rätt trött där på slutet. Att Lilla var piggelin efteråt betvivlade jag inte en sekund. 

 

I morgon blir det ridning av igen. 

20 dagar kvar tIll Lillas start i unghästfinalen. Idag var jag ute i Vomb med båda hästarna. Vi red två mil på lite mindre än två timmar. Bitvis gick det undan, lite snabbare än vad jag kommer rida under tävlinge. Lilla var pigg och travade spänstigt hela vägen. Hisan däremot blev riktigt trött på slutet. Men så är han ju inte heller tränad att gå långs distanser i trav vanligtvis utan mer explosivt och galopp.

 

Nu blir det en dags vila för Hisan och två får Lilla innan vi tränar vidare. 

I'm back!

 

De senaste två veckorna har jag spenderat mer tid i flygplan och i flera europeiska huvudstäder än i stallet. Nu hör faktiskt storstäder och resor också till sådant som jag gillar men nu är jag hemma igen och då är det stallet och hästarna som gäller. 

 

Jag kom hem i torsdags natt och åkte en sväng om stallet när jag kom hem. Igår vilade hästarna då jag passade bara på att pussa mular förutom stallsysslorna. Idag däremot har jag trimmat Hisan i Warren-Haistings. Så här års är det alltid massor på gång i Flyinge, fölauktioner och breeders i fälttävlan till exempel, så det är bra att ha en sådan park att rida i när det är evenemang på gång. 

 

Vad som är dumt med att vara borta så mycket är att jag faktiskt känner mig sämre i rygg och bäcken när jag inte rider. Framför allt skritten är uppmjukande för mig men för utom det så rör jag ju mig mer när jag har stallet varje dag. Det gör stor skillnad kan jag lova. 

 

I morgon blir det uppladdning för Lilla inför unghästfinalen. Hisan får hänga med på uppladdningen som moraliskt stöd. 

I 1.15! Whiii, så nära mitt mål nu. Men skynda långsamt skall man göra.

 

Vi startde först i 1.10. Den rundan var verkligen skakig. Jag gjorde en lång anridning mot första och tvekade som bara den på avståndet i anridningen. Det är som en reflex i mig att ge handen och luta mig framåt när jag bli osäker. Jag måste jobba bort detta. Resultat blev ett stop. Sedan flöt det på fram till hinder nummer 6 som var kombinationen. Här var jag också osäker och lutade mig fram och gav hand.. Jag fick ett nedslag på slutet också plus en massa tidsfel. Jag måste säga att jag var rätt arg på mig själv efter ritten. Hisan kändes så fin och så red jag så illa.  

 

Jag bjuder ändå på rundan här. Den kan användas till analys. Analys är bra, speciellt om man lär sig av sina misstag.

 

 

Jag bröt ihop, drack ett par koppar kaffe och diskuterade med min tränare Tord. Vi satt också och analyserade vägar som de andra ekipagen i kommande klass red. Analys, analys, analys. När det sedan närmade sig min tur så hade jag en plan klar. Inte släppa, benen om och rid  planerade vägar. Det gick vägen. Vi nollade 1.15. Det var inte en runda som var klockren, vi var i och klonkade ett par bommar som låg kvar och fick ett "helikoptersprång" över betfor-hindret. Men vi nollade och känslan var fantastiks. Jag hade tanken håll i i huvudet hela ritten och vad Hisan bjöd när han fick mitt stöd. Det är ju det som är hela grejen. Han vill ha stöd och allt som oftast överger jag detta. Så klart att han inte vill hoppa då, han är ju inte dum. 

 

 

Nu skall jag bara se till att etablera den här känslan hos mig, sedan skall det inte vara så långt kvar till årets mål!

 

Igår lyckades jag rida hästarna utan att bli helt genomblöt trots regnet. Eller av turen runt årundan med Lilla så blev jag ganska så blöt. Men det berodde mest på att vi latjade i vattenhindret. Kommer man i frisk trav ner i ett vatten så stänker det. Men roligt var det. Det är det viktigaste.

 

Hisan försökte jag trimma på Melonbanan men den var nyharvad och allt för djup. Det fick bli Warren-Haistings i stället. Jag galopperade runt på spåret och gjorde tempoväxlingar. Hisan taggade till rejält vilket jag tror hjälpte till idag. Han var väldigt fin att rida fram till båda klasserna.

Fem dagar sedan senaste uppdateringen. Jag har inte gjort många knop på hästfronten själv. Jag var i stallet i tisdags men då vilade hästarna. Övriga dagar har mina medhjälpare tagit hand om den. Lilla har vilat förutom i tisdags även i onsdags. Hisan har skrittats ut och tränats.

 

Jag har varit iväg med jobbet. Två huvudstäder har jag avverkat. Berlin och Stockholm. Lite hästprat har jag hunnit med med goda vänner uppe i huvudstaden. 

 

Lilla är anmäld till vad jag satt som hennes största mål för året. Unghästfinalen i Värmland i oktober. Övriga tävlingar hon eventuellt kan komma att starta innan året är slut inom travet om det nu blir av är endast bonus. Detta är målet.